När den av regeringen utsedda AI-kommissionen besökte Linköpings universitet var det för att lyssna till LiU:s forskare inom olika spetsområden men också besöka superdatorn Berzelius. Att LiU dessutom har det nationella värdskapet för Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer i Sverige (NAISS) innebär ju att många samarbeten kring hantering av stora datamängder och artificiell intelligens kanaliseras här.
– På många sätt kan man säga att vi är det lärosätet i landet som är mest på hugget när det gäller AI. Några exempel på det är våra superdatorer Berzelius och den kommande Arrhenius, WASP-programmet och forskningen kring visualisering i Norrköping. Ett annat bevis på vår position inom AI är samarbetet med Microsoft där de utsett oss som värd för en mångmiljardsatsning på att utbilda i AI, säger rektor Jan-Ingvar Jönsson.
Att AI-kommissionen har ett stort arbete som dessutom måste genomföras brådskande är tydligt. Många intressenter vill veta mer om Sveriges linje, vilka satsningar som ska göras och hur vi som land ska kunna ta en tätposition i den internationella konkurrensen. Det handlar om allt från utbildning av en stor del av befolkningen till strömförsörjning och säkerhetsfrågor.
Hela samhället påverkas
LiU-alumnen och tunge industriledaren Carl-Henric Svanberg är ordförande i kommissionen och han ser stora möjligheter för Sverige.
– AI-kommissionen lägger tid på att förstå grundförutsättningarna för att AI ska kunna blomstra och Sverige bli ett ledande AI-land. Det kan handla om strömförsörjning, digitala nät, beräkningsinfrastruktur, tillgång till ingenjörer, datasäkerhet med mycket mera. Alla dessa faktorer som måste fungera.
Att hela samhället kommer att, och redan, påverkas är enligt Carl-Henric Svanberg uppenbart.
– Det är komplicerade frågor men egentligen handlar det om hur vi kan klara de stora utmaningar som den offentliga sektorn står inför med till exempel en allt äldre befolkning och också få en god tillväxt inom näringslivet med hjälp av AI. Det handlar om innovationer och effektiviseringar men jag har ingen oro för att det ska innebära till exempel en ökad arbetslöshet.
Under diskussionerna med LiU-forskare som Fredrik Heintz (som också ingår i kommissionen) och Anders Ynnerman blandades stora frågor med små. Finansiering var en röd tråd i samtalet, samarbetet mellan akademin och näringslivet och myndigheter en annan. Det är dessa frågor som AI-kommissionen ska ha svar på till sommaren nästa år.
Tvärvetenskapen en viktig framgångsfaktor
Att LiU har en ledande position inom AI förstärks ytterligare av att man har en tydlig tvärvetenskaplig inriktning inom både forskning och utbildning. Enligt Carl-Henric Svanberg är det just helhetsgreppet och att samarbeta över olika gränser och discipliner som kan vara viktiga framgångsfaktorer.
– Det är jätteroligt att vara tillbaka på LiU och nu uppleva den AI-stämpel som universitetet har skaffat sig med hjälp av Berzelius, WASP med mera. Jag tycker också att det är roligt att det som fanns redan på min tid, den tvärvetenskapliga prägeln med till exempel olika inriktningar på ingenjörsutbildningarna, lever kvar. Det blir viktigt också nu när vi pratar AI. Tvärvetenskapen ligger i LiU:s DNA!
