Nya komponenter med "kolumner" (f.d. block)

Varför valde du din utbildning?

Det är ett intresse som jag velat utveckla ända sedan jag var barn. Har alltid tyckt om att plocka isär och ihop tekniska prylar, särskilt radioapparater. Med en utbildning skulle jag få en ännu bättre förståelse för det hela.

Varför valde du Linköpings universitet?

Jag hade hört mycket bra om LiU och eftersom jag är från Östergötland så kändes LiU som ett enkelt val.

Vad vill du arbeta med i framtiden (och varför)?

Jag gillar automationssystem. Vet inte riktigt vilken sektor än, det ändrar sig från vecka till vecka. Men att få system att fungera tillsammans intresserar mig och det verkar roligt.

Vad är det bästa med ditt program?

Allt! Mycket det praktiska, att man får tillämpa det teoretiska även rent praktiskt.

Vad är det bästa med att plugga på LiU?

Alla föreningar man kan vara med i utöver att träffa sin klass. Det finns mycket att engagera sig i. Jag har både varit delaktig på LARM i Linköping och på studentfiket i Norrköping. Där har jag träffat personer från mitt program men även från andra utbildningar, det har varit roligt! Det finns aktiviteter på campus både i Linköping och Norrköping. Eftersom det är enkelt att åka mellan har jag kunnat delta på aktiviteter i båda städerna och det har varit jättekul

Arbete: Jag har arbetat på CETIS sedan 2016 och är nu biträdande föreståndare. Jag jobbar också på Linköpings universitet med undervisning för blivande lärare, framför allt på KPU (kompletterande pedagogisk utbildning), och även med forskning.

Familj: Make och två tonårssöner.

Bor: I Åby, strax utanför Norrköping.

Bakgrund: Högskoleingenjör inom design och produktutveckling och gymnasielärare i teknik. Disputerade i teknikens didaktik 2022.

På fritiden: På helgerna är jag ofta på fotbollsplanen och ser en match eftersom båda mina söner spelar fotboll. Jag gillar att vara ute, till exempel att plocka svamp. Jag tycker också om att botanisera i secondhandbutiker.

Kopplar av med: Med promenader i skogen, trädgårdspyssel och ljudböcker. I vardagen kopplar jag av med att cykla mellan hemmet och jobbet.

Vad tycker du bäst om med teknikämnet? Teknikämnets bredd och möjligheter! Det rymmer mycket och kan anpassas till olika förutsättningar. Titta i tidningen på morgonen och gör en tekniklektion utifrån vad som står där. Det är roligt – att kunna anpassa undervisningen till det som händer just nu.

Kontakta mig gärna om du har frågor om: CETIS material och aktiviteter. charlotta.nordlof@liu.se

Med avhandlingen "Towards Visual Literacy in School: Interactions between Students and Interactive Visualizations in Social Science Classrooms" disputerar Ulrika Bodén.

Sammanfattning

I avhandlingen undersöks visuell litteracitet i grundskolan när interaktiva datavisualiseringar används. Studien genomförs tillsammans med lärare och elever i årskurs 7, 8 och 9 under samhällsorienterade lektioner. Syftet är att kartlägga vad som kännetecknar att "läsa" interaktiva datavisualiseringar, att "skriva" kunskapsvisualiseringar och implikationer för en didaktisk design som stödjer elevernas visuella litteracitet.

Teoretiskt används ett socio-materiellt perspektiv för att studera interaktioner mellan aktörer (ex. elever, lärare, lektionsplaneringar, visualiseringar, skrivna texter). Studiens genomförs med utgångspunkt i designbaserad forskning. En intervention utvecklas och genomförs av fyra lärare och deras elever i sju olika samhällsorienterande klassrum. Det empiriska materialet består huvudsakligen av inspelningar av vad som sker på skärmen, vad som sker framför den, dvs av elevernas ansikten, röster och gester. Vanliga videoinspelningar från klassrummen, fältanteckningar och en fokusgrupp med lärare ingår också. Resultaten visar att denna typ av läsprocess är intensiv, performativ, dynamisk och präglas av samarbete. Processen att skriva kunskapsvisualiseringar kännetecknas av tre generella mönster: utforskande, samlande och att infoga/arrangera text och visualiseringar.

Tid och plats för disputation

Disputationen äger rum 24 mars 2023 kl. 13.00.
Plats: K3 Önnersjösalen, Kåkenhus, Campus Norrköping, Norrköping
Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL)

Närmare bestämt vill vi studera biomarkörer (cytokiner) och bio-optiska indikatorer (Spatial Frequency Domain Imaging) för tidig upptäckt och prevention av trycksår i sårbara patientgrupper. Jag blev 2020 beviljad ett 3-årigt projektbidrag från Vetenskapsrådet. En del i projektet är kopplat till trycksår orsakade av medicintekniska produkter inom intensivvården. Det är ett projekt med många samarbetspartners:

Vi har disputerade intensivvårdssjuksköterskor; Susanna Ågren, HMV, LiU, Lotti Orvelus, HMV, LiU, och Carina Hjelm, HMV, LiU. Vid institutionen för medicinsk teknik och Wallenberg centrum för molekylär medicin finns Rolf Saager, WCMM-fellow, LiU, som ansvarar för den biooptiska mätmetoden. Bijar Ghafouri, HMV, LiU är forskningsledare vid PAINOMICS laboratorium och ansvarar för proteomik-analyserna i projektet.

Dessutom finns internationella medlemmar i projektet; Dan Bader, och Peter Worsley, University of Southampton (Storbritannien). Denna grupp är en av de ledande grupperna i världen inom trycksår och mätmetoder kopplat till detta område.

Vi har genomfört en feasability-studie på Thorax-intensivvårdsavdelningen och planerar nu för de första kliniska studierna inom projektet. Doktorand i projektet är Amanda Feldt, specialistsjuksköterska i medicin.

Det handlar om mikrocirkulation och endoteldysfunktion vid preeklampsi och andra hypertensiva graviditetskomplikationer. Samarbete sker med Caroline Lilliecreutz och Marie Bladh, Kvinnokliniken US (BKV) och Sofia Sederholm Lawesson, Kardiologiska kliniken US (HMV).

Vi vill fördjupa kunskapen om hur mikrocirkulationen påverkas under graviditet med hypertensiv komplikation, samt hur preeklampsi och andra hypertensiva graviditetskomplikationer påverkar kvinnors framtida mikrocirkulation och kardiovaskulära hälsa.

I detta ingår även att utveckla kunskapen om metoder (EPOS och sFlt-1/PlGF-kvoten) som kan vara till hjälp i att mer precist identifiera kvinnor med ökad risk att utveckla preeklampsi samt som stöd i diagnostik vid manifest eller nära förestående utveckling av preeklampsi.

Med ökad kunskap om hur mikrocirkulationen påverkas i anslutning till graviditet är förhoppningen att i framtiden kunna identifiera de kvinnor som bör erbjudas profylaktiska åtgärder under graviditeten för att minska risken för en hypertensiv komplikation, samt efter graviditet för att förhindra insjuknandet i kardiovaskulära händelser senare i livet.