23 november 2020

För människor som lever med en demenssjukdom går minnets tidsmässiga ordning förlorad. Det som tidigare varit sammanhängande minnen av ett liv, blir till berättelsefragment. I utställningen Glömda minnen, som finns att se i Kåkenhus på Campus Norrköping, vill professor Lars-Christer Hydén genom fotografier och texter fånga det poetiska i berättelsefragmenten.

Olika objekt i färg mot svart bakgrund.
Fotograf: Lars-Christer Hydén

För människor som lever med demenssjukdom är mycket av vardagen en utmaning. Minnets kronologi går förlorad, det är svårt att hitta namn och ord, att identifiera händelser eller känna igen personer. Utmaningarna ökar med tiden, allt eftersom den grundläggande sjukdomen fortskrider.

Lars-Christer Hydén, professor i socialpsykologi, forskar om hur det är att leva med en demenssjukdom. I nästan 20 år har han, tillsammans med sina kollegor, mött och samtalat med människor som har levt med demens under en längre tid. Med åren har en känsla om att det finns mer att säga utöver forskningen vuxit fram, berättar han.

– Som forskare är jag begränsad till det som kan kommuniceras i vetenskapliga tidskriftsartiklar. Hos mig har det under åren växt fram en stark känsla av att det finns mer att säga; i synnerhet erfarenheter av hur det är att leva med en demenssjukdom. Ur den upplevelsen föddes en tanke om att använda text och fotografi tillsammans för att försöka uttrycka det som inte kan kommuniceras i vetenskapliga arbeten.

Det har bland annat resulterat i den kommande boken Glömda minnen. En del av verken ställs från den 26 november också ut i Kåkenhus, Campus Norrköping, som en del av konstprojektet Lobby.

Utställningen består av både texter och fotografier. Med dem vill Lars-Christer Hydén lyfta det poetiska och bidra med nya perspektiv på att leva med demens.

– Jag ville skapa bilder och foton i kombinationer med texter som ger en möjlighet att leta efter andra sätt att uppfatta världen; och inte minst kreativitet hos personer som lever med demens.

Han hoppas att utställningen kan uppmuntra till att lyssna poetiskt.

– En viktig slutsats från min forskning om att leva med demenssjukdomar är att det ofta är viktigt när vi pratar med personer som lever med demens att vi lyssnar med vad jag brukar kalla vårt ”tredje öra”. Att vi försöker höra det som finns mellan ”raderna”, i upprepningarna, bland de ibland konstiga orden. Alltså, att vi försöker lyssna poetiskt.

Vernissage och utställning

Utställningen

Utställningen finns på plats i utställningsutrymmet i Kåkenhus, ingång från Bredgatan, från och med den 26 november till våren 2021.

Vernissage

Den 26 november, klockan 14:00, hålls en vernissage online via zoom.

Zoom-länk: https://liu-se.zoom.us/j/64053166584

Centrum för demensforskning

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Pristagaren: "Genetik är lite som Vilda västern"

Colm Nestor har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.

Claudia Tazreiter berättar om sitt arbete.

Den migrerande professorn

Som barn på 1970-talet emigrerade Claudia Tazreiter från Österrike till Australien tillsammans med sin familj. Sedan drygt tre år är hon tillbaka i Europa. Nu som professor vid LiU. Det är inte en slump att hennes område är migration.

Fler sökande till program på LiU

När anmälan till höstterminen stängde hade 411 200 personer skickat in minst en anmälan. Det är en ökning med en procent jämfört med 2024. På LiU ökar antalet sökande till program med tre procent.