Omkring 60 000 personer i Sverige lever med någon av de inflammatoriska tarmsjukdomarna ulcerös kolit, Crohns sjukdom och mikroskopisk kolit med den gemensamma beteckningen IBD – inflammatory bowel diseases. I dag finns ingen bot, bara lindrande behandling med kirurgi.
Åsa Keita inriktar sin forskning på Crohns sjukdom, som ger en kronisk inflammation och sår på tarmväggen varsomhelst från munhålan till ändtarmen, medan ulcerös kolit bara uppstår i tjocktarmen.
Åsa Keita. Foto Thor Balkhed
– Jag är främst intresserad av barriärfunktionen, tarmens förmåga att sålla bort skadliga ämnen. Vid Crohns har något i barriären slagit fel vilket öppnar för en invasion. Orsaken till det är inte känd. Det kan handla om genetiska eller miljöfaktorer, störd bakterieflora, stress, eller obalans i immunsystemet, säger hon.
Vissa patienter får lindriga symtom, andra blir svårt sjuka. Symtomen är buksmärta, blodiga diarréer, viktnedgång, trötthet, allmän sjukdomskänsla. De flesta får sin diagnos mellan 15 och 30 års ålder. Ofta går sjukdomen i skov, där perioder med mycket symtom avlöses med mer eller mindre friska perioder (remission).
IBD är obotliga men kan behandlas med kortison eller antikroppar mot TNF-alfa (tumor necrosis factor alfa), en substans från tarmslemhinnan som sätter igång inflammatoriska reaktioner. De TNF-alfa-hämmande läkemedlen bromsar inflammationen. I svårare fall krävs operation där en bit av tarmen skärs bort. Sådana donerade tarmbitar är forskningsmaterial för Åsa Keita.
– Jag undersöker vad som skiljer mellan friska och sjuka personer, men även skillnaderna hos en patient i olika stadier. Mitt huvudintresse är Peyerska plack, ansamlingar av immunceller i tunntarmens nedre del. I epitelet som täcker placken finns också M-celler, specialiserade på att fånga upp skadliga partiklar som antigen och bakterier. Hos personer med Crohns har det blivit en rubbning som orsakar en ökad passage av ämnen. Var börjar problemet? Utanför eller inuti tarmen? Det vet vi inte idag.
För att studera hur olika faktorer påverkar barriärfunktionen lägger forskarna den levande tarmbiten i iskall näringslösning och klipper sedan bort muskellagret från tarmslemhinnan, mukosan. Slemhinnan kan sedan studeras i ett dissektionsmikroskop och testas i en så kallas Ussingkammare där man kan detektera och kvantifiera transporten av ämnen genom den levande vävnaden.
– Bland annat har vi sett att patienter med Crohns har en ökad transport av skadliga bakterier över tarmen, vilket kan bidra till den underliggande inflammationen. Vi har vidare upptäckt att den ökade passagen är beroende av en typ av immuncell som kallas mastcell samt olika neuropeptider, och att funktionen av de Peyerska placken är av betydelse för den ökade passagen, säger Åsa Keita.
Forskarna från Linköpings universitet deltar i en EU-finansierad multicenterstudie där man undersöker nyligen insjuknade tonåringar och följer dem under tre år. Syftet är att hitta biomarkörer som kan användas för att utveckla förebyggande behandling.
Åsa Keita inriktar sin forskning på Crohns sjukdom, som ger en kronisk inflammation och sår på tarmväggen varsomhelst från munhålan till ändtarmen, medan ulcerös kolit bara uppstår i tjocktarmen.
– Jag är främst intresserad av barriärfunktionen, tarmens förmåga att sålla bort skadliga ämnen. Vid Crohns har något i barriären slagit fel vilket öppnar för en invasion. Orsaken till det är inte känd. Det kan handla om genetiska eller miljöfaktorer, störd bakterieflora, stress, eller obalans i immunsystemet, säger hon.
Vissa patienter får lindriga symtom, andra blir svårt sjuka. Symtomen är buksmärta, blodiga diarréer, viktnedgång, trötthet, allmän sjukdomskänsla. De flesta får sin diagnos mellan 15 och 30 års ålder. Ofta går sjukdomen i skov, där perioder med mycket symtom avlöses med mer eller mindre friska perioder (remission).
IBD är obotliga men kan behandlas med kortison eller antikroppar mot TNF-alfa (tumor necrosis factor alfa), en substans från tarmslemhinnan som sätter igång inflammatoriska reaktioner. De TNF-alfa-hämmande läkemedlen bromsar inflammationen. I svårare fall krävs operation där en bit av tarmen skärs bort. Sådana donerade tarmbitar är forskningsmaterial för Åsa Keita.
– Jag undersöker vad som skiljer mellan friska och sjuka personer, men även skillnaderna hos en patient i olika stadier. Mitt huvudintresse är Peyerska plack, ansamlingar av immunceller i tunntarmens nedre del. I epitelet som täcker placken finns också M-celler, specialiserade på att fånga upp skadliga partiklar som antigen och bakterier. Hos personer med Crohns har det blivit en rubbning som orsakar en ökad passage av ämnen. Var börjar problemet? Utanför eller inuti tarmen? Det vet vi inte idag.
För att studera hur olika faktorer påverkar barriärfunktionen lägger forskarna den levande tarmbiten i iskall näringslösning och klipper sedan bort muskellagret från tarmslemhinnan, mukosan. Slemhinnan kan sedan studeras i ett dissektionsmikroskop och testas i en så kallas Ussingkammare där man kan detektera och kvantifiera transporten av ämnen genom den levande vävnaden.
– Bland annat har vi sett att patienter med Crohns har en ökad transport av skadliga bakterier över tarmen, vilket kan bidra till den underliggande inflammationen. Vi har vidare upptäckt att den ökade passagen är beroende av en typ av immuncell som kallas mastcell samt olika neuropeptider, och att funktionen av de Peyerska placken är av betydelse för den ökade passagen, säger Åsa Keita.
Forskarna från Linköpings universitet deltar i en EU-finansierad multicenterstudie där man undersöker nyligen insjuknade tonåringar och följer dem under tre år. Syftet är att hitta biomarkörer som kan användas för att utveckla förebyggande behandling.
