29 februari 2024

Upptäck historiens hemligheter bakom Sveriges rösträttsåldrar. Bengt Sandin, professor emeritus på Tema Barn vid Linköpings universitet, har släppt en ny bok.

Tidningsillustration kritisk till rösträttsreform

Den nya boken "Politikens åldersgränser: Rösträtt och valbarhet i Sverige från 1840-tal till 1920-tal" undersöker och utmanar den historiska kontexten kring rösträttens åldersgränser och dess betydelse för Sveriges politiska utveckling. Författaren Bengt Sandin, professor emeritus vid Institutionen för Tema, ger i boken ett nytt perspektiv på forskningen genom att skifta fokus från den kvinnliga rösträttsreformen, till reformerna om de höjda åldersgränserna, som kan ha varit ett sätt att systematiskt underminera den allmänna rösträtten.

Avslöjar politiska kompromisser

Boken ger en djupgående analys av hur åldersgränserna för rösträtt och valbarhet har format det politiska landskapet i Sverige. Genom att granska perioden från 1840-talet till 1920-talet avslöjar Bengt Sandin hur politiska kompromisser och samhälleliga förändringar har påverkat synen på olika generationer, ungdom, familj och äktenskap. Hans forskning ger nya insikter i hur politiska beslut har påverkat olika samhällsklasser och kön.
– I min forskning ifrågasätter jag den tidigare uppfattningen att höjningen av rösträttsåldern var neutral och inte missgynnade någon specifik grupp i samhället. Jag visar hur åldersgränserna för rösträtten har varit starkt kopplade till klass, kön och generation, och hur kompromisser kring dessa gränser har format den politiska processen, säger Bengt Sandin.

Bokrelease med föreläsning

Boksläppet följdes av en föreläsning i Studenthuset på Campus Valla. Under föreläsningen diskuterade Bengt Sandin viktiga teman från sin bok tillsammans med Jonathan Josefsson, universitetslektor på Tema Barn.

Bilder från boksläppet

Om Bengt Sandin

Bengt Sandin är professor emeritus vid Institutionen för Tema och var en av de första professorerna vid avdelningen Tema Barns grundande år 1988 tillsammans med Karin Aronsson. Under nio år tjänstgjorde han som dekan för Filosofiska fakulteten och han har deltagit i att etablera flera tvärvetenskapliga forskningsmiljöer över olika ämnesområden.

Sandins forskning har främst rört sig kring barn och barndom ur ett historiskt perspektiv, omfattande perioden från tidigmodern tid till den sena svenska välfärdsstaten. Han har en bred palett av intressen som inkluderar både en fördjupad förståelse för barns sociala och kulturella historia samt hur begreppet barndom har konstruerats över tid. Som vetenskaplig ledare för flera forskningsprogram har han bidragit till över 40 böcker samt ett betydande antal artiklar och rapporter.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.