–För mig handlar det ytterst om demokrati, säger Björn Lilieblad som är samlingschef vid Östergötlands museum.
Han sitter vid änden av ett långt mötesbord tillsammans med två forskare från Linköpings universitet. David Ludvigsson, biträdande professor vid Institutionen för kultur och samhälle nickar:
–Många skolor ligger långt från museer. Ett konkret exempel är Svenskt Fjäll- och samemuseum. En digital tillgång till de samlingarna skulle kunna vara oerhört intressant för många som bor väldigt långt ifrån Jokkmokk.
Digitala projekt med blandat resultat
Riksantikvarieämbetet har haft ett regeringsuppdrag att kartlägga och främja samverkan mellan skola och museer. Museerna har också satsat pengar på olika digitala projekt, men det har inte alltid blivit en succé, menar Björn Lilieblad på Östergötlands museum. En del material har använts, annat har lärarna inte ens upptäckt.
Östergötlands museum och universitetet samarbetar i nytt forskningsprojekt.
Foto Cissi Säfström Nu har Riksantikvarieämbetet gett museet och Linköpings universitet 4,5 miljoner kronor för att utforska möjligheter - och utmaningar - med den digitala tekniken. En förstudie är redan gjord, bland annat för att ta reda på vad lärarna saknat i de projekt som funnits. En hel del visar det sig. Till exempel en tydlig koppling till skolans läroplan. De efterlyser också material som är lättnavigerat, hålls uppdaterat och som sätts in i ett sammanhang.
3D-föremål och virtuella världar
Det nya forskningsprojektet ska pågå i tre år. Målet är att tillsammans med lärare och museipedagoger utveckla metoder för att göra museerna bättre på att ta fram användbart och intresseväckande material för skolan. Professor Bodil Axelsson vid Institutionen för kultur och samhälle är forskningsledare:
–Jag tror själv mycket på 3D-föremål - både sådana man kan printa och sådan som bara är på skärm - så att man kan vrida och vända och komma nära föremålen. Utmaningen är att utifrån ett föremål ta ett pedagogiskt grepp, säger hon.
Den digitala utvecklingen går rasande snabbt. På 30 år har man gått från webbsidor till 3D-föremål och möjligheten att skapa hela virtuella miljöer. Därför går det inte att hänga upp sig på enskilda mediaformer, menar Bodil Axelsson. Lärare och museipedagoger behöver i stället en slags övergripande kunskap för att kunna upptäcka de pedagogiska möjligheterna när det kommer något nytt. Forskarna i projektet vill kunna föreslå principiella metoder för att gripa sig an digital teknik.
Förväntningar inför forskningssamarbete
Sedan 2017 står i museilagen att museer ska delta i forskning. Bodil Axelsson har tidigare samarbetat med Historiska museet i Stockholm, något som hon tyckte var mycket givande. Förhoppningen är att samarbeten ska resultera i nya frågor och insikter. Östergötlands museum har haft en del mindre forskningsprojekt tidigare.
–För vår del är samarbetet oerhört betydelsefullt. Det är ett drömprojekt ur museets perspektiv, säger Björn Lilieblad.
