27 januari 2022

Hur kan museers användning av digitala lärarresurser öka och på så sätt möta de kunskapskrav som ställs i gymnasiet och grundskolan? Forskare från Linköpings universitet och Östergötlands museum får 1,1 miljoner kronor från Riksantikvarieämbetet för att studera just det.

Studien är en förstudie vars mål är att undersöka museernas användning av digitala lärarresurser riktade mot skolan. Behovet är stort, eftersom elever i olika skolor runt om i landet inte har samma tillgång till museer.

De senaste decenniernas digitala omvandling innebär att museernas verksamhet i skolor ställts inför nya utmaningar och frågor. Det här projektet undersöker hur museer på bästa sätt kan möta de nya kunskapskraven.

– Tanken är att utveckla kunskapen om funktion och upplevelse av högupplösta digitala fotografier och andra digitala läranderesurser. Vi vill även bidra till kunskapsutveckling om didaktiska och metodinriktade frågor kring hur museer kan möta de kunskapskrav som ställs i gymnasiet och grundskolan, säger Bodil Axelsson, professor vid Linköpings universitet.

I förstudien ska man bland annat göra en forskningsöversikt på området, samt tillsammans med lärare identifiera olika problemområden. Materialet kommer sedan att ligga till grund för en efterföljande ansökan om hur museer kan använda digitala resurser i praktiken.

– Östergötlands museum arbetar redan idag med läranderesurser för skolan, och det är extra roligt att de beviljade medlen öppnar även för forskning på museet, liksom för ett nära samarbete mellan museet och Linköpings universitet, säger Björn Ivarsson Lilieblad på Östergötlands museum, i ett uttalande.

Förstudien är ett samarbete mellan Bodil Axelsson (Tema Kultur och samhälle), David Ludvigsson (Historiska studier), Björn Ivarsson Lillieblad (avdelningschef samlingar och konservering, Östergötlands länsmuseum) och Melanie Klein (konstintendent, Östergötlands länsmuseum).

Kontakt

Relaterad forskning

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från Linköpings universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.