26 februari 2024

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.

– Forskarlinjen har verkligen underlättat för mig och jag är verkligen glad att jag har gjort det här, säger hon när vi träffas i Växthuset på Campus US.

Det är inte alla 26-åringar som kan kalla sig för dubbeldoktor. Men det är något som Sigrid Nilsson, läkare på kardiologen vid Universitetssjukhuset i Linköping, faktiskt kan göra. I december disputerade hon med sin avhandling “Vasomotor Symptoms, Cardiovascular Risk and the Role of Physical Activity in Midlife Women”.

Hennes avhandling handlar om huruvida det finns en koppling mellan värmevallningar och svettningar i klimakteriet hos kvinnor och kardiovaskulär hälsa och hur man skulle kunna förklara det sambandet.

Från gymnasiet till dubbeldoktor på åtta år

Person intervjuas och pratar om sin avhandlingSigrid Nilsson är verkligen glad att hon sökte till Forskarlinjen. - Det har verkligen underlättat för mig, säger hon. Det mesta verkar ske med en väldig hastighet för Sigrid. Efter att ha gått ut det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet 2015 började hon direkt på Läkarprogrammet vid Linköpings universitet. Sedan dröjde det inte länge innan hon hade påbörjat sin forskning parallellt med studierna - och nu ett antal år senare är hon alltså dubbeldoktor.



Tidigt forskningsintresse

Ett tidigt forskningsintresse gjorde att hon sökte upp en forskargrupp i början av sin läkarutbildning. Då fick hon höra talas om Forskarlinjen som vid den tiden var i sin uppstartsfas. Timingen var perfekt för Sigrid som sökte en plats och till slut blev en av tre personer som togs in till den första antagningsomgången hösten 2017.

– Jag är verkligen glad att jag gjorde det här så tidigt som jag faktiskt gjorde, säger hon. För mig är det en självklarhet att jag kommer att fortsätta att forska och jag kommer att fortsätta att ha fokus på just kvinnors kardiovaskulära sjukdomar.

Vad skulle du säga till den läkarstudent som funderar på att börja forska?

– Jag var ju en av de första att börja på Forskarlinjen, men nu har det ju kommit så många fler efter mig och det är ju fantastiskt att se så många andra läkarstudenter blommar ut på Forskarlinjen. Forskarlinjen är en unik möjlighet som finns här i

Linköping och något som jag är väldigt tacksam för idag.

Hon passar också på att lyfta och hylla de som varit en förebild för hennes egen del. En av dem är Daniel Wilhelms, adjungerad universitetslektor, docent, samt ansvarig för Forskarlinjen.

– Han har varit min stora förebild och en eldsjäl från det att Forskarlinjen startade. Han har verkligen spelat en stor roll för min utveckling, mitt driv och att jag har kunnat fokusera 100 procent på min forskning.

 

FAKTA: Sigrid Nilsson

  • Började sina läkarstudier på LiU 2017.
  • Var en av de tre första att bli antagen till Forskarlinjen 2017.
  • Läkarexamen 2021.
  • Började Forskar-AT i Linköping/Motala hösten 2021.
  • Disputerade i december 2023.
  • Arbetar som läkare på Kardiologiska kliniken, US.


Se en längre intervju i spelaren här nedanför där Sigrid berättar mer om sin forskning och tiden med Forskarlinjen.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.