04 juni 2025

Många barn och unga upplever våld och utsatthet hemma eller i skolan och vet inte var de kan vända sig eller vem de kan kontakta. Barnafrid har därför tagit fram en poster med några svenska stödlinjer som barn och unga kan kontakta för att få stöd.

Att inte veta var man kan vända sig om man mår dåligt, kan vara jobbigt. Det kan också göra att barn och unga inte får den hjälp och det stöd de behöver. Barnafrids tidigare stödlinjeposter har därför reviderats och uppdaterats, och lanseras nu på nytt på barnafrid.se.

Vilka har användning av postern?

Vi tror att både unga personer som söker råd och stöd för egen del och yrkesverksamma som möter unga i sina arbeten, kan ha användning av postern. Till exempel kan ungdomsmottagningar som arbetar med gruppverksamhet använda sig av postern för att inleda samtal om våld med ungdomar. Vi tror att postern bör sitta uppe på exempelvis skolor och i olika ungdomsverksamheter såsom fritidsgårdar, idrottsföreningar, ungdomsmottagningar och i föreningslokaler, klubblokaler eller andra forum där ungdomar möts och engagerar sig, säger Ana-Dolori Marinovic, utredare på Barnafrid.

Förhoppningarna med postern

Barnafrids stödlinjeposter.

Vi hoppas att postern både kan starta samtal om våld och utsatthet bland unga och vuxna och så klart också leda till att unga som är utsatta för olika typer av våld kan få stöd snabbt genom den information om de olika stödverksamheterna som postern innehåller, säger hon.

Ett tips är att sätta upp postern inne på toaletter, då kan man läsa och skanna QR-koden som leder till mer info, utan att någon ser. Sätt gärna upp flera affischer så att de blir synliga på fler ställen!

Ladda ner postern här (PDF)

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Två kvinnor står framför två datorskärmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?