04 juni 2018

Vad tycker allmänheten är trovärdig information om klimatet? Det frågade sig Therese Asplund. I stället för att studera vad som är trovärdig information om klimatförändringar, undersökte hon vad människor uppfattar som trovärdig information. Resultatet har publicerats i The International Journal of Climate Change.

NewspapersInte bara korrekt fakta spelar roll för hur mottagaren uppfattar information om klimatet. Även vad som är trovärdigt ur mottagarens synvinkel spelar in.  Foto: iStockKlimatförändringar har varit på tapeten sedan 1990-talet då diskussionerna om global uppvärmning tog fart. Idag översköljs vi av budskap om ett förändrat klimat i tidningar, radio, TV och sociala medier.

I utkanten av den här processen återfinns forskaren, han eller hon som under många år tagit fram fakta om klimatförändringarna. Therese Asplund, forskare vid LiUTherese Asplund, forskare vid LiU. Foto: LiU

– Vi som är miljöforskare måste förstå hur vi kan kommunicera miljöfrågor på ett trovärdigt sätt. Därför är det viktigt att forska kring det här, säger Therese Asplund, biträdande universitetslektor Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

Therese Asplund intresserar sig för kommunikativa aspekter av miljöfrågor, speciellt av klimatförändringar. Framför allt har hon studerat hur klimatförändringar kommunicerats i media och hur allmänheten uppfattar klimatförändringar.

– Forskningen om hur klimatförändringar kommuniceras har vuxit de senaste 10 åren. Men, fokus har legat på källans trovärdighet, inte vad som är trovärdigt ur mottagarens synvinkel, säger Therese Asplund.

Hon har valt att studera kommunikationen kring klimatförändringar mot en grupp vars verksamhet kan påverkas om klimatet ändras – jordbrukarna.

– Vad är trovärdig information om man jobbar inom jordbruk? Vilken typ av information om klimatförändringar behöver man då?

Genom intervjuer och diskussioner i fokusgrupper med 44 jordbrukare har hon kommit ett steg närmre att förstå vad gruppen uppfattar som trovärdig information om klimatförändringar.

Hennes vetenskapliga artikel har publicerats i The International Journal of Climate Change.

Delaktighet och dialog viktigt i kommunikation kring klimat

Therese Asplunds forskning styrker tidigare fynd om att transparens, delaktighet och dialog är viktigt för att lyssnaren ska finna klimatkommunikation trovärdig.

Det blir mer och mer tydligt i forskning kring klimatförändringar, att när man kommunicerar så spelar inte bara korrekt fakta roll, utan också känslan som mottagaren har inför informationen.

Lite förvånande är kanske att Therese Asplunds forskning visar att majoriteten av jordbrukarna uppfattar information som motsäger varandra som trovärdig.

-Vissa uppfattade ett liktydigt budskap som ”skumt”, eftersom ”alla vet att världen inte är så enkel”. Ju större motsägelser och genomskinlighet desto större känsla hade de av att avsändaren hade tillräcklig kunskap.

”One size fits all” fungerar inte inom klimatkommunikation

Therese Asplund menar att det är viktigt att förstå att lyssnarna är mer än mottagare av information, de är individer med olika värderingar. Vill man nå ut ska man välja experter som har erfarenhet och trovärdighet i den grupp man vill kommunicera med.

– Det är den så kallade Francis-effekten ett exempel på. När påve Franciscus pratade om miljöförändringar lyssnade plötsligt miljontals katoliker, säger Therese Asplund.

Hennes studie visar att för att jordbrukare ska uppfatta information om klimatförändringar som trovärdig ska den bygga på praktisk kunskap, eller en mix av praktisk kunskap och analytiskt resonemang. Det är alltså mer värt för jordbrukare när en granne delar med sig av sin praktiska kunskap i en fråga än när de läser om kunskap i en tidning. 

Eftersom praktisk kunskap värderas så högt är det också kollegor som ses som de mest trovärdiga informationskällorna, följt av rådgivare, tillämpad forskning och sist media.

– Vi som kommunicerar om klimatet måste bli bättre på det här. Om vi inte förstår vad lyssnarens anser trovärdigt när vi diskuterar klimatfrågor, då tappar vi ju lyssnaren. Det vill vi inte i en så viktig fråga.

Artikeln:
Communicating Climate Science: A Matter of Credibility—Swedish Farmers’ Perceptions of Climate-Change Information, Therese Asplund, The International Journal of Climate Change: Impacts and Responses 10 (1): 23-38.
https://doi.org/10.18848/1835-7156/CGP/v10i01/23-38

Kontakt

Relaterat innehåll

Astronomen som vände blicken mot jorden

Magnus Gålfalk var tio år när han blev fascinerad av rymden. Doktorsavhandlingen handlade om hur stjärnor bildas. Men nu har han vänt blicken mot jorden och ägnar sig åt klimatforskning vid Linköpings universitet istället.

Foto på kvinnlig forskarstuderande i sitt kontor.

Biogas i Brasilien en resurs som inte används

Brasilien har en betydande kapacitet att producera biogas från organiskt avfall. Men den har ännu inte realiserats. Hanna Zanatta har studerat samhällspolitiska aspekter som påverkar införandet av biogassystem.

Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

Chansen att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt, men det finns lösningar på det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet.

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.