04 juli 2024

På en 150 år gammal smalspårsbana i Vadstena, som mäter endast tre fot i spårvidd, arbetar Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Linköpings universitet (LiU) med att utveckla och testa fjärrstyrningsteknik för tåg. Det är ett viktigt steg mot framtidens autonoma tåg som är säkra och effektiva.

Forskningsvagn åker på spår i Vadstena.
Studenter på Linköpings universitet har tagit fram en forskningsvagn som testas av VTI. Fotograf: Teiksma Buseva

Under flera år har studenter vid Linköpings universitet jobbat med projektet och gjort förbättringar på prototypen så att tåget, eller forskningsplattformen, kan användas för att samla in viktig forskningsdata.

Tomas Rosberg, forskare på VTI och ledare för projektet om framtidens tåg, förklarar att arbetet inkluderar säkerhetsmätningar samt tester av radioteknologi och informationsutbyte mellan tåget och fjärrstyrningscentralen.

Tomas Rosberg.
Tomas Rosberg är forskare på VTI och genomförde tester i Vadstena.

Vi samlar in data och kommer att använda denna för att utvärdera tekniken och dess potential, säger Tomas Rosberg.

Fjärrstyrningsteknik inom järnvägsindustrin möjliggör att tåg kan kontrolleras från en avlägsen plats. Denna teknik är avgörande för utvecklingen av framtida autonoma tåg, då den fungerar som ett mellansteg mot full autonomi och erbjuder ett reservsystem vid eventuella fel i det autonoma systemet. I fjärrstyrda järnvägsoperationer är människor dock fortfarande en viktig del av kontrollen.

Samarbetet mellan VTI, LiU, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) har varit avgörande för framstegen.

Det långsiktiga målet är att utveckla ett fjärrstyrd testfordon som kan övervakas från VTIs kontor, med videofeedback skickad via det offentliga telefonnätet, eftersom det nuvarande GSM Rail-nätverket inte har tillräcklig bandbredd.

Samarbete med akademin avgörande

Studenter från Linköpings universitet har spelat en nyckelroll i utvecklingen av prototypen.

De har arbetat med allt från chassi och drivsystem till kaross och lastutrymme. Deras insatser har inte bara resulterat i en fungerande prototyp, utan också gett dem ovärderliga erfarenheter och insikter i ingenjörsyrket, säger Micael Derelöv, universitetslektor vid avdelningen produktrealisering vid LiU.

Micael Derelöv.
Micael Derelöv, universitetslektor.Fotograf: Teiksma Buseva

Slutgiltiga modifieringar genomfördes av en studentgrupp under hösten 2023. Deras huvudmål var att öka tågets topphastighet till 20 kilometer i timmen och förbättra körbarheten genom att öka motorns kraft och modifiera transmissionssystemet. Projektet inkluderade även design ändringar både in- och utvändigt, såsom ett förbättrat gränssnitt och ökad väderbeständighet samt tillägg av en lastmodul.

Utan samarbetet med Linköpings universitet hade projektet blivit för kostsamt att genomföra, säger Tomas Rosberg. Det är en win-win-situation. Studenterna får praktisk erfarenhet och vi får tillgång till deras innovativa idéer och entusiasm.

Trots utmaningar, såsom konservativa regelverk och behovet av fortsatt forskning och utveckling, är framtiden ljus för denna teknik.

Vi måste visa att vi kan och vill ge järnvägen de bästa förutsättningarna, säger Tomas Rosberg.

Projektet kommer att fortsätta med tester i Namsås, en liten stad nära Trondheim i Norge, senare i höst. Därefter planeras ytterligare tester på Trafikverkets testbana i Tortuna utanför Västerås, samt på andra platser i Skandinavien, med fokus på norra Sverige.

Kontakt

Utbildningar där framtidens ingenjörer skapas

Relaterade nyheter

Två män i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Foto på skylt om utställning.

Nu ska resultaten fram - studenternas kreativa projekt

Det är sista veckan på höstterminen och nu ska resultaten fram. Studenterna har laddat inför sina pitchar, presentationer och redovisningar i form av stora postrar, smarta designade modeller eller programmering.

Tre personer bakom ett instrument

Deras projekt måste hålla för en rymdfärd

Swedish space corporation gav LiU-studenterna drömuppdraget: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.

Organisation som driver projekt från idé till verklighet

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.