07 april 2021

Att börja en ny utbildning mitt under en pågående pandemi är minst sagt speciellt. Emmy Nilströmer, som går andra terminen på logopedprogrammet, fick ändå uppleva delar av studentmottagningen på plats. Planen var att de nya studenterna skulle få åtminstone delar av undervisning på campus hela första terminen, för att sedan se hur läget utvecklade sig efter jul. Riktigt så blev det inte.

Fotograf: Emmy Nilströmer

– Under mottagningen hade vi några tillfällen då kunde ses, säger Emmy. Grillning i Trädgårdsföreningen, stadsvandring och slutsittningen varvades med digitala inslag som musikquiz och zoom-middag. Sen hade vi föreläsningar på campus fram till oktober, så man kunde träffa klassen på riktigt. Vi hade bilden att det skulle vara så hela första terminen. Men sen kom ryktet om en andra smitto-våg och att risken var att vi efter jul skulle behöva gå över till distansundervisning. Det visade sig bli tidigare än så. Vi skrev en tenta i tentasal i början av november, och innan nästa kurs hann börja fick vi besked om övergång till distansstudier.

Foto Emmy NilströmerHur kan en vanlig vardag se ut?
– Jag försöker vakna vid samma tid på vardagarna, för att få någon sorts rutin. Efter frukost brukar jag oftast hoppa in i ett Zoom-möte med basgruppen på förmiddagen. Vi har inte så många föreläsningar, utan det är mycket eget arbete och med basgruppen.
– Jag sitter mest hemma, men jag och en tjej i klassen har kontakt och ses någon gång i veckan och pluggar ihop. Det är skönt, och känns nödvändigt.

Vad är den största skillnaden mellan att plugga på distans och på campus?
– Även om jag inte hann vara så mycket på plats på campus, så känner jag av kontrasten. Det är en stor skillnad att plugga på distans, framför allt att vi som pluggar inte kan träffas. Man har inte människor runtomkring sig som kan peppa varandra.

– När vi hade undervisning på universitetet satt vi ofta kvar efter en föreläsning och pratade, eller åt lunch ihop. Då kunde vi diskutera det som sagts i klassrummet, vilket känns som en viktig del av lärandet och som man går miste om nu. Efter en föreläsning via Zoom blir det ett abrupt slut, och efteråt sitter alla där med en massa information, tankar och funderingar som vi måste bearbeta själva.

– Även själva universitetet och studiemiljöerna är viktiga. Nu när jag sitter hemma största delen av tiden blir det svårare att avgöra när man faktiskt är ledig. Jag satt i och för sig hemma och pluggade även tidigare, men då fanns det en plats dit vi gick när det var föreläsningar och basgruppsarbete, som var så starkt kopplad till att plugga.

Foto Emmy NilströmerVad gör du när du inte pluggar, när studentliv, föreningar och annat har tagit paus?
– Jag går ut och går en sväng varje dag, antingen själv, med en kompis eller min pojkvän som bor två hus bort. Det blir mer stillasittande nu, inget springande mellan föreläsningssalar eller att sticka och köpa kaffe mellan lektionerna.

– Att virka har alltid varit ett stort intresse för mig, även före pandemin, så att handarbeta och kolla serier är nåt jag gör ofta. Och spela piano och sjunga.

– En sak jag även börjat göra nu när jag har mer tid hemma är att laga mat från grunden, vilket har varit roligt att utforska. Då är det jätteskönt att ha studentlägenhet med eget kök, även om lägenheten med sina 20 kvm kan kännas aningen liten just nu.
Både jag och min pojkvän kommer från Borås, där vi hade ett väldigt tight kompisgäng från kyrkan. Vi umgås fortfarande mycket digitalt, pratar och spelar olika brädspel.

Foto Emmy NilströmerFinns det något som, trots allt, har överraskat positivt?
– Trots att det har varit svårt, ur ett lärandeperspektiv, så har vi tillsammans ändå löst det. Det är stundtals inte jättekul, men det ändå lite coolt att vi faktiskt kan gå i skolan och få det att funka fastän vi inte får vara på plats.

– Vi har lärt oss att hantera digitala verktyg, vilket kommer vara bra även framöver. Mina kompisar hemifrån Borås har jag visserligen haft kontakt med även tidigare, men inte alls så ofta. Nu när vi fått in vanan att träffas digitalt tror jag att man kommer ha kontakt med kompisar som bor långt borta på ett helt annat sätt.

Har du några bra tips att dela med dig av?
– För mig har det varit viktigt att hitta åtminstone någon i klassen jag kan träffa och umgås med, annars funkar det inte. Rutiner är också viktigt, att sätta upp ett par mål för sig själv. Vilken tid jag ska gå upp kan vara ett sådant, eller att bestämma sig för att gå ut och gå en sväng varje dag.

– Jag skriver en to do-list varje dag, där det kan stå vilka uppgifter jag vill hinna göra, och vilka moment i undervisningen jag ska delta i. Det är framför allt viktigt för att få någon sorts struktur så att pluggandet känns meningsfullt.

Fakta

  • Emmy Nilströmer
  • 21 år
  • Läser första året på logopedutbildningen
  • Bor i egen lägenhet i Ryd i Linköping
  • Kommer från Borås
  • Svag för pasta och vegetariska pastarätter av alla dess slag.
  • Senaste virkprojekt är tre små krabbor gjorda från ett eget nyskapat virkmönster

Foto Emmy Nilströmer

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.