01 december 2020

Hästen som sällskapsdjur har ökat i antal och popularitet och forskningen börjar nu intressera sig för hur vår relation till hästen ser ut. Forskare vid LiU och SLU har nu gått ett steg längre och studerat hur hästen upplever dess relation till människan.

Lina Roth med en häst.
Lina Roth och hästen Elfa.

I en studie gjord på Linköpings universitet i samarbete med Sveriges Lantbrukaruniversitet (SLU) har forskare gått ett steg längre och studerat hur hästen upplever dess relation till människan genom beteendestudier grundade på humanpsykologins anknytningsteorier.

Ett barn knyter an till sin förälder där den söker trygghet vid obehagliga situationer, men ser också föräldern som en trygghet medan den utforskar nya miljöer. Även hunden har visat sig knyta an på liknande sätt till sin ägare och nu var det alltså dags att studera hästen. 

Forskarna lät varje häst gå omkring samt stå stilla enligt ett förutbestämt schema i ett inhägnat område i ett ridhus. Ägaren blev sedan ombedd att lämna hästen ett par minuter för att sedan komma tillbaka till hästen. Samma procedur utfördes sedan när hästen var tillsammans med en främling vilket grundas på humanpsykologin och den välkände Mary Ainsworths ”Strange situation procedure”. Det som blev tydligt när forskarna analyserade resultaten var att hästarna i denna beteendestudie visade på anknytningsrelaterade beteenden både mot ägaren och främlingen och detta såg man främst genom att hästens hjärtfrekvens gick ner vid båda återföreningarna samt att de sökte kontakt med både ägaren och främlingen efter den stressande separationen. Hästen såg alltså människan som en trygghet vilket kallas för Safe haven, men till skillnad från tex hunden så kunde alltså även en främling ge liknande trygghet som ägaren i denna situation.

- Vi såg flera anknytnings-relaterade beteenden som tyder på att hästen ser oss människor som en trygghet, men det som var intressant var att även en främmande människa kunde ge trygghet till hästen. Något som skiljer hästen från liknande studier på hundar som istället gör skillnad på ägaren och en främling, säger Lina Roth, projektledare för studien.

Dessutom fick ägarna fylla i formulär om hur de tränar sin häst samt att detta även testades rent praktiskt i ridhuset och utifrån detta underlag kunde ekipagen delas in i tre olika träningsgrupper: de som främst använde sig av negativ förstärkning, de som använde sig mest av positiv förstärkning, samt en grupp som kombinerade båda träningsmetoderna till stor del. Spännande nog så sökte de hästar som tränades med positiv förstärkning mest kontakt med den främmande personen vid återföreningen jämfört med de andra träningsgrupperna, vilket skulle kunna tyda på en positiv förväntan hos dessa hästar. 

Vi vill nu fortsätta att studera vilka långsiktiga effekter mer belöningsbaserad träning kan få hos hästen. Vi kommer här bland annat använda oss av kognitiva beteendetester men även mäta hästens långtidsstress, genom att mäta stresshormoner i deras man, säger Lina Roth.

Negativ förstärkning, dvs man lägger till tex tryck eller obehag som sedan tas bort vid önskat beteende, är den traditionella och fortfarande den vanligaste träningsmetoden med hästar och vid ridning idag. Nu ser vi en ökning av träning med positiv förstärkning – att istället belöna hästen vid önskvärt beteende. Hos hundar har belöningsbaserad träning visat på många positiva effekter som tex att de är mer framgångsrika vid nya inlärningsmoment samt visar på färre beteendeproblem än andra hundar, och det är nu högst relevant att även undersöka hur olika träningsmetoder påverkar hästen och dess relation till människan. 

 

Originalartikeln publicerad i Applied Animal Behaviour Science, december 2020. 

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.

Kvinna i bygghjälm.

Hennes uppdrag är svårt – men kul och fullt möjligt

Vi är mitt uppe i en tuff omställningen som ska rädda vår miljö och leda till en mer hållbar utveckling. Då behövs innovationskraft och kunskap, menar Marie Trogstam, LiU-alumnen som nu är chef för hållbarhet och infrastruktur hos Svenskt Näringsliv.