29 februari 2024

Upptäck historiens hemligheter bakom Sveriges rösträttsåldrar. Bengt Sandin, professor emeritus på Tema Barn vid Linköpings universitet, har släppt en ny bok.

Tidningsillustration kritisk till rösträttsreform

Den nya boken "Politikens åldersgränser: Rösträtt och valbarhet i Sverige från 1840-tal till 1920-tal" undersöker och utmanar den historiska kontexten kring rösträttens åldersgränser och dess betydelse för Sveriges politiska utveckling. Författaren Bengt Sandin, professor emeritus vid Institutionen för Tema, ger i boken ett nytt perspektiv på forskningen genom att skifta fokus från den kvinnliga rösträttsreformen, till reformerna om de höjda åldersgränserna, som kan ha varit ett sätt att systematiskt underminera den allmänna rösträtten.

Avslöjar politiska kompromisser

Boken ger en djupgående analys av hur åldersgränserna för rösträtt och valbarhet har format det politiska landskapet i Sverige. Genom att granska perioden från 1840-talet till 1920-talet avslöjar Bengt Sandin hur politiska kompromisser och samhälleliga förändringar har påverkat synen på olika generationer, ungdom, familj och äktenskap. Hans forskning ger nya insikter i hur politiska beslut har påverkat olika samhällsklasser och kön.
– I min forskning ifrågasätter jag den tidigare uppfattningen att höjningen av rösträttsåldern var neutral och inte missgynnade någon specifik grupp i samhället. Jag visar hur åldersgränserna för rösträtten har varit starkt kopplade till klass, kön och generation, och hur kompromisser kring dessa gränser har format den politiska processen, säger Bengt Sandin.

Bokrelease med föreläsning

Boksläppet följdes av en föreläsning i Studenthuset på Campus Valla. Under föreläsningen diskuterade Bengt Sandin viktiga teman från sin bok tillsammans med Jonathan Josefsson, universitetslektor på Tema Barn.

Bilder från boksläppet

Om Bengt Sandin

Bengt Sandin är professor emeritus vid Institutionen för Tema och var en av de första professorerna vid avdelningen Tema Barns grundande år 1988 tillsammans med Karin Aronsson. Under nio år tjänstgjorde han som dekan för Filosofiska fakulteten och han har deltagit i att etablera flera tvärvetenskapliga forskningsmiljöer över olika ämnesområden.

Sandins forskning har främst rört sig kring barn och barndom ur ett historiskt perspektiv, omfattande perioden från tidigmodern tid till den sena svenska välfärdsstaten. Han har en bred palett av intressen som inkluderar både en fördjupad förståelse för barns sociala och kulturella historia samt hur begreppet barndom har konstruerats över tid. Som vetenskaplig ledare för flera forskningsprogram har han bidragit till över 40 böcker samt ett betydande antal artiklar och rapporter.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Forskaren visar materialet Zeolit.

De vill minska CO2-utsläpp från byggnader

Finns det ett sätt som både kan minska byggnaders koldioxidutsläpp och samtidigt vara inkomstbringande? LiU-forskarna Vlatko Milic och Bahram Moshfegh undersöker just detta.

"Hud på spruta" ett steg mot nytt sätt att läka brännskador

Forskare har skapat vad som skulle kunna kallas ”hud på spruta”. Gelen med levande celler kan 3D-printas till ett transplantat, visar en studie gjord på möss. Tekniken kan på sikt bidra till nya sätt att behandla brännskador och svåra sår.

Ann-Charlotte Münger vid datorn.

Uppmärksammad utbildning om våld mot unga får fortsättning

Digital utsatthet. Gängkriminalitet. Det är några teman som ingår i en utbildning om våld och utsatthet bland skolelever som kunskapscentret Barnafrid nu tar fram. Målgruppen är lärare i grundskolan.