31 maj 2016

Mag-tarmkanalen ska inte bara smälta maten utan också utestänga ämnen som hotar att starta en inflammation. Linköpingsforskaren Åsa Keita undersöker vad som händer när barriären brister och sjukdomar bryter ut.
Omkring 60 000 personer i Sverige lever med någon av de inflammatoriska tarmsjukdomarna ulcerös kolit, Crohns sjukdom och mikroskopisk kolit med den gemensamma beteckningen IBD – inflammatory bowel diseases. I dag finns ingen bot, bara lindrande behandling med kirurgi.

Åsa Keita inriktar sin forskning på Crohns sjukdom, som ger en kronisk inflammation och sår på tarmväggen varsomhelst från munhålan till ändtarmen, medan ulcerös kolit bara uppstår i tjocktarmen.Åsa Keita.Åsa Keita. Foto Thor Balkhed

– Jag är främst intresserad av barriärfunktionen, tarmens förmåga att sålla bort skadliga ämnen. Vid Crohns har något i barriären slagit fel vilket öppnar för en invasion. Orsaken till det är inte känd. Det kan handla om genetiska eller miljöfaktorer, störd bakterieflora, stress, eller obalans i immunsystemet, säger hon.

Vissa patienter får lindriga symtom, andra blir svårt sjuka. Symtomen är buksmärta, blodiga diarréer, viktnedgång, trötthet, allmän sjukdomskänsla. De flesta får sin diagnos mellan 15 och 30 års ålder. Ofta går sjukdomen i skov, där perioder med mycket symtom avlöses med mer eller mindre friska perioder (remission).

IBD är obotliga men kan behandlas med kortison eller antikroppar mot TNF-alfa (tumor necrosis factor alfa), en substans från tarmslemhinnan som sätter igång inflammatoriska reaktioner. De TNF-alfa-hämmande läkemedlen bromsar inflammationen. I svårare fall krävs operation där en bit av tarmen skärs bort. Sådana donerade tarmbitar är forskningsmaterial för Åsa Keita.

– Jag undersöker vad som skiljer mellan friska och sjuka personer, men även skillnaderna hos en patient i olika stadier. Mitt huvudintresse är Peyerska plack, ansamlingar av immunceller i tunntarmens nedre del. I epitelet som täcker placken finns också M-celler, specialiserade på att fånga upp skadliga partiklar som antigen och bakterier. Hos personer med Crohns har det blivit en rubbning som orsakar en ökad passage av ämnen. Var börjar problemet? Utanför eller inuti tarmen? Det vet vi inte idag.

För att studera hur olika faktorer påverkar barriärfunktionen lägger forskarna den levande tarmbiten i iskall näringslösning och klipper sedan bort muskellagret från tarmslemhinnan, mukosan. Slemhinnan kan sedan studeras i ett dissektionsmikroskop och testas i en så kallas Ussingkammare där man kan detektera och kvantifiera transporten av ämnen genom den levande vävnaden.

– Bland annat har vi sett att patienter med Crohns har en ökad transport av skadliga bakterier över tarmen, vilket kan bidra till den underliggande inflammationen. Vi har vidare upptäckt att den ökade passagen är beroende av en typ av immuncell som kallas mastcell samt olika neuropeptider, och att funktionen av de Peyerska placken är av betydelse för den ökade passagen, säger Åsa Keita.

Forskarna från Linköpings universitet deltar i en EU-finansierad multicenterstudie där man undersöker nyligen insjuknade tonåringar och följer dem under tre år. Syftet är att hitta biomarkörer som kan användas för att utveckla förebyggande behandling.

Texten har tidigare publicerats i Forskning och Utveckling våren 2016

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.