11 juli 2022

I Sverige rapporteras ungefär 440 drunkningstillbud varje år. Den brittiska forskaren Lorna Dennison-Wilkins forskar kring hur man kan underlätta vid sökandet efter person i vatten. Hon har inlett ett samarbete med CARER och hon är imponerad över hur vi på LiU samarbetar med myndigheter och andra instanser inom blå-ljus området.

Kvinna som simmar i drykardräkt.
Dr Lorna Dennison-Wilkins

Det kan ta lång tid att finna en person som drunknat, vilket innebär ett stort lidande för oroliga närstående och höga kostnader för sökinsatser. Om det går att förbättra kunskapen om var personen kan anträffas, kan också taktiken att söka förbättras.

I Sverige rapporteras varje år ca 25 000 personer som försvunna och varje år rapporteras ungefär 440 drunkningstillbud. Bland dem är det ungefär 200 personer som drunknar i en sjö, ett hav eller annat vattendrag genom olycka, självmord eller mord.

Genus, ålder och kläder påverkar

Lorna Dennison-Wilkins är brittisk forskare. Hon är polis och specialiserad på dykning har sökt och bärgat drunknade under många år.

Hon har hittat tydliga mönster när det gäller var man kan anträffa drunknade personer. För åtta år sedan började hon samla data för en studie som hon doktorerade på 2021.

Det hon upptäckte var att både genus och ålder spelar roll för flytkraften och därmed hur långt strömmar och vindar kan föra en kropp, bland annat eftersom äldre har lättare benstomme än yngre.

- Hur man är klädd spelar också roll. Om man vill sjunka som en sten ska man klä sig som en klassisk fiskare: Stora stövlar och ingen flytväst, sammanfattar LiU:s Rebecca Stenberg, som forskar vid forskningscentrum CARER - som är LiU:s Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem.

- Dessa kroppar finner man ståendes på bottnen med stövlarna som ankare, fortsätter hon.

CARER - ett gränsöverskridande centrum som imponerar 

Den brittiska forskaren Lorna Dennison-Wilkins har nyligen gett ett digitalt seminarium inom CARER. Hon är imponerad av att bredden på deltagarnas bakgrund är så vid och att deltagarna gärna delar med sig av sina erfarenheter och sin kunskap. (Länk till en engelsk intervju med henne finns längre ner på denna sida).

Porträtt av kvinna.Dr. Lorna Dennison-Wilkins Hon vill gärna fortsätta att samarbeta med CARER och nämner att hon är speciellt intresserad av att ta del av Sveriges kunskaper om olyckor i kallt vatten.

Rebecca Stenberg som deltog vid det digitala seminariet, berättar vidare om vad Lorna Dennison-Wilkins delade med sig från sin forskning:

- Genom att förbättra kunskapen om var personen kan anträffas, kan också taktiken att söka förbättras.

Rebecca Stenberg fann Lorna Dennison-Wilkins och hennes forskning  via ett samarbete med skotska forskare.
Via gemensam övertalning från svensk polis och CARER fick de till detta uppskattade specialseminarium för praktiker inom polisen, sjö- och flygräddningen och fjällräddningen.

Relaterad nyhet

Läs mer om forskningssamarbetet

Läs en intervju med Lorna Dennison-Wilkins.

I intervjun berättar den brittiska forskaren Lorna Dennison-Wilkins mer om sin forskning kring de mönster hon har hittat när det gäller att söka efter försvunna personer i vatten, hur man förebygger drunkningsolyckor och vad hon tycker om CARER.

Intervjun är på engelska.

British researcher corporate with LiU about drowning accident

CARER

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.