Risk för att överskatta digital teknik i vården

17 januari 2022

Therese Ekstrand Amaya

En avhandling från Linköpings universitet visar att utvärderingar av digital teknik i vården kan förstärka digitala ojämlikheter. Vissa grupper ur den äldre befolkningen deltar i mindre utsträckning i utvärderingar av teknik, vilket gör att utvärderingarna blir missvisande.

Äldre kvinna talar med läkare via dator — Förnyelse av recept via en digital tjänst. En avhandling från LiU visar att de äldsta i vårt samhälle inte utvärderar ny teknik, vilket kan bidra till att de slutsatser vi drar av utvärderingar om teknik inte blir korrekta. staticnak1983

Den digitala tekniken spelar en allt större roll i vårt samhälle. Inom hälso- och sjukvården exempelvis kan patienter digitalt be om receptförnyelse, boka vårdbesök och läsa sin journal. Men alla äldre har inte tillgång till den digitala tekniken, eller vet hur den används. Arianna Poli ville undersöka vad som leder till digital ojämlikhet bland äldre och om den har något att göra med hur ny digital teknik utvärderas.

– Jag ville veta hur väl personer som utvärderar tekniken inom hälso- och sjukvården representerar äldre över lag. Resultatet visade att i vissa utvärderingar är en del grupper ur den äldre befolkningen inte representerade. Det innebär ju att forskningen om digital teknik i vissa fall faktiskt inte är rättvisande, säger Arianna Poli, nybliven doktor vid Linköpings universitet.

Resultatet i hennes avhandling visar att de äldre som deltar i forskning om digital teknik inom hälso- och sjukvården är yngre, har bättre hälsa och är mer digitalt rustade än de äldre som inte deltar i forskningsstudier

Forskare som gör utvärderingar om digital teknik inom vården bör bredda urvalet så att fler kategorier av äldre deltar.

I avhandlingen undersökte Arianna Poli bland annat en forskningsstudie som följde upp patienter som genomgått dagkirurgi och där patienterna själva skulle rapportera framstegen i sin mobiltelefon. Avhandlingen visade att av de som inbjöds att delta i studien var få äldre än 75 år. Anledningarna till detta var bland annat att de äldre saknade internetuppkoppling eller mobiltelefon och därför varken kunde rapportera i telefonen, eller utvärdera systemet. Resultaten visade även att de som deltog övervägande var kvinnor, hade kontorsjobb samt bättre hälsa och internetvana än de som inte utvärderade rapporteringssystemet.

Linda Fredrikson

Med hjälp av statistiska simuleringar såg Arianna Poli att resultaten av forskningsstudier om digital teknik kan förändras avsevärt beroende på vilken grupp av äldre som deltar. När för få äldre personer med sämre hälsa, i mycket hög ålder och med lägre digital kompetens deltar blir studieresultaten sannolikt partiska och överpositiva. Detta, menar Poli, ger ett felaktigt intryck av den digitala teknikens användbarhet för att tillgodose äldre människors vårdbehov. De positiva effekterna kan till och med utebli om man simulerar att fler äldre personer med sämre hälsa, i hög ålder, med lägre digital kompetens deltar. Avhandlingen visar hur dessa statistiska simuleringar kan vara ett viktigt verktyg för att korrigera ett selektivt deltagande av äldre i utvärderingar av digital teknik.

Baserat på avhandlingens resultat ger Arianna Poli rekommendationer om hur man kan arbeta för att minska digital ojämlikhet i utvärderingar om digital teknik.

– Forskare som gör utvärderingar om digital teknik inom vården bör bredda urvalet så att fler kategorier av äldre deltar. Det kommer att spegla användarna av tekniken bättre. Forskare bör också alltid kontrollera vilka grupper av äldre som är underrepresenterade i en studie och antingen försöka förbättra urvalet genom rekryteringsstrategier eller använda exempelvis viktning för att korrigera partiska resultat, säger Arianna Poli.

Avhandlingen:
A Divided Old Age through Research on Digital Technologies, Arianna Poli, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.

Kontakt

Relaterat innehåll

Anna Olaison, biträdande professor vid Avdelningen för socialt arbete, Linköpings universitet.

Nytt forskningsprogram letar lösningar för demensvården

År 2050 kan antalet äldre med demensdiagnos ha fördubblats jämfört med idag. Att ge vård och omsorg till alla blir en stor utmaning. Under året drar ett nytt forskningsprogram igång vid LiU för att hitta lösningar för framtiden.

Ensidig bild av äldre personer i sociala medier

Friska och aktiva. Så porträtteras ofta äldre personer i en svensk kommuns sociala medier. Ensidiga bilder kan leda till stereotyper, visar en doktorsavhandling av Wenqian Xu.

20 miljoner till hälsoforskning från Familjen Kamprads stiftelse

Fem forskare vid Linköpings universitet får sammanlagt 20 miljoner kronor i projektbidrag från Familjen Kamprads stiftelse. De aktuella forskningsprojekten syftar till att förbättra livskvaliteten för den åldrande befolkningen.

Relaterat innehåll

Bild från en stad med människor som sitter vid ett bord.

Forskningsmiljön Åldrande och social förändring

Forskningsmiljön Åldrande och social förändring bedriver forskning om centrala sociala, politiska och kulturella aspekter av åldrandet. Miljön erbjuder studier inom fältet och bidrar till en ökad kunskap om åldrandet utifrån ett samhällsperspektiv.

Senaste nytt från LiU

Två förkämpar för barnen blir hedersdoktorer

Den indiska rektorn Seetha Murty har under hela sitt yrkesverksamma liv arbetat med barns och ungas lärande. Den amerikanska professorn Cindy W. Christian har ägnat sin karriär åt att utveckla omhändertagandet av misshandlade barn.

Linköpings Studentsångare går i fängelse

I tre terminer har Jakob Grubbström som frilansare lett körsång med intagna på Skänningeanstalten. Som Director Musices på LiU tar han nu Linköpings studentsångare med sig in i fängelset.