11 juni 2024

Superdatorn Berzelius, som finns vid Linköpings universitet, används för forskning inom bland annat livsvetenskaperna, maskininlärning och artificiell intelligens. Till hösten ska superdatorn uppgraderas, en satsning som möjliggörs av en donation på 125 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Superdatorn Berzelius.
Superdatorn Berzelius.Fotograf: Thor Balkhed

Den nationella AI-superdatorn Berzelius, finansierad av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, har möjliggjort genombrott inom en rad discipliner. Systemet har till exempel använts för att träna den svenska stora språkmodellen GPT-SW3, möjliggjort forskning om proteinveckning, tränat nya system för datorseende och använts för att generera syntetiska medicinska bilder för utbildning av läkare. Berzelius är en NVIDIA Superpod som är utrustad med 94 DGX A100-system med 8 A100 GPU per nod.

Nu har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljat 125 miljoner kronor för en uppgradering till den senaste GPU-arkitekturen hösten 2024.

– Den ökande efterfrågan och de växande tillämpningarna av AI gör en att uppgradering av Berzelius är helt nödvändig, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Uppgraderingen görs för att stödja både nuvarande och nya användargrupper.

Jan-Ingvar Jönsson klipper bandet och inviger superdatorn Berzelius.
Jan-Ingvar Jönsson inviger superdatorn Berzelius.Fotograf: Thor Balkhed

– Med en uppgradering av Berzelius och den nya superdatorn Arrhenius snart på plats är vi rustade för att göra en avgörande insats för den europeiska forskningen. Vi positionerar Sverige i Europa, säger rektor Jan-Ingvar Jönsson vid Linköpings universitet.

Berzelius är döpt efter den framstående östgötske vetenskapsmannen Jacob Berzelius. Den nuvarande versionen möjliggjordes genom en donation på 300 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.


Tidigare nyheter om superdatorn Berzelius

Här finns superdatorn Berzelius

Senaste nytt från LiU

Universitetslektor Jonathan Josefsson mot en grå himmel.

Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet.

Forskare framför ett träd i en skog

LiU-forskare undersöker hållbar skogsförvaltning i Amazonas

Kan klimatåtgärder gå hand i hand med lokalbefolkningens behov i Amazonas? En forskargrupp från Linköpings universitet undersöker den frågan genom tvärvetenskaplig forskning i samarbete med samhällen i Mamirauá-reservatet i Brasilien.

Forskare undersöker vid en arkeologisk utgrävning.

Uråldriga frön ger ledtrådar om förändrat klimat

Spår som dolts i jorden i över 5 000 år har mycket att berätta. De ger ledtrådar om hur människor och maten de odlade påverkades när klimatet förändrades - kunskap som kan hjälpa oss att anpassa oss till förändringar nu och i framtiden.