29 januari 2024

Forskare vid avdelningen för teoretisk fysik på Linköpings universitet har, tillsammans med kollegor på universiteten i Bayreuth och Edinburgh, upptäckt material som är nästan okrossbart. Man har länge försökt att på syntetisk väg hitta ersättare till diamantens hårdhet och dessa material har dessutom ett stort antal andra egenskaper som möjliggör tillämpningar inom en rad områden, till exempel olika beläggningar och solpaneler. 

brott i diamanten förorsakad av det nya materialet vilket visar att det är av åtminstone samma styrka

“Mångsidigheten i dessa material är lika viktig som deras beräknade hårdhet. Vi kan använda dem när diamanter inte erbjuder rätt kombinationer av egenskaper”, säger Florian Trybel, biträdande professor vid Linköpings universitet, en del av upptäckarteamet och medförfattare till artikeln. “För närvarande är tryck- och temperaturförhållanden vid tillverkningen av dessa material för höga för att effektivt producera stora kvantiteter. Teoretiska simuleringar kommer att spela en viktig roll för att förutsäga nya syntesvägar vid mindre extrema tryck- och temperaturförhållanden. Mer forskning där vi än mer tittar på materialens egenskaper, kommer möjliggöra att vi rör oss mot en mer industriell tillverkning.”, tillägger han.

Forskarna betonar att det internationella samarbetet - lett av experimentella forskare från University of Edinburgh och University of Bayreuth, samt teoretiker från avdelningen för teoretisk fysik vid Linköpings universitet - med sina olika bakgrunder och vetenskapliga fält varit nyckeln till en framgångsrik upptäckt. Artikeln, skriven som ett resultat av denna upptäckt, har varit en framgång i sig, och har fått mycket uppmärksamhet, se på Altmetric – Synthesis of Ultra‐Incompressible and Recoverable Carbon Nitrides Featuring CN4 Tetrahedra.

Artikel: Synthesis of Ultra-Incompressible and Recoverable Carbon Nitrides Featuring CN4 Tetrahedra; Dominique Laniel, Florian Trybel, Andrey Aslandukov, Saiana Khandarkhaeva, Timofey Fedotenko, Yuqing Yin, Nobuyoshi Miyajima, Ferenc Tasnádi, Alena V. Ponomareva, Nityasagar Jena, Fariia Iasmin Akbar, Bjoern Winkler, Adrien Néri, Stella Chariton, Vitali Prakapenka, Victor Milman, Wolfgang Schnick, Alexander N. Rudenko, Mikhail I. Katsnelson, Igor A. Abrikosov, Leonid Dubrovinsky, Natalia Dubrovinskaia; Advanced Materials, DOI: 10.1002/adma.202308030.

Kontakt

Forskningsmiljö

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man står framför ett dragskåp i ett labb.

Simone Fabiano får prestigefyllt kemipris

Årets Göran Gustafssonpris i kemi går till LiU-professorn Simone Fabiano. Hans forskning fokuserar på organiska halvledare och hur de kan få bättre ledningsförmåga och nya egenskaper tack vare så kallad dopning.

En grupp människor i ett rum med datorer.

Vikten av att öva innan krisen kommer

Högre kunskap, starkare nätverk och att lära av varandra. Det är målen när industrin och akademin möts och övar på utmaningar inom totalförsvaret, som cyberattacker.

En hand som pekar på en karta över en stad.

Två nya civilingenjörsprogram möter växande kompetensbehov

För att möta samhällets ökade efterfrågan på kompetens inom logistik, samhällsplanering, AI och datadriven systemanalys startar Linköpings universitet två nya civilingenjörsprogram. Programmen startar hösten 2026.