Kjell O Lejon är professor i religionshistoria vid Linköpings universitet:
– Det är extra spännande att vara kyrkohistoriker när man kan knyta an till aktuella händelser och modern retorik. Men med tanke på hur situationen ser ut i världen i dag, är det ett känsligt ämne, säger han.
I sin bok om Tempelherreorden beskriver han korstågen, varav det första ägde rum för mer än 900 år sedan. Men den skiljer sig från de berättelser som gemene man tar till sig från populärkultur och storfilmer. Utifrån nyfunna dokument vill Kjell O Lejon sprida nytt ljus på historien om korstågen och tempelriddarorden som kan kopplas samman till dagens konflikter och moderna retorik. Han menar att det är viktigt att ha en faktabaserad kännedom om dessa händelser för att förstå nutiden.
– Min tanke är att korrigera en förhärskande, men ur historisk forskningssynpunkt inkorrekt, normalbild av korstågen. När jag studerat nyskriven populärvetenskaplig text, läst litteratur eller sett filmer så märker jag gång på gång att en missvisande västerländsk ”normalsyn” återberättas. Såsom att det är de medeltida korstågens fel att det i dag finns en fiendskap mellan väst och öst eller mellan kristendom och islam.
Att klarlägga och beskriva olika historiebruk är en viktig del av arbetet för Kjell O Lejon, inte minst om det visar sig att bruket bygger på ett historieberättande som har felaktiga ingångsvärden. Det vill säga att det som förs vidare skapar en bild som skiljer sig från det som faktiskt hände.
I boken beskriver Kjell O Lejon den normalsyn som i väst bland annat har resulterat i en modern skuldbeläggning, med utgångspunkt i en specifik syn på korsfarartiden och relationen mellan väst och Mellanöstern. Något som även återfinns i dagens retorik, vilken kan ta sig mycket olika uttryck beroende på vilken normalsyn politikerna lutar sig mot.
– I konflikter plockas inte sällan tankefigurer upp som anknyter till historiska förlopp eller skeenden, vilka är tänkta att stärka den egna retoriken. Det kan gälla en specifik tolkning av det som en gång skett, som man menar sig kunna använda sig av för att driva en specifik politisk linje.
Fotograf Anna Nilsen Intresset för att forska just om detta ämne väcktes för många år sedan när Kjell O Lejon var gästprofessor i USA, där han gav en kurs om religion och film. En av filmerna som analyserades var Ridley Scotts Kingdom of Heaven från 2005. Den utspelar sig bland annat i Jerusalem under 1100-talet och är enligt Scott historiskt korrekt. Men när Kjell O Lejon och studenterna började undersöka berättelsen så märkte de att flera saker inte stämde.
– Vi tror ofta på det vi ser, hör och läser. Även historiska romaner och moderna filmer påverkar oss och författarna menar inte sällan att deras ”fakta” är sann. Men oftast ges inte hela bilden, vilket kan ge en skev syn på både det som pågick och det som pågår.
Det har inte varit helt enkelt att sammanställa forskningen till en bok. Kjell O Lejon är noga med att påtala att han vill presentera fakta, kartlägga och förklara historien. Han strävar också efter att skriva populärvetenskapligt så att även den som inte känner till alla namn, platser och årtal ska kunna förstå.
– När jag hittar något som kan ha en stor betydelse för att bättre kunna förstå retorik och händelseutveckling blir jag uppmuntrad, inte minst när det gäller den retorik som används eller har använts i konflikter. Det är viktigt att ställa sig frågor om hur vi tänker, och varför, vilken information har vi matats med och vad leder det till.
– Det är extra spännande att vara kyrkohistoriker när man kan knyta an till aktuella händelser och modern retorik. Men med tanke på hur situationen ser ut i världen i dag, är det ett känsligt ämne, säger han.
I sin bok om Tempelherreorden beskriver han korstågen, varav det första ägde rum för mer än 900 år sedan. Men den skiljer sig från de berättelser som gemene man tar till sig från populärkultur och storfilmer. Utifrån nyfunna dokument vill Kjell O Lejon sprida nytt ljus på historien om korstågen och tempelriddarorden som kan kopplas samman till dagens konflikter och moderna retorik. Han menar att det är viktigt att ha en faktabaserad kännedom om dessa händelser för att förstå nutiden.
– Min tanke är att korrigera en förhärskande, men ur historisk forskningssynpunkt inkorrekt, normalbild av korstågen. När jag studerat nyskriven populärvetenskaplig text, läst litteratur eller sett filmer så märker jag gång på gång att en missvisande västerländsk ”normalsyn” återberättas. Såsom att det är de medeltida korstågens fel att det i dag finns en fiendskap mellan väst och öst eller mellan kristendom och islam.
Att klarlägga och beskriva olika historiebruk är en viktig del av arbetet för Kjell O Lejon, inte minst om det visar sig att bruket bygger på ett historieberättande som har felaktiga ingångsvärden. Det vill säga att det som förs vidare skapar en bild som skiljer sig från det som faktiskt hände.
I boken beskriver Kjell O Lejon den normalsyn som i väst bland annat har resulterat i en modern skuldbeläggning, med utgångspunkt i en specifik syn på korsfarartiden och relationen mellan väst och Mellanöstern. Något som även återfinns i dagens retorik, vilken kan ta sig mycket olika uttryck beroende på vilken normalsyn politikerna lutar sig mot.
– I konflikter plockas inte sällan tankefigurer upp som anknyter till historiska förlopp eller skeenden, vilka är tänkta att stärka den egna retoriken. Det kan gälla en specifik tolkning av det som en gång skett, som man menar sig kunna använda sig av för att driva en specifik politisk linje.
Fotograf Anna Nilsen Intresset för att forska just om detta ämne väcktes för många år sedan när Kjell O Lejon var gästprofessor i USA, där han gav en kurs om religion och film. En av filmerna som analyserades var Ridley Scotts Kingdom of Heaven från 2005. Den utspelar sig bland annat i Jerusalem under 1100-talet och är enligt Scott historiskt korrekt. Men när Kjell O Lejon och studenterna började undersöka berättelsen så märkte de att flera saker inte stämde.
– Vi tror ofta på det vi ser, hör och läser. Även historiska romaner och moderna filmer påverkar oss och författarna menar inte sällan att deras ”fakta” är sann. Men oftast ges inte hela bilden, vilket kan ge en skev syn på både det som pågick och det som pågår.
Det har inte varit helt enkelt att sammanställa forskningen till en bok. Kjell O Lejon är noga med att påtala att han vill presentera fakta, kartlägga och förklara historien. Han strävar också efter att skriva populärvetenskapligt så att även den som inte känner till alla namn, platser och årtal ska kunna förstå.
– När jag hittar något som kan ha en stor betydelse för att bättre kunna förstå retorik och händelseutveckling blir jag uppmuntrad, inte minst när det gäller den retorik som används eller har använts i konflikter. Det är viktigt att ställa sig frågor om hur vi tänker, och varför, vilken information har vi matats med och vad leder det till.