06 juli 2022

Justinas Palisaitis som arbetar med forskningsinfrastrukturen inom avancerad elektronmikroskopi har utsetts till Research Infrastructure Fellows år 2022. Stiftelsen för strategisk forskning står för finansieringen.

Ångströmhuset vid LiU från ovan.Ångströmhuset vid LiU inrymmer elektronmikroskopet. Foto Magnus Johansson

Syftet med programmet Research Infrastructure Fellows 2 är att bidra till karriärvägar för personer inom utveckling och drift av forskningsinfrastruktur vid svenska universitet. I år fördelas sju bidrag om vardera 15 miljoner kronor fördelat på fem år. Ett av anslagen går till Justinas Palisaitis, förste forskningsingenjör vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM). Han arbetar inom ARTEMI (Atomic Resolution TEM Infrastructure of Sweden), som är en nationell infrastruktur inom avancerad elektronmikroskopi med finansiering från Vetenskapsrådet. LiU är värduniversitet och noder finns även i Lund, Göteborg, Uppsala och Stockholm.Justinas Palisaitis.Justinas Palisaitis. Foto Lejla KronbäckLinkoping University

– Min roll är att stödja tillgång till de avancerade mikroskopiverktygen inom ARTEMI och att utveckla metoder för dynamiska mikroskopiundersökningar som kommer att erbjudas användarna av forskningsinfrastrukturen. Tack vare bidraget väntar spännande tider! säger Justinas Palisaitis.

Elektronmikroskopi gör det möjligt att undersöka enskilda atomer i material med otroligt detaljerad precision. Metoden är ett viktigt verktyg för materialforskningen vid LiU, och används inom utvecklingen av nya material som krävs för en övergång mot ett mer hållbart samhälle. Möjliga tillämpningar är bland annat lagring av energi, framställning av vätgas för energiutvinning och infångning av koldioxid.

Ett nytt avancerat elektronmikroskop är på ingång till ARTEMI och beräknas installeras nästa år.

– Mikroskopet kommer att göra det möjligt att undersöka material med en upplösning som saknar motstycke och inte finns tillgängligt vid LiU i dag. Mikroskopet kommer att bli ett betydelsefullt bidrag till den pågående och planerade forskningen om nya hållbara materia, säger Justinas Palisaitis.

Mer om projektet

Senaste nytt från LiU

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.