03 juli 2021

Under pandemins tid av fysisk distans har en del appar, sociala medier och spel fått en snabb spridning i samhället. Allt görs med en tanke bakom, för att vi ska använda dem - och köpa dem. En del är bra för oss, en del mindre bra. Hur går egentligen tankarna bakom dessa uppfinningar?

Händer som håller i en mobiltelefon. Grafisk bakgrund
Foto:Pixabay

Mattias Arvola är docent och biträdande professor i kognitionsvetenskap, det vill säga vetenskapen om tänkande, särskilt tillämpat i interaktions- och tjänstedesign, från Linköpings universitet. Hans forskning handlar om både de människor som brukar tekniken och de som designar den.

Mattias ArvolaMattias Arvola Foto Jalal MalekiNär omvärlden eller verksamheten ändras ställs nya krav på tekniken och det leder till att tekniken omformas. Det leder i sin tur till att vi arbetar på nya sätt, vilket ställer nya krav på tekniken. Det är det som kallas för uppgifts–artefakt-cykeln, som ger upphov till att vi till exempel har version 5.6.4 av Zoom och har fått 12 nya releaser av Teams sedan pandemins början. Ibland kommer också någon med något helt nytt, men oftare sker innovation genom en nyskapande syntes av tidigare idéer som plötsligt ligger i tiden, säger Mattias Arvola

Han säger också att våra ”maskiner” formar vårt handlingsutrymme. De gör att vi placerar vissa saker som objekt för vår verksamhet och andra saker i bakgrunden. De gör också att vi får syn på vissa aspekter av vår verklighet på bekostnad av andra. Maskinerna blir till något vi handlar genom och samspelar med. 

Men det är inte så teknikdetermenistiskt (en förenklad teori som förutsätter att ett samhälles teknik driver utvecklingen av dess samhällsstruktur och kulturella värden) som det kan låta, tillägger Mattias Arvola. Vi formar också våra maskiner, både under design och som anpassningar, när vi satt dem i bruk. Vi kan också ofta välja bort dem och välja andra, om de inte passar våra rutiner, vår världssyn, vår självbild, eller vår omvärld.

Hör mer om våra älskade maskiners betydelse i podcasten Fakultet

I podcasten Fakultet, säsong 3, avsnitt 1 Älskade maskin – om interaktionsdesign” sätter producenten och programledaren Annelie Norberg fokus på vad det är som gör att vi vill ha ännu fler maskiner som underlättar för oss i vår vardag. Och hur man gör för att ta fram dessa älskade maskiner. Spelscen från spelet ValheimSpelscen från Valheim

Hör Mattias Arvola berätta mer om hur människor gör, upplever och förstår designen av interaktiva produkter och tjänster. 

Möt också app-utvecklare, tinderdejtare och spelare och hör om deras upplevelser.

Fakultet från LiU - ett digitalt alternativ till Almedalsveckan, i dina lurar. 

Pod

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.

Gymnasieelev i laboratorium.

Styrkeprovet i LiU-labbet: Knopen mot splitsen!

Vilket håller bäst under seglingen? En knop, eller en splits? Max Zetterström som går Seglargymnasiet i Motala fick chansen att ta reda på det i sitt gymnasiearbete – i LiU:s testlabb.

Champagneflaska med Sectra på etiketten

Sectra – världsledande företag med rötter i LiU-forskning

Det började som extrauppdrag för fyra forskare och växte till ett spjutspetsföretag inom medicinsk IT och cybersäkerhet. Följ med på Sectras resa mot dagens globala verksamhet.