11 juni 2024

Superdatorn Berzelius, som finns vid Linköpings universitet, används för forskning inom bland annat livsvetenskaperna, maskininlärning och artificiell intelligens. Till hösten ska superdatorn uppgraderas, en satsning som möjliggörs av en donation på 125 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Superdatorn Berzelius.
Superdatorn Berzelius.Fotograf: Thor Balkhed

Den nationella AI-superdatorn Berzelius, finansierad av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, har möjliggjort genombrott inom en rad discipliner. Systemet har till exempel använts för att träna den svenska stora språkmodellen GPT-SW3, möjliggjort forskning om proteinveckning, tränat nya system för datorseende och använts för att generera syntetiska medicinska bilder för utbildning av läkare. Berzelius är en NVIDIA Superpod som är utrustad med 94 DGX A100-system med 8 A100 GPU per nod.

Nu har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljat 125 miljoner kronor för en uppgradering till den senaste GPU-arkitekturen hösten 2024.

– Den ökande efterfrågan och de växande tillämpningarna av AI gör en att uppgradering av Berzelius är helt nödvändig, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Uppgraderingen görs för att stödja både nuvarande och nya användargrupper.

Jan-Ingvar Jönsson klipper bandet och inviger superdatorn Berzelius.
Jan-Ingvar Jönsson inviger superdatorn Berzelius.Fotograf: Thor Balkhed

– Med en uppgradering av Berzelius och den nya superdatorn Arrhenius snart på plats är vi rustade för att göra en avgörande insats för den europeiska forskningen. Vi positionerar Sverige i Europa, säger rektor Jan-Ingvar Jönsson vid Linköpings universitet.

Berzelius är döpt efter den framstående östgötske vetenskapsmannen Jacob Berzelius. Den nuvarande versionen möjliggjordes genom en donation på 300 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.


Tidigare nyheter om superdatorn Berzelius

Här finns superdatorn Berzelius

Senaste nytt från LiU

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.