04 juli 2024

På en 150 år gammal smalspårsbana i Vadstena, som mäter endast tre fot i spårvidd, arbetar Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Linköpings universitet (LiU) med att utveckla och testa fjärrstyrningsteknik för tåg. Det är ett viktigt steg mot framtidens autonoma tåg som är säkra och effektiva.

Forskningsvagn åker på spår i Vadstena.
Studenter på Linköpings universitet har tagit fram en forskningsvagn som testas av VTI. Fotograf: Teiksma Buseva

Under flera år har studenter vid Linköpings universitet jobbat med projektet och gjort förbättringar på prototypen så att tåget, eller forskningsplattformen, kan användas för att samla in viktig forskningsdata.

Tomas Rosberg, forskare på VTI och ledare för projektet om framtidens tåg, förklarar att arbetet inkluderar säkerhetsmätningar samt tester av radioteknologi och informationsutbyte mellan tåget och fjärrstyrningscentralen.

Tomas Rosberg.
Tomas Rosberg är forskare på VTI och genomförde tester i Vadstena.

 

– Vi samlar in data och kommer att använda denna för att utvärdera tekniken och dess potential, säger Tomas Rosberg.

Fjärrstyrningsteknik inom järnvägsindustrin möjliggör att tåg kan kontrolleras från en avlägsen plats. Denna teknik är avgörande för utvecklingen av framtida autonoma tåg, då den fungerar som ett mellansteg mot full autonomi och erbjuder ett reservsystem vid eventuella fel i det autonoma systemet. I fjärrstyrda järnvägsoperationer är människor dock fortfarande en viktig del av kontrollen.

Samarbetet mellan VTI, LiU, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) har varit avgörande för framstegen.

Det långsiktiga målet är att utveckla ett fjärrstyrd testfordon som kan övervakas från VTIs kontor, med videofeedback skickad via det offentliga telefonnätet, eftersom det nuvarande GSM Rail-nätverket inte har tillräcklig bandbredd.

Samarbete med akademin avgörande

Studenter från Linköpings universitet har spelat en nyckelroll i utvecklingen av prototypen.

– De har arbetat med allt från chassi och drivsystem till kaross och lastutrymme. Deras insatser har inte bara resulterat i en fungerande prototyp, utan också gett dem ovärderliga erfarenheter och insikter i ingenjörsyrket, säger Micael Derelöv, universitetslektor vid avdelningen produktrealisering vid LiU.

Micael Derelöv.
Micael Derelöv, universitetslektor.Fotograf: Teiksma Buseva

Slutgiltiga modifieringar genomfördes av en studentgrupp under hösten 2023. Deras huvudmål var att öka tågets topphastighet till 20 kilometer i timmen och förbättra körbarheten genom att öka motorns kraft och modifiera transmissionssystemet. Projektet inkluderade även design ändringar både in- och utvändigt, såsom ett förbättrat gränssnitt och ökad väderbeständighet samt tillägg av en lastmodul.

– Utan samarbetet med Linköpings universitet hade projektet blivit för kostsamt att genomföra, säger Tomas Rosberg. Det är en win-win-situation. Studenterna får praktisk erfarenhet och vi får tillgång till deras innovativa idéer och entusiasm.

Trots utmaningar, såsom konservativa regelverk och behovet av fortsatt forskning och utveckling, är framtiden ljus för denna teknik.

– Vi måste visa att vi kan och vill ge järnvägen de bästa förutsättningarna, säger Tomas Rosberg.

Projektet kommer att fortsätta med tester i Namsås, en liten stad nära Trondheim i Norge, senare i höst. Därefter planeras ytterligare tester på Trafikverkets testbana i Tortuna utanför Västerås, samt på andra platser i Skandinavien, med fokus på norra Sverige.

Kontakt

Utbildningar där framtidens ingenjörer skapas

Relaterade nyheter

Organisation som driver projekt från idé till verklighet

Senaste nytt från LiU

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.