10 oktober 2024

Sedan den 1 april 2024 finns det en ny lagstiftning som ska förbättra skyddet för, och stödet till de som behöver insatsen skyddat boende. Den nya lagstiftningen ställer krav på ny kunskap och nya rutiner och i höst arrangeras flera utbildande aktiviteter för yrkesverksamma som på olika sätt arbetar med skyddat boende.

En kvinna i förgrunden som håller i en broschyr om skyddat boende
Broschyr om frågor och svar kring skyddat boende lanseras under oktober. 

Ett stärkt barnrättsperspektiv

Sedan den 1 april 2024 så gäller nya bestämmelser för skyddat boende i bland annat Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, Socialtjänstförordningen (2001:937). SoF, och lagen (20024:79) om placering av barn i skyddat boende. Målet med den nya lagstiftningen är bland annat att stärka barnrättsperspektivet genom att förbättra skydd och stöd genom att ställa högre krav på kvalitet och säkerhet. Detta innebär bland annat att skyddat boende blir en boendeinsats enligt socialtjänstlagen samt att barn ska bedömas och beviljas insats individuellt när de följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende.

Barnafrid har i uppdrag att tillsammans med Länsstyrelserna och Jämställdhetsmyndigheten stödja kommunerna med att tillämpa barnrättsperspektivet i arbetet med barn som visats i skyddat boende med en vårdnadshavare. Uppdraget pågår mellan 2023-2028.

- Vi är många som väntat länge på att denna lag ska träda i kraft, och det vi har sett i kontakten med yrkesverksamma är att det fortfarande råder många frågetecknen om hur och den ska omsättas i praktiken, säger Natalie Söderlind, utredare på Barnafrid.

Framsida av broschyr om skyddat boende
Barnfrid tillsammans med Länsstyrelserna och Jämställdhetsmyndigheten har därför tagit fram och samlat in de vanligaste frågorna som har uppstått kring den nya reformen och samlat dessa i en broschyr Frågor och svar - Nya regler för skyddat boende.

Dela kunskap och erfarenheter

Den 7 november bjuder Barnafrid tillsammans med Länsstyrelserna och Jämställdhetsmyndigheten in till ett nystartat nätverk för barn och vuxnas rättigheter i skyddat boende som riktar sig till yrkesverksamma inom socialtjänst, skyddat boende, skola och hälso- och sjukvården och som möter barn och vuxna som är placerade i skyddat boende. Nätverket syftar till att dela kunskap och erfarenheter till och mellan yrkesverksamma. Det är en möjlighet att få lära sig mer om olika ämnen som är relevanta i relation till den nya lagstiftningen stärka rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende.

- Vårt mål är att nätverket ska bli en plattform där vi både sprider kunskap men också kan i dialog med målgruppen diskutera nuläget och utveckla utbildningsinsatser relevanta för dem, säger Natalie Söderlind

Vad säger forskningen?

Barnafrid Talks som är Barnafrids digitala seminarieserie med fokus på forskning om våld mot barn och unga har i november bjudit in Felicia Forthmeiier, doktorand och Veronica Ekström, docent vid Institutionen för socialvetenskap vid Marie Cederschiölds högskola som forskar och undervisar om skyddat boende, kvinnojourer, marknadisering och välfärdsorganisering.

Under denna föreläsning kommer de berätta om sin forskning kring våldsutsatta kvinnors och mammors upplevelser av att vistas på skyddat boende. Av resultaten framkommer bland annat en bild där kvaliteten varierar stort mellan olika skyddade boenden och där såväl positiva erfarenheter som stora brister framträder. Läs mer och anmäl dig här.

Nya rutiner kräver ny kunskap

Upphandlingsmyndigheten kommer under november att genomföra två fysiska seminarier och ett webbinarium med fokus på frågor avseende upphandling av skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utbildningstillfällena riktar sig såväl till upphandlande organisationer – företrädesvis kommuner och deras socialtjänster – som till idéburna aktörer som driver skyddade boenden, såsom kvinnojourer. Även andra aktörer som driver skyddade boenden är välkomna.


Relaterat innehåll

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.