Ända sedan 1958 har Sverige registrerat alla cancerpatienter i Cancerregistret. Nu har svenska forskare använt registret för att göra en kartläggning av alla canceröverlevare som hade cancer som barn, ungdom eller vuxen för att se hur det har gått för dem senare i livet. Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet – Regional Health Europe.
– Om man har haft cancer som barn eller ungdom så har man en ökad risk för i stort sett alla diagnoser framöver i livet. Den här studien lägger grunden för att förstå varför det är så och vad beslutsfattare behöver ta hänsyn till när det gäller cancervård, säger Laila Hübbert, forskare vid Linköpings universitet och överläkare på Kardiologiska kliniken vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Studiens data sträcker sig över 63 år. Där jämfördes cirka 65 000 cancerpatienter under 25 års ålder med en kontrollgrupp på 313 000 individer (en ratio på 1:5) där ålder, kön och boendesituation matchades med patientgruppen. Från andra register hämtade forskarna information om sjuklighet, dödsfall och demografi.
Otillräcklig uppföljning
Forskarna såg att de undersökta canceröverlevarna hade en cirka tre gånger högre risk att få cancer senare i livet, 1,23 gånger högre risk för hjärt-kärlsjukdomar och 1,41 högre risk för olyckor, förgiftning och suicid.
I dagsläget följer vården oftast upp canceröverlevare fem år efter avslutad behandling. Med andra ord anses man oftast vara frisk efter fem år om cancern inte har återkommit och ingen vidare uppföljning planeras. Men den här, och även tidigare studier, visar att det antagligen inte är tillräckligt.
– Canceröverlevare bär med sig en skörhet resten av livet som gör att man har högre risk för nya sjukdomar. Det är främst behandlingen med cytostatika och strålning som ökar risken för hjärtkärlssjukdom. Det innebär att man inte bör släppa patienter för tidigt utan en planerad och kontinuerlig uppföljning. Det är viktigt att hitta de här riskfaktorerna och sjukdomarna tidigt, säger Laila Hübbert.
Socioekonomisk bakgrund spelar roll
Forskarna har också sett att socioekonomiska faktorer spelar stor roll för risken sjukdom och död efter cancer i unga år. Tack vare en samkörning av register kunde forskarna se att risken ökar med lägre utbildningsgrad, utländsk bakgrund eller om man förblir ogift. Samtidigt visar den här studien att risken för sjukdomar och död efter cancer hos barn och unga är lika oavsett var man bor i Sverige.
Martin Singull är professor i matematisk statistik och har jobbat nära klinikerna för att kunna analysera de stora datamängderna som kommer från många olika källor och samköra dem.
– Vi har använt välbeprövade statistiska modeller. Men det är komplexiteten i data som gör det utmanande. Det kommer från olika källor och vi vill dessutom kunna plocka ut den information vi vill. Därför har vi också samarbetat med datavetare Robin Keskisärkkä som har byggt upp databasen, säger Martin Singull.
Nästa steg för forskarna är att bryta ner resultaten och fördjupa sig i enskilda frågor och förstå varför det ser ut som det gör. Bland annat kommer de att kolla mer på de socioekonomiska faktorerna, hjärt-kärlsjukdomar kopplade till cancer, så kallad kardio-onkologi, och andra former av cancer.
– Det finns ju egentligen inte så många länder som kan göra en så här heltäckande kartläggning. I Sverige har vi så fina heltäckande medicinska register med hög kvalitet, så det är unikt att kunna göra det här, säger Laila Hübbert.
Studien finansierades av Forskningsrådet i sydöstra Sverige (FORSS), svenska staten genom ALF-medel, Region Östergötland och Barncancerfonden. Eventuella intressekonflikter redogörs i slutet av den vetenskapliga artikeln.
Artikeln: Morbidity and mortality among children, adolescents, and young adults with cancer over six decades: a Swedish population-based cohort study (the Rebuc study), Margaretha Stenmarker, Panagiotis Mallios, Elham Hedayati, Kenny A. Rodriguez-Wallberg, Aina Johnsson, Joakim Alfredsson, Bertil Ekman, Karin Garming Legert, Maria Borland, Johan Mellergård, Moa Eriksson, Ina Marteinsdottir, Thomas Davidson, Lars Engerström, Malte Sandsveden, Robin Keskisärkkä, Martin Singull, Laila Hubbert, The Lancet Regional Health – Europe 2024;42: 100925, publicerad online 15 maj 2024. DOI: 10.1016/j.lanepe.2024.100925
