03 juli 2021

Under pandemins tid av fysisk distans har en del appar, sociala medier och spel fått en snabb spridning i samhället. Allt görs med en tanke bakom, för att vi ska använda dem - och köpa dem. En del är bra för oss, en del mindre bra. Hur går egentligen tankarna bakom dessa uppfinningar?

Händer som håller i en mobiltelefon. Grafisk bakgrund
Foto:Pixabay

Mattias Arvola är docent och biträdande professor i kognitionsvetenskap, det vill säga vetenskapen om tänkande, särskilt tillämpat i interaktions- och tjänstedesign, från Linköpings universitet. Hans forskning handlar om både de människor som brukar tekniken och de som designar den.

Mattias ArvolaMattias Arvola Foto Jalal Maleki- När omvärlden eller verksamheten ändras ställs nya krav på tekniken och det leder till att tekniken omformas. Det leder i sin tur till att vi arbetar på nya sätt, vilket ställer nya krav på tekniken. Det är det som kallas för uppgifts–artefakt-cykeln, som ger upphov till att vi till exempel har version 5.6.4 av Zoom och har fått 12 nya releaser av Teams sedan pandemins början. Ibland kommer också någon med något helt nytt, men oftare sker innovation genom en nyskapande syntes av tidigare idéer som plötsligt ligger i tiden, säger Mattias Arvola.

Han säger också att våra ”maskiner” formar vårt handlingsutrymme. De gör att vi placerar vissa saker som objekt för vår verksamhet och andra saker i bakgrunden. De gör också att vi får syn på vissa aspekter av vår verklighet på bekostnad av andra. Maskinerna blir till något vi handlar genom och samspelar med.

Men det är inte så teknikdetermenistiskt (en förenklad teori som förutsätter att ett samhälles teknik driver utvecklingen av dess samhällsstruktur och kulturella värden) som det kan låta, tillägger Mattias Arvola. Vi formar också våra maskiner, både under design och som anpassningar, när vi satt dem i bruk. Vi kan också ofta välja bort dem och välja andra, om de inte passar våra rutiner, vår världssyn, vår självbild, eller vår omvärld.

Hör mer om våra älskade maskiners betydelse i podcasten Fakultet

I podcasten Fakultet, säsong 3, avsnitt 1 Älskade maskin – om interaktionsdesign” sätter producenten och programledaren Annelie Norberg fokus på vad det är som gör att vi vill ha ännu fler maskiner som underlättar för oss i vår vardag. Och hur man gör för att ta fram dessa älskade maskiner. Spelscen från spelet ValheimSpelscen från Valheim

Hör Mattias Arvola berätta mer om hur människor gör, upplever och förstår designen av interaktiva produkter och tjänster.

Möt också app-utvecklare, tinderdejtare och spelare och hör om deras upplevelser.

Fakultet från LiU - ett digitalt alternativ till Almedalsveckan, i dina lurar.

Pod

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man som sitter vid ett bord framför ett fönster.

Tre år till som rektor

Så kom beskedet från regeringen att Jan-Ingvar Jönsson anställs som rektor för Linköpings universitet i ytterligare tre år. Beslutet att förlänga Jan-Ingvar Jönssons förordnande fattades av regeringen efter förslag av universitetsstyrelsen vid LiU.

A black and white close photo of a man.

Professor i filosofi blir gästprofessor i Tage Danielsons namn

David Livingstone Smith är professor i filosofi. Han forskar om avhumanisering, ras och folkmord. Att bli gästprofessor i Tage Danielssons namn ser han som en stor ära och en efterlängtad paus från ett allt mer ansträngt akademiskt klimat i USA.

En man sitter på en stol och läser en tidning.

Modiga Magnus har inget skägg

Med hårdrocken som ständig följeslagare går professor Magnus Dahlstedt sin egen väg i akademin. Han vurmar för att forskning ska delas, förstås och användas – kunskap har inget värde om den inte når ut.