11 juni 2024

Superdatorn Berzelius, som finns vid Linköpings universitet, används för forskning inom bland annat livsvetenskaperna, maskininlärning och artificiell intelligens. Till hösten ska superdatorn uppgraderas, en satsning som möjliggörs av en donation på 125 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Superdatorn Berzelius.
Superdatorn Berzelius.Fotograf: Thor Balkhed

Den nationella AI-superdatorn Berzelius, finansierad av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, har möjliggjort genombrott inom en rad discipliner. Systemet har till exempel använts för att träna den svenska stora språkmodellen GPT-SW3, möjliggjort forskning om proteinveckning, tränat nya system för datorseende och använts för att generera syntetiska medicinska bilder för utbildning av läkare. Berzelius är en NVIDIA Superpod som är utrustad med 94 DGX A100-system med 8 A100 GPU per nod.

Nu har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljat 125 miljoner kronor för en uppgradering till den senaste GPU-arkitekturen hösten 2024.

– Den ökande efterfrågan och de växande tillämpningarna av AI gör en att uppgradering av Berzelius är helt nödvändig, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Uppgraderingen görs för att stödja både nuvarande och nya användargrupper.

Jan-Ingvar Jönsson klipper bandet och inviger superdatorn Berzelius.
Jan-Ingvar Jönsson inviger superdatorn Berzelius.Fotograf: Thor Balkhed

– Med en uppgradering av Berzelius och den nya superdatorn Arrhenius snart på plats är vi rustade för att göra en avgörande insats för den europeiska forskningen. Vi positionerar Sverige i Europa, säger rektor Jan-Ingvar Jönsson vid Linköpings universitet.

Berzelius är döpt efter den framstående östgötske vetenskapsmannen Jacob Berzelius. Den nuvarande versionen möjliggjordes genom en donation på 300 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.


Tidigare nyheter om superdatorn Berzelius

Här finns superdatorn Berzelius

Senaste nytt från LiU

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En man som arbetar på en maskin i ett labb.

AI-boostad elektronisk näsa hittar äggstockscancer

Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer.