04 juni 2018

Vad tycker allmänheten är trovärdig information om klimatet? Det frågade sig Therese Asplund. I stället för att studera vad som är trovärdig information om klimatförändringar, undersökte hon vad människor uppfattar som trovärdig information. Resultatet har publicerats i The International Journal of Climate Change.

NewspapersInte bara korrekt fakta spelar roll för hur mottagaren uppfattar information om klimatet. Även vad som är trovärdigt ur mottagarens synvinkel spelar in.  Foto: iStockKlimatförändringar har varit på tapeten sedan 1990-talet då diskussionerna om global uppvärmning tog fart. Idag översköljs vi av budskap om ett förändrat klimat i tidningar, radio, TV och sociala medier.

I utkanten av den här processen återfinns forskaren, han eller hon som under många år tagit fram fakta om klimatförändringarna. Therese Asplund, forskare vid LiUTherese Asplund, forskare vid LiU. Foto: LiU

– Vi som är miljöforskare måste förstå hur vi kan kommunicera miljöfrågor på ett trovärdigt sätt. Därför är det viktigt att forska kring det här, säger Therese Asplund, biträdande universitetslektor Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

Therese Asplund intresserar sig för kommunikativa aspekter av miljöfrågor, speciellt av klimatförändringar. Framför allt har hon studerat hur klimatförändringar kommunicerats i media och hur allmänheten uppfattar klimatförändringar.

– Forskningen om hur klimatförändringar kommuniceras har vuxit de senaste 10 åren. Men, fokus har legat på källans trovärdighet, inte vad som är trovärdigt ur mottagarens synvinkel, säger Therese Asplund.

Hon har valt att studera kommunikationen kring klimatförändringar mot en grupp vars verksamhet kan påverkas om klimatet ändras – jordbrukarna.

– Vad är trovärdig information om man jobbar inom jordbruk? Vilken typ av information om klimatförändringar behöver man då?

Genom intervjuer och diskussioner i fokusgrupper med 44 jordbrukare har hon kommit ett steg närmre att förstå vad gruppen uppfattar som trovärdig information om klimatförändringar.

Hennes vetenskapliga artikel har publicerats i The International Journal of Climate Change.

Delaktighet och dialog viktigt i kommunikation kring klimat

Therese Asplunds forskning styrker tidigare fynd om att transparens, delaktighet och dialog är viktigt för att lyssnaren ska finna klimatkommunikation trovärdig.

Det blir mer och mer tydligt i forskning kring klimatförändringar, att när man kommunicerar så spelar inte bara korrekt fakta roll, utan också känslan som mottagaren har inför informationen.

Lite förvånande är kanske att Therese Asplunds forskning visar att majoriteten av jordbrukarna uppfattar information som motsäger varandra som trovärdig.

-Vissa uppfattade ett liktydigt budskap som ”skumt”, eftersom ”alla vet att världen inte är så enkel”. Ju större motsägelser och genomskinlighet desto större känsla hade de av att avsändaren hade tillräcklig kunskap.

”One size fits all” fungerar inte inom klimatkommunikation

Therese Asplund menar att det är viktigt att förstå att lyssnarna är mer än mottagare av information, de är individer med olika värderingar. Vill man nå ut ska man välja experter som har erfarenhet och trovärdighet i den grupp man vill kommunicera med.

– Det är den så kallade Francis-effekten ett exempel på. När påve Franciscus pratade om miljöförändringar lyssnade plötsligt miljontals katoliker, säger Therese Asplund.

Hennes studie visar att för att jordbrukare ska uppfatta information om klimatförändringar som trovärdig ska den bygga på praktisk kunskap, eller en mix av praktisk kunskap och analytiskt resonemang. Det är alltså mer värt för jordbrukare när en granne delar med sig av sin praktiska kunskap i en fråga än när de läser om kunskap i en tidning. 

Eftersom praktisk kunskap värderas så högt är det också kollegor som ses som de mest trovärdiga informationskällorna, följt av rådgivare, tillämpad forskning och sist media.

– Vi som kommunicerar om klimatet måste bli bättre på det här. Om vi inte förstår vad lyssnarens anser trovärdigt när vi diskuterar klimatfrågor, då tappar vi ju lyssnaren. Det vill vi inte i en så viktig fråga.

Artikeln:
Communicating Climate Science: A Matter of Credibility—Swedish Farmers’ Perceptions of Climate-Change Information, Therese Asplund, The International Journal of Climate Change: Impacts and Responses 10 (1): 23-38.
https://doi.org/10.18848/1835-7156/CGP/v10i01/23-38

Kontakt

Relaterat innehåll

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Astronomen som vände blicken mot jorden

Magnus Gålfalk var tio år när han blev fascinerad av rymden. Doktorsavhandlingen handlade om hur stjärnor bildas. Men nu har han vänt blicken mot jorden och ägnar sig åt klimatforskning vid Linköpings universitet istället.

Senaste nytt från LiU

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.

Gröna lampor på baksidan av en superdator.

Avtal signerat – superdatorn Arrhenius till Linköping

Värdavtalet mellan NAISS, vid Linköpings universitet, och EuroHPC är signerat. Det innebär att LiU nu officiellt är värd för den europeiska superdatorn Arrhenius som blir en av världens snabbaste datorer.