Inte bara korrekt fakta spelar roll för hur mottagaren uppfattar information om klimatet. Även vad som är trovärdigt ur mottagarens synvinkel spelar in. Foto: iStockKlimatförändringar har varit på tapeten sedan 1990-talet då diskussionerna om global uppvärmning tog fart. Idag översköljs vi av budskap om ett förändrat klimat i tidningar, radio, TV och sociala medier.
I utkanten av den här processen återfinns forskaren, han eller hon som under många år tagit fram fakta om klimatförändringarna. 
Therese Asplund, forskare vid LiU. Foto: LiU
– Vi som är miljöforskare måste förstå hur vi kan kommunicera miljöfrågor på ett trovärdigt sätt. Därför är det viktigt att forska kring det här, säger Therese Asplund, biträdande universitetslektor Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.
Therese Asplund intresserar sig för kommunikativa aspekter av miljöfrågor, speciellt av klimatförändringar. Framför allt har hon studerat hur klimatförändringar kommunicerats i media och hur allmänheten uppfattar klimatförändringar.
– Forskningen om hur klimatförändringar kommuniceras har vuxit de senaste 10 åren. Men, fokus har legat på källans trovärdighet, inte vad som är trovärdigt ur mottagarens synvinkel, säger Therese Asplund.
Hon har valt att studera kommunikationen kring klimatförändringar mot en grupp vars verksamhet kan påverkas om klimatet ändras – jordbrukarna.
– Vad är trovärdig information om man jobbar inom jordbruk? Vilken typ av information om klimatförändringar behöver man då?
Genom intervjuer och diskussioner i fokusgrupper med 44 jordbrukare har hon kommit ett steg närmre att förstå vad gruppen uppfattar som trovärdig information om klimatförändringar.
Hennes vetenskapliga artikel har publicerats i The International Journal of Climate Change.
Delaktighet och dialog viktigt i kommunikation kring klimat
Therese Asplunds forskning styrker tidigare fynd om att transparens, delaktighet och dialog är viktigt för att lyssnaren ska finna klimatkommunikation trovärdig.
– Det blir mer och mer tydligt i forskning kring klimatförändringar, att när man kommunicerar så spelar inte bara korrekt fakta roll, utan också känslan som mottagaren har inför informationen.
Lite förvånande är kanske att Therese Asplunds forskning visar att majoriteten av jordbrukarna uppfattar information som motsäger varandra som trovärdig.
-Vissa uppfattade ett liktydigt budskap som ”skumt”, eftersom ”alla vet att världen inte är så enkel”. Ju större motsägelser och genomskinlighet desto större känsla hade de av att avsändaren hade tillräcklig kunskap.
”One size fits all” fungerar inte inom klimatkommunikation
Therese Asplund menar att det är viktigt att förstå att lyssnarna är mer än mottagare av information, de är individer med olika värderingar. Vill man nå ut ska man välja experter som har erfarenhet och trovärdighet i den grupp man vill kommunicera med.
– Det är den så kallade Francis-effekten ett exempel på. När påve Franciscus pratade om miljöförändringar lyssnade plötsligt miljontals katoliker, säger Therese Asplund.
Hennes studie visar att för att jordbrukare ska uppfatta information om klimatförändringar som trovärdig ska den bygga på praktisk kunskap, eller en mix av praktisk kunskap och analytiskt resonemang. Det är alltså mer värt för jordbrukare när en granne delar med sig av sin praktiska kunskap i en fråga än när de läser om kunskap i en tidning.
Eftersom praktisk kunskap värderas så högt är det också kollegor som ses som de mest trovärdiga informationskällorna, följt av rådgivare, tillämpad forskning och sist media.
– Vi som kommunicerar om klimatet måste bli bättre på det här. Om vi inte förstår vad lyssnarens anser trovärdigt när vi diskuterar klimatfrågor, då tappar vi ju lyssnaren. Det vill vi inte i en så viktig fråga.
Artikeln:
Communicating Climate Science: A Matter of Credibility—Swedish Farmers’ Perceptions of Climate-Change Information, Therese Asplund, The International Journal of Climate Change: Impacts and Responses 10 (1): 23-38.
https://doi.org/10.18848/1835-7156/CGP/v10i01/23-38
