Ung kraft, smart teknik och lantbrukets framtid

Saga Bengtsson från Växa Sverige presenterar företagets digitala hälsoövervakningssystem för nötkreatur – Växa Kontroll. Systemet bygger på smarta sensorer som samlar in data i realtid via halsband eller öronbrickor med inbyggda axelometrar och antenner. Informationen används för att övervaka djurens beteenden som idissling, aktivitet och ätmönster.

Systemet möjliggör:

• Tidig upptäckt av hälsoproblem (t.ex. inaktivitet, feber, kastning)
• Optimering av brunstövervakning och insemineringstidpunkt
• Övervakning av värmestress med hjälp av temperaturdata och luftfuktighetsindex
• Gruppanalys för att upptäcka avvikande mönster i djurens beteende

Användarna får visuella rapporter och larm för att fatta snabba beslut kring djurhälsa, fertilitet och stallmiljö. I slutet av presentationen nämner hon även en ny produkt från Norge som fästs på djurens ben för utökad rörelseövervakning.

Kajsa Fröberg från Sörmlands Sparbank berättar om vikten av att planera sina investeringar klokt inom lantbruk och landsbygd. Hon lyfter fram att banken inte bara erbjuder lån, utan också rådgivning kring pension, juridik och generationsskiften. Sörmlands Sparbank har ett starkt samhällsengagemang och delar varje år ut miljoner till lokala föreningar och projekt.

Hon betonar att investeringar bör baseras på behov och lönsamhet – inte känslor. Den som söker finansiering bör ha gjort sin "hemläxa": veta vad investeringen kostar, vad den ska förbättra och hur den påverkar gårdens ekonomi. Egen insats och sparande är avgörande för att minska lånebehov och förbättra kreditvärdighet.

Avslutningsvis uppmanar hon till att börja tidigt med planering av generationsskiften, för att undvika konflikter och skapa trygghet för framtiden.

Elin Karlsson, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, presenterar sitt forskningsprojekt om hur framtidens grisstallar kan utformas med hjälp av ny teknik för att öka både djurvälfärd och produktionsnytta. Hon undersöker lösdriftssystem där grisar hålls i stora grupper och har större frihet att röra sig och interagera, till skillnad från traditionella system där djuren ofta hålls mer begränsat. Ett centralt inslag i dessa moderna stall är att grisarna själva rör sig mellan olika zoner och vägs automatiskt genom elektroniska vågar. Systemet samlar in information om tillväxt, rörelsemönster och foderintag på individnivå.

Denna teknik gör det möjligt att tidigt upptäcka avvikelser som kan tyda på sjukdom eller stress, och möjliggör automatisk sortering av djur inför slakt när de uppnått rätt vikt. Elin betonar att det finns många fördelar med dessa system, inte minst ur ett djurskydds- och effektivitetsperspektiv, men också en del utmaningar. Det är till exempel svårt att hålla koll på enskilda djur i så stora grupper, och personalen behöver ny kompetens för att hantera tekniken. Dessutom befinner sig systemen fortfarande i en tidig utvecklingsfas och testas än så länge bara på ett fåtal svenska gårdar.

Projektet är fortfarande under arbete, men ambitionen är att kombinera teknik och god djurhållning på ett sätt som gynnar både djuren, lantbrukaren och samhället i stort.

Tomas Klingström, forskare vid SLU, presenterar hur digitala data kan användas för att öka förståelsen för kor och deras välfärd, med särskilt fokus på värmestress. Han beskriver hur modern infrastruktur och digital teknik gör det möjligt att samla stora mängder data från lantbruket, exempelvis genom sensorer som mäter mjölkproduktion, rörelsemönster, temperatur och andningsgaser som metan. Denna datainsamling sker kontinuerligt och automatiserat, vilket gör det möjligt att följa varje individ i realtid. Ett konkret exempel Tomas lyfter är hur man med hjälp av mjölkningsrobotar och väderdata kunnat visa att kor producerar mindre mjölk under varmare dagar – en tydlig effekt av värmestress. Han förklarar också hur digital teknik möjliggör att mäta metanutsläpp genom att analysera utandningsluften, vilket har betydelse både för klimatpåverkan och för avelsarbete mot mer hållbara djur.

Tomas tycker att kor är särskilt intressanta att studera digitalt eftersom de lever i grupper under kontrollerade former, vilket gör det lättare att jämföra data mellan individer. Han menar också att lantbrukare, likt sjukvårdspersonal, arbetar nära djuren dagligen och är nyckelpersoner för att samla in och förstå data. Genom att integrera digitala lösningar i vardagsarbetet kan man både förbättra djurens välfärd och minska klimatpåverkan. Han ger ett exempel på en gård där värmestress ledde till mjölkförluster motsvarande flera tusen kronor per ko under en månad, vilket illustrerar de ekonomiska vinsterna med att arbeta förebyggande.

Didrik Karlsson från Green Deer presenterade "Milk Sustainable Center", ett samarbete mellan John Deere och DeLaval, som syftar till att hjälpa lantbrukare minska sitt miljöavtryck genom digitala lösningar. Programmet samlar data från olika maskiner och system som används på gården, till exempel mjölkrobotar och gödselspridare. Genom att koppla ihop data från dessa enheter kan lantbrukare få insikter om hur de kan optimera sina processer och minska utsläppen.

Med hjälp av programmet kan användaren få analyser av sin produktion, till exempel hur mycket näring som används vid gödsling och hur effektivt detta är. Programmet ger också konkreta rekommendationer om hur lantbrukare kan justera sin verksamhet för att spara resurser och förbättra miljöeffektiviteten. Det inkluderar även funktioner för att spåra och optimera mjölkproduktionen baserat på olika faktorer som foder och kvalitet.

Didrik förklarade att systemet inte är begränsat till en specifik tillverkare, utan fungerar med flera olika maskiner och plattformar, vilket gör det flexibelt för lantbrukare att integrera med sina befintliga system. Målet är att göra det enklare för lantbrukare att följa miljökrav och förbättra hållbarheten genom en enkel och användarvänlig dataintegrering.

Tina Henriksson från Lantmännen berättade om hur nya metoder inom växtförädling kan hjälpa lantbrukare att snabbt få fram bättre och mer hållbara grödor. Henriksson förklarade att Lantmännen arbetar med förädling av olika grödor, som vete, havre och potatis, på försöksplatser både i Sverige och utomlands.

Tina Henriksson lyfte fram speed breeding (snabbförädling), en metod som gör det möjligt att på kortare tid utveckla nya växtsorter. Genom genomisk selektion kan man tidigt identifiera växter med önskvärda egenskaper och på så sätt välja de bästa plantorna snabbare, vilket effektiviserar förädlingsprocessen.

En annan viktig aspekt som Tina betonade var att växtförädling måste ske med tanke på både lantbrukarnas och industrins behov, samt konsumenternas krav på kvalitet och hållbarhet. För att möta dessa krav utvecklas grödor som är både högavkastande och anpassade för framtidens utmaningar, som klimatförändringar och hållbar produktion.

Per Frankelius och Karolina Muhrman från Agtech Sweden presenterade hur innovationer inom lantbruksteknik kan driva utvecklingen i branschen. De förklarade att lantbruket har genomgått stora förändringar genom historien. Ett exempel på detta var utvecklingen av skördemaskiner på 1700-talet, som minskade behovet av arbetskraft och effektiviserade produktionen. De förklarade också att teknikutveckling är avgörande för att möta dagens utmaningar, som den ökade efterfrågan på mat och behovet av mer hållbara produktionssätt.

De gav exempel på innovationer som satellitbaserade mätningar, precisionsjordbruk och nya robotar som redan används för att optimera produktionen och minska miljöpåverkan. Per Frankelius pratade också om hur teknikutvecklingen kan förbättra skördarna i framtiden, med särskilt fokus på länder som Sverige, Finland och Ryssland.

Vidare visades exempel på aktuella teknologier, såsom GPS-styrda sprutningssystem och sensorer för att övervaka grödor. Dessa teknologier hjälper lantbrukare att minska användningen av kemikalier och gödsel, vilket gör jordbruket både mer effektivt och hållbart.

De nämnde även hållbarhetsmålen och förklarade hur innovationer kan bidra till att uppnå dessa mål utan att äventyra produktiviteten. De påpekade att det är viktigt att använda lösningar som både ökar produktionen och skyddar miljön.

Slutligen påpekade talarna att även om tekniken inom lantbruket utvecklas snabbt, är det fortfarande många som inte känner till de framsteg som görs. De betonade vikten av att sprida kunskap om dessa innovationer för att främja en hållbar framtid.