03 juli 2021

Under pandemins tid av fysisk distans har en del appar, sociala medier och spel fått en snabb spridning i samhället. Allt görs med en tanke bakom, för att vi ska använda dem - och köpa dem. En del är bra för oss, en del mindre bra. Hur går egentligen tankarna bakom dessa uppfinningar?

Händer som håller i en mobiltelefon. Grafisk bakgrund
Foto:Pixabay

Mattias Arvola är docent och biträdande professor i kognitionsvetenskap, det vill säga vetenskapen om tänkande, särskilt tillämpat i interaktions- och tjänstedesign, från Linköpings universitet. Hans forskning handlar om både de människor som brukar tekniken och de som designar den.

Mattias ArvolaMattias Arvola Foto Jalal Maleki- När omvärlden eller verksamheten ändras ställs nya krav på tekniken och det leder till att tekniken omformas. Det leder i sin tur till att vi arbetar på nya sätt, vilket ställer nya krav på tekniken. Det är det som kallas för uppgifts–artefakt-cykeln, som ger upphov till att vi till exempel har version 5.6.4 av Zoom och har fått 12 nya releaser av Teams sedan pandemins början. Ibland kommer också någon med något helt nytt, men oftare sker innovation genom en nyskapande syntes av tidigare idéer som plötsligt ligger i tiden, säger Mattias Arvola.

Han säger också att våra ”maskiner” formar vårt handlingsutrymme. De gör att vi placerar vissa saker som objekt för vår verksamhet och andra saker i bakgrunden. De gör också att vi får syn på vissa aspekter av vår verklighet på bekostnad av andra. Maskinerna blir till något vi handlar genom och samspelar med.

Men det är inte så teknikdetermenistiskt (en förenklad teori som förutsätter att ett samhälles teknik driver utvecklingen av dess samhällsstruktur och kulturella värden) som det kan låta, tillägger Mattias Arvola. Vi formar också våra maskiner, både under design och som anpassningar, när vi satt dem i bruk. Vi kan också ofta välja bort dem och välja andra, om de inte passar våra rutiner, vår världssyn, vår självbild, eller vår omvärld.

Hör mer om våra älskade maskiners betydelse i podcasten Fakultet

I podcasten Fakultet, säsong 3, avsnitt 1 Älskade maskin – om interaktionsdesign” sätter producenten och programledaren Annelie Norberg fokus på vad det är som gör att vi vill ha ännu fler maskiner som underlättar för oss i vår vardag. Och hur man gör för att ta fram dessa älskade maskiner. Spelscen från spelet ValheimSpelscen från Valheim

Hör Mattias Arvola berätta mer om hur människor gör, upplever och förstår designen av interaktiva produkter och tjänster.

Möt också app-utvecklare, tinderdejtare och spelare och hör om deras upplevelser.

Fakultet från LiU - ett digitalt alternativ till Almedalsveckan, i dina lurar.

Pod

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.