– Det här är ett bra exempel på hur vi kan gå samman – universitet, samhälle näringsliv och organisationer – för att hjälpas åt och tillsammans skapa förändring. Additiv tillverkning är inte något nytt, vi har jobbat med AM länge på LiU. Vi ser stor nytta hos slutanvändarna inom allt från flygindustrin, till vård och hälsa. Men tekniken har fortsatt många begränsningar som kräver ny forskning, säger Johan Ölvander, dekan vid Tekniska fakulteten.
Bara början
Matts Karlsson, vicerektor för forskning vid LiU, ser satsningen på Additiv tillverkning som en del i en större infrastruktur vid universitetet.– Det här är bara början till ett nationellt centrum inom Additiv tillverkning. En pusselbit i hela satsningen på LiU. Mest spännande blir skyltfönstret utåt. Att den här testbädden kan användas av forskare och företag utanför forskningsområdet. Inom medicin, till exempel, säger Matts Karlsson.
Han understryker att de inte bara handlar om 3D-skrivarna utan också om vad som finns på andra delar av universitetet.
– LiU har hela infrastrukturen kring materialforskning. Vi kan jobba med simuleringsmetoder och vi har superdatorer som kan göra beräkningar på materialets sammansättning, vi har ett av Sveriges bästa mikroskop så att vi kan titta på materialet. Och vi kommer att ha en fotonräknande datortomograf med den allra senaste tekniken i världen, säger Matts Karlsson.
– Tanken är att samla kunskap om material, design, simulering, optimering, ekonomi och hållbarhet. Och på så vis kunna bidra med kunskap. Alltifrån undervisning till att någon kommer med en idé, att utvärdera material och designa en produkt, säger Anton Wiberg, postdoktor och projektledare.
Hög precision
3D-skrivaren kommer från företaget Freemelt. Den är byggd för forskning och utveckling. Och för att kunna testa processutveckling och materialutveckling. Den fungerar med öppen programvara. Skrivaren värmer metallpulvret med en elektronstråle i stället för laser och har därför flera finesser.
Johan Moverare och Patrik Härnman inspekterar nya 3D-skrivaren.
– Elektronkanonen skjuter elektroner mot bädden av metallpulver. Elektronstrålen kan styras med mycket hög precision och kan förflyttas extremt snabbt till olika positioner för att smälta samman materialet. Dessutom har man precis som i ett elektronmikroskop möjlighet att avbilda processen i maskinen med en detektor för bakåtspridda elektroner (backscattered electrons), beskriver Johan Moverare, professor inom konstruktonsmaterial.
Forskningsområdet Additiv tillverkning har redan visat prov LiU tvärvetenskapliga öppenhet. Ortopedi-forskare vid Medicinska fakulteten samverkar i ett arbete med att ta fram kompositmodeller i skelett-likande material för att kunna simulera borrningar i till exempel höftben.
Medicinsk tillämpning
Det internationella företaget Swemac, med huvudkontor i Linköping science park, utvecklar titanskruvar för höftleder och handleder. De söker efter metoder för att minska tillverkningstiden för de minsta och tunnaste titanskruvarna, till underarmsbenet.
– Tillverkningstiden och leveransen är i dagsläget densamma som för en nyckelfärdig villa, alltså cirka sju månader. Vi vill gärna ha det på ett annat sätt. Därför hoppas jag på att vi får vara delaktiga i processen med den nya 3D-skrivaren, säger Mattias Berglund på Swemac.
Näringslivet
Intresset från näringslivet är stort. Innovative Materials Arena (IMA) är en av initiativtagarna till satsningen. IMA finansieras av Region Östergötland, Linköpings kommun, EU och näringslivet. Det är ett kluster av företag och organisationer som främjar nya material, däribland Saab i Linköping. – Additiv tillverkning behöver studeras mer, men har en potential att driva fram hållbar tillverkning bland annat eftersom 3D-utskrifter kan minska transporterna, säger Christer Karlsson, materialexpert på IMA.
