Under dagen visades maskindemonstrationer från leverantörer som John Deere och Kverneland, och Agtech Sweden presenterade resultat från fuktanalyser som genomförts på ett av Vågerstads fält under växtsäsongen.
Tillsammans med Daniel Carlsson från Åhmans visade Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering hur ny digital teknik kan användas för precisionsodling och ökad lönsamhet. Ett exempel var HarvestLab, som kan kartera proteinhalten vid tröskning – en teknik som i år testats på Vågerstad i samarbete mellan Åhmans och Linköpings universitet inom ramen för Agtech Sweden.
Besökarna fick även ta del av föredrag, däribland ett av Karolina Muhrman, organisationsledare för Agtech Sweden, och Per Frankelius, verksamhetsledare för det nationella Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering.
Fotograf: Teiksma Buseva
Från lie till laser
Per Frankelius inledde föredraget med en historisk återblick över jordbrukets effektivisering. På 1700-talet krävdes 17 000 minuter för att skörda och tröska ett års behov av spannmål – idag klaras det på två minuter med moderna maskiner. ”Finns det någon annan bransch som kan skryta med en sådan produktivitetsökning?” frågade han publiken. Tekniksprång, menade Frankelius, har alltid varit avgörande för jordbrukets utveckling.
Som exempel på tekniksamarbeten lyfte han GPS-systemet StarFire, som utvecklades genom samarbete mellan John Deere, NASA:s Jet Propulsion Lab och Stanford University i USA – en innovation som banade väg för precisionsodling och autostyrning.
Hormoner, robotar och regn på beställning
Karolina Muhrman tog publiken vidare in i framtidens mer oväntade inslag. Bland annat berättade hon om hur hormonet oxytocin – samma hormon som aktiveras vid förlossning – testats på potatisodlingar med resultat som visar upp till 20 procents högre skörd.
De visade även på nya tekniska lösningar som bevattningsrobotar som inte bara vattnar utan också gödslar automatiskt, samt internationella experiment där drönare används för att styra regn genom ultraljud.
Vildsvin möter grön laser
När frågan om vilt- och vildsvinsskador kom upp visade Karolina Muhrman exempel på robotar som använder gröna laserstrålar för att skrämma bort djur – en teknik som än så länge har regulatoriska hinder men som väckte stort intresse i publiken.
Jordhälsa och daggmaskar som dataströmmar
En stor del av föredraget handlade om jordhälsa. Nya sensorer kan mäta syrehalter i marken, följa fuktbalanser och till och med registrera daggmaskars rörelser – allt för att ge lantbrukaren bättre beslutsunderlag. I kombination med drönare som redan används för att sprida frö och gödning blir det möjligt att förstå markens tillstånd på en helt ny nivå.
Digitala arbetskamrater i ladugården
På djursidan visade föredraget hur AI och digitalisering snabbt gör sitt intåg. Grisar kan numera vägas automatiskt genom kamerasystem, och kameror över kornas foderbord kan analysera både rörelsemönster och värmestress.
Ett exempel som väckte särskild uppmärksamhet var ”CalfGPT”, ett system som övervakar varje kalv, kombinerar stallens data med veterinärkunskap och ger råd direkt till lantbrukarens mobil. En digital assistent, men helt specialiserad på kalvar.
”Rätt teknik på rätt gård”
I slutet av föredraget underströk Karolina Muhrman att digitalisering inte är ett självändamål.
– Det handlar inte om att överösa alla med ny teknik, utan om att hitta rätt teknik för rätt gård, förklarade hon.
Hamburgare och många möten
Solen strålade under hela dagen och besökarna njöt av goda hamburgare under den vackra höstdagen, samtidigt som diskussionerna om lantbruk och teknik flödade. Vi fick uppslag till flera nya projekt och utbildningsaktiviteter.
Fotograf: Teiksma Buseva
