Under flera år har studenter vid Linköpings universitet jobbat med projektet och gjort förbättringar på prototypen så att tåget, eller forskningsplattformen, kan användas för att samla in viktig forskningsdata.
Tomas Rosberg, forskare på VTI och ledare för projektet om framtidens tåg, förklarar att arbetet inkluderar säkerhetsmätningar samt tester av radioteknologi och informationsutbyte mellan tåget och fjärrstyrningscentralen.
– Vi samlar in data och kommer att använda denna för att utvärdera tekniken och dess potential, säger Tomas Rosberg.
Fjärrstyrningsteknik inom järnvägsindustrin möjliggör att tåg kan kontrolleras från en avlägsen plats. Denna teknik är avgörande för utvecklingen av framtida autonoma tåg, då den fungerar som ett mellansteg mot full autonomi och erbjuder ett reservsystem vid eventuella fel i det autonoma systemet. I fjärrstyrda järnvägsoperationer är människor dock fortfarande en viktig del av kontrollen.
Samarbetet mellan VTI, LiU, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) har varit avgörande för framstegen.
Det långsiktiga målet är att utveckla ett fjärrstyrd testfordon som kan övervakas från VTIs kontor, med videofeedback skickad via det offentliga telefonnätet, eftersom det nuvarande GSM Rail-nätverket inte har tillräcklig bandbredd.
Samarbete med akademin avgörande
Studenter från Linköpings universitet har spelat en nyckelroll i utvecklingen av prototypen.
– De har arbetat med allt från chassi och drivsystem till kaross och lastutrymme. Deras insatser har inte bara resulterat i en fungerande prototyp, utan också gett dem ovärderliga erfarenheter och insikter i ingenjörsyrket, säger Micael Derelöv, universitetslektor vid avdelningen produktrealisering vid LiU.
Slutgiltiga modifieringar genomfördes av en studentgrupp under hösten 2023. Deras huvudmål var att öka tågets topphastighet till 20 kilometer i timmen och förbättra körbarheten genom att öka motorns kraft och modifiera transmissionssystemet. Projektet inkluderade även design ändringar både in- och utvändigt, såsom ett förbättrat gränssnitt och ökad väderbeständighet samt tillägg av en lastmodul.
– Utan samarbetet med Linköpings universitet hade projektet blivit för kostsamt att genomföra, säger Tomas Rosberg. Det är en win-win-situation. Studenterna får praktisk erfarenhet och vi får tillgång till deras innovativa idéer och entusiasm.
Trots utmaningar, såsom konservativa regelverk och behovet av fortsatt forskning och utveckling, är framtiden ljus för denna teknik.
– Vi måste visa att vi kan och vill ge järnvägen de bästa förutsättningarna, säger Tomas Rosberg.
Projektet kommer att fortsätta med tester i Namsås, en liten stad nära Trondheim i Norge, senare i höst. Därefter planeras ytterligare tester på Trafikverkets testbana i Tortuna utanför Västerås, samt på andra platser i Skandinavien, med fokus på norra Sverige.
