22 juli 2021

Emil Karlsson, doktorand vid Matematiska institutionen, försvarade den 4 juni sin doktorsavhandling med titeln "Optimisation methods for solving a large-scale avionics scheduling problem". I sitt arbete har han fokuserat på att utveckla metoder för att lösa optimeringsproblem vid schemaläggning av elektroniksystem i flygplan.

Emil Karlsson efter disputationen.
Emil Karlsson efter disputationen.

Forskargruppen där Emil Karlsson ingår arbetar med optimeringsproblem som rör schemaläggning av elektroniksystem i flygplan. Ett modernt flygplan innehåller mängder av enheter som samlar in information, behandlar information, styr flygplanet och presenterar information för piloten. Under flygning sker en ständig uppdatering av information, vilket ger upphov till ett komplext flöde av data mellan de olika applikationerna och ställer krav på när aktiviteter ska starta och vara klara. Schemat för systemet ska se till att olika funktioner inte kan störa varandra.

– Jag hoppas att vårt arbete kan bidra till idéer och inspiration kring hur man kan tackla storskaliga optimeringsproblem som har liknande strukturer som vi studerat, säger Emil Karlsson.

Sökte sig till Saab efter studierna

Efter studierna på kandidat- och masterutbildningen i matematik vid Linköpings universitet sökte sig Emil Karlsson till Saab, men var också nyfiken på forskning och att doktorera.

– Jag trivdes bra i tillvaron och gemenskapen och kom också i kontakt med Elina Rönnberg och hennes arbete kring schemaläggning av elektroniksystem i flygplan. När hon senare fick finansiering för en doktorand kopplat till det arbetet sökte jag tjänsten. Jag såg en möjlighet att kombinera mitt intresse för forskning, att lösa ett relevant problem och den gemenskap på Saab som jag uppskattade, säger Karlsson.

Vad är du mest stolt över i ditt arbete som doktorand?

– Sådant är alltid svårt att svara på. Svarar jag egoistiskt så skulle jag säga min personliga utveckling under tiden som doktorand. Försöker jag koppla det mer till forskningen så är jag mest stolt över den sista fullängdartikeln som vi har skrivit men som inte är publicerad.

Hur har det varit att doktorera under pandemin?

– Då jag ändå var i slutet av utbildningen så hade jag ganska klart för mig vad jag behövde göra och kunde jobba självständigt i större utsträckning än i början av utbildningen vilket gjorde övergången enklare. För mig har den största effekten varit avsaknaden av de spontana möten och diskussioner med kollegor som uppstår när man delar samma arbetsplats. Jag har saknat den både utifrån ett socialt perspektiv men också rent professionellt. I viss utsträckning går det att göra sådant också på distans men det blir svårare och kräver mer arbete och energi.

Vad har du för planer nu?

– Efter sommaren kommer jag gå tillbaka till att arbeta heltid på Saab. Sedan har jag en personlig önskan om att bibehålla kontakten med akademin i någon form. Om det går – och i så fall hur – får framtiden utvisa!

Forskningsprojekt

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Närbild på små bitar av lever i en petriskål.

Levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse hur bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig. Upptäckten kan bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga spridning till andra organ.

Kvinna i trappa.

Den otekniska flickan är en myt

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet undersöker Ulrika Sultan orsakerna.

Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.