03 februari 2025

− Innovationer och modern teknik inom jordbruk går att koppla direkt till vår beredskap och till världspolitiken!

Föreläsning.
Per Frankelius och Karolina Muhrman. Fotograf: Ulrik Svedin

Det konstaterade Per Frankelius och Karolina Muhrman när de föreläste för vuxeneleverna på Uddetorps agroteknikerutbildning. De berättade om Agtech Sweden, om Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering, samt om hur avgörande ny teknik har varit för lantbruket historiskt.

Föreläsning.
Fotograf: Ulrik Svedin

− Spänningen ökar när vatten, energi och mat blir dyrt. Enskilda individer och hela länder blir pressade. Det handlar inte bara om mat, det handlar om samhällelig trygghet. Därför är det säkerhetspolitik som vi lantbrukare håller på med dagligen, tillade de.

Ny teknik

Föreläsningen hölls på Väderstad-fabriken som genom decennier har stått för ny teknik inom jordbruk och odling av grödor. Per Frankelius exemplifierade dagen till ära med precisionssåddmaskinen Tempo från Väderstad. Men de båda tog också fram en rad exempel från andra innovatörer. De visade på framsteg som görs just nu inom lantbruket, allt från robotar och drönare vid sådd till realtidsanalyser av jord och grödor med hjälp av artificiell intelligens.

Samla kompetenser

Agtech Sweden vid Linköpings universitet är ett Vinnova-projekt med uppdrag att samla resurser och kompetenser samt berika innovationssystemet inom jordbruksteknologi. Agtech Sweden ska bidra till hållbarhetsmålen och en grön omställning som bygger på nya tillämpningar av teknik och metoder.

− Men vi kan inte gneta oss fram med små förändringar. Samtidigt som antalet lantbrukare blir färre så måste vi föda allt fler människor. Därför behöver lantbruket bli effektivare. Det behövs ny teknik och nya metoder.

Klimathotet

Samtidigt har lantbruket många krav på produktionen, på att minska mängden kemikalier, minska mängden fossila bränslen och öka den biologiska mångfalden. Därtill kommer klimathotets utmaningar.

Föreläsning.
Fotograf: Ulrik Svedin
− Vi kanske får lika mycket nederbörd per år, men den kommer inte utspritt. Vi får försommartorka som följs av översvämningar. Vi behöver smarta lösningar för att lösa det. Kanske blir det svårare att odla i södra Europa. Då är det vi i norra Europa som får ta ett större ansvar, sa Karolina Muhrman.

Digitalteknik

Agtech Sweden bidrar med akademisk kompetens och samordning inom svensk innovation i samarbete med ett 100-tal externa partners som jobbar operativt med kunskapshöjande aktiviteter inom digitalteknik. De har också samarbeten inom FN. Hittills har det genomförts i ett 80-tal innovationsprojekt inom Agtech som lett till flera nya patent, produkter och tjänster.
Hör gärna av er till oss!
Sedan mars 2024 har Linköpings universitet, på uppdrag av Jordbruksverket, även inrättat det nationella Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid sidan av Agtech. Kunskapsnavets uppdrag är att arbeta operativt med kunskapshöjande aktiviteter inom digitalteknik.

Delta i nätverket

Kunskapsnavet bygger också på ett samarbete mellan många aktörer inom lantbruksnäringen och under 2002. Under 2025 söker Agtech efter lantbrukare som vill finnas med i ett referensnätverk, för att få ännu mera återkoppling direkt från branschen.

− Vill ni delta i vårt referensnätverk så hör gärna av er till oss, uppmanade Karolina Muhrman.

Föreläsning.
Fotograf: Ulrik Svedin


Så här sa vuxeneleverna om föreläsningen:

Vi frågade två av deltagarna på seminariet om hur de ser på ny teknik i lantbruket.


Föreläsning.
Fotograf: Ulrik Svedin


Hampus Heljelid, Motala:

− Intressant att kunna sammanföra ny teknik med lantbruket. Inte alla lantbrukare hinner att uppfinna själva, men de kan ta till sig tekniken. Det är svårt att få tag i välutbildad personal. Men med bra teknik kanske det räcker med personer som är teknikintresserade och väldigt engagerade i lantbruket.

Föreläsning.
Fotograf: Ulrik Svedin

Amanda Harrysson, Värnamo:

− Det var intressant att lyssna på föreläsarna. Det är kul att forskning och lantbruk kan mötas. I samhällets ögon är det nog väldigt skilda världar. Jag tror inte att vi kommer undan den nya tekniken. Som mjölkproducent kommer jag att ha väldigt stor nytta av att mjölkrobotarna utvecklas. Det sparar tid


Kontakt

Relaterat innehåll

Organisation

Senaste nytt från LiU

Kvinna som står bredvid ett träd.

26 miljoner till forskning om miljö och hållbarhet

Fem projekt vid LiU får pengar när Familjen Kamprads stiftelse delar ut medel till forskning som kan bidra till bättre miljö och bättre livskvalitet för äldre. Projekten vid Linköpings universitet handlar mycket om hållbarhet.

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.