25 april 2022

Onsdagen den 20 april besökte energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar Institutionen för datavetenskap (IDA) för att ta del av innovativa lösningar inom sitt politikområde och samtala med forskare och studenter. Med vid besöket var också Linköpings kommunalråd Mari Hultgren.

Ministern fick en åktur med Linköpings självkörande buss. Fotograf: Thor Balkhed

Henrik Eriksson, prefekt vid IDA, studierektor Jalal Maleki och samordnare Anne Moe hälsade ministern och kommunalrådet välkomna och besöket inleddes i Ljusgården i B-huset med en introduktion till hur man kan använda storskaliga spel med datorbaserade simuleringar för att förstå samhällsutmaningar.

Megaspel om klimatförändringar och energisystem

Professor Björn Johansson och universitetslektor Ola Leifler berättade för ministern om det tvärvetenskapliga projektet ”Att vända strömmen”, ett så kallat megaspel om klimatförändringarna, där 20 till 100 deltagare tillsammans hanterar utmaningar rörande energisystem, samhälle, miljö och klimat med målet att skapa ett hållbart energisystem.

Megaspelet är ett slags storskaligt brädspel med 30 till 50 års perspektiv där deltagarna spelar aktörer från olika intressegrupper som fattar beslut allt eftersom förändringar i klimatet ändrar förutsättningarna i samhället. Genom att ändra fokus i spelet, exempelvis från lokala initiativ till globala samarbeten, från att betona vikten av teknikdrivna förändringar till att lyfta fram behovet av beteendeförändringar, kan olika framtidsscenarier utforskas och man kan pröva olika möjligheter till att ändra samhällsutvecklingens riktning.

Spelet syftar till att öka förståelsen för olika aktörers perspektiv med bland annat målet att främja dialogen kring åtgärder som krävs för en omställning av samhället.

Ola Leifler, Björn Johansson, Khashayar Farmanbar och Mari Hultgren står runt en spelplan för megagame..Ola Leifler, Björn Johansson, Khashayar Farmanbar och Mari Hultgren vid megaspelets spelplan.

Khashayar Farmanbar fick därefter se själva spelplanen som han studerade med intresse. Ministern kommenterade också politiskt beslutsfattande i allmänna termer utifrån givna begränsningar liknande dem i spelet:

- Jag liknar det ibland vid en fotbollsmatch, man spelar sällan rakt mot mål, i verkligheten måste man dribbla sig fram mellan kortsiktigt och långsiktigt.

Under pandemin har megaspelskonceptet testats online, där Mari Hultgren avslöjade att hon var en av deltagarna, men i höst planerar man att testa det i en större skala ”live” och hoppas på en bred anslutning av aktörer och intressenter.

Med robotar i humanoidlabbet

Vid nästa punkt på programmet visade Mattias Tiger, doktorand, och robotutvecklaren Fredrik Löfgren ministern humanoidlabbet, ett av institutionens två robotlaboratorier. Institutionen är aktiv inom forskning och utveckling kring artificiell intelligens (AI) och autonoma system. Genom olika projekt stödjer institutionen även företag, myndigheter och region Östergötland i digitalisering och introduktion av modern AI-teknik.

Ministern håller en mindre vit robot i famnen. Nedanför står en större vit servicerobot på golvet med huvudet vänt mot ministern.Khashayar Farmanbar. Foto: Thor BalkhedEn av de stora utmaningarna de brottas med är skapandet av robotar som är säkra i verkliga (okontrollerade) miljöer. Hur navigerar en robot säkert utomhus? Hur skapar vi säkra, pålitliga och robusta autonoma system? Här testar man olika idéer inte bara genom simulering och i humanoidlabbet, utan även i verkligheten och utomhus.

Vi är aktiva utomhus, på riktigt, med människor och dyrbar utrustning, säger Mattias Tiger.

Det ges kurser inom området och det pågår ett stort antal projekt för närvarande, bland annat om förarlösa bilar, brandbekämpande robotar, servicerobotar och fotbollsspelande robotar. De deltar också i tävlingar i konstruktion och programmering av robotar, vilket ger en god uppfattning om hur deras algoritmer står sig i förhållande till konkurrenterna. Med de fotbollsspelande robotarna deltar de i VM i robot-fotboll – ”RoboCup”.

- Det är roligt för då tvingas man bygga en robot som klarar av allting, säger Mattias Tiger.

Med andra ord, att roboten ska känna igen var den själv är, var andra spelare är, vart den ska röra sig, var bollen ska skjutas med flera funktioner som rör planering, kommunikation och handlande.

- Det händer mycket, även saker som vi tänkt att robotar inte ska göra, som att springa runt och klippa kablar, säger Fredrik Löfgren.

Mattias Tiger och Fredrik Löfgren visar ministern humanoidlabbet vid IDA. Foto: Thor BalkhedFör att ta vara på och lyfta intresserade individer har man också skapat en arena kallad ”AI Academy” som ger tillgång till en infrastruktur med mycket kraftfulla egenutvecklade mjukvaruverktyg och unika arbetsstationer med starka processorer, mycket RAM-minne och GPU-acceleration.

Om AI i transportsystem

Efter denna inblick i robotutveckling presenterade biträdande professor Magnus Bång för ministern hur AI kan tillämpas inom transportsystemet. Vid institutionen pågår flera projekt på området i samarbete med bland andra LFV och med stöd från Trafikverket.Magnus Bång står framför några stora bildskärmar och berättar om artificiell intelligens i transportsystem. Magnus Bång berättar om artificiell intelligens i transportsystem. Foto: Thor Balkhed

- Det handlar om att stödja operatören i trafikledningen av flygplan, fartyg och drönartransporter, säger Magnus Bång.

Det man vill uppnå är en ökad effektivitet vid styrningen av stora mängder trafik.

- Det är lite klurigt att göra. Vi försöker förstå objektets situation i trafiken och operatörens. Har operatörerna sett det de behöver se?

För att kartlägga vad operatören lägger märke till spårar man dennes blick via ”eye tracking”. Inte minst är det viktigt att få kunskap om när en operatör är mottaglig för information, så att det stöd man utvecklar är följsamt. Man behöver förstå hur operatören handlar i olika situationer. Om operatören är i färd med att lösa ett akut problem kan information från ett stödsystem baserat på AI störa den mänskliga beslutsprocessen. Operatören måste även kunna kontrollera AI:n, det vill säga kontrollera att stödsystemet fungerar.

- Det är viktigt att veta när ett komplext system, som innefattar AI, inte klarar av att kontrollera alla sina processer, säger Magnus Bång.

Möte med studenter inom programmering och design

Chu Wanjun demonstrates for the group what fruits the robot can identify. In front of the robot lies an orange.Chu Wanjun demonstrerar vilka frukter en robot under utveckling kan känna igen just nu. Foto: Thor BalkhedPå temat hållbar design fick ministern sedan träffa studenter i färd med att bygga en robot som ska motverka slöseri av mat och energi i köket. Universitetslektor Chu Wanjun berättade att projektet är interdisciplinärt, en del av studenterna har en bakgrund inom programmering, en annan del inom design och hållbarhet. För den intresserade ministern demonstrerade Chu Wanjun robotens aktuella färdigheter i att identifiera äpplen, bananer och apelsiner.

Ministern fick också tillfälle att träffa studenterna Julia Johansson och Julia Skantz på kandidatprogrammet i innovativ programmering och titta på spel de utvecklar.

Två studenter på kandidatprogrammet i innovativ programmering visar ministern ett spel de utvecklat.Julia Johansson och Julia Skantz visar exempel på datorspel de programmerar. Foto: Thor Balkhed

Självkörande bussar, drönare och helikoptrar

Inför den sista anhalten på dagens program fick Khashayar Farmanbar och Mari Hultgren en åktur med Linköpings självkörande buss på Campus Valla till institutionens andra robotlaboratorium. Laboratoriet har dubbel takhöjd som ger möjlighet till flygningar inomhus med drönare och helikoptrar. Det har också ett eget referenssystem för positionering i rummet som ersätter GPS. Forskningsingenjörerna Piotr Rudol och Mariusz Wzorek demonstrerade två mindre helikoptrar som tidigare använts inom jordbruket men nu byggts om till autonom styrning.

Piotr Rudol och Mariusz Wzorek står i ett robotlabb med ministern och demonstrerar den ombyggda helikoptern.Piotr Rudol och Mariusz Wzorek demonstrerar den ombyggda helikoptern. Foto: Thor BalkhedDe berättade också att mellan åren 2006 och 2016 utvecklades drönare från grunden i laboratoriet, vilket ministern tyckte var mycket imponerande. Numera utvecklar man drönare med specialfunktioner och möjligheter att utföra tjänster genom att modifiera kommersiella plattformar. Det kan till exempel gälla drönare med kapacitet att leverera radioutrustning med hjälp av en liten fallskärm. Drönare med autonom styrning utvecklas i flera storlekar och man arbetar med projekt som berör utvecklingen av en hel flotta av autonoma drönare och landbaserade robotar som ska kunna utföra avancerade tjänster i samverkan, exempelvis delta i skogsbrandsbekämpning.

Khashayar Farmanbar, som har en egen bakgrund inom datateknik och innovation och följt presentationerna av verksamheten vid IDA med stort intresse, tackade avslutningsvis så mycket för rundvandringen.

- Mycket trevligt med den höga nivån på innovation, sade ministern.

Mer information om energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar och verksamheten vid Infrastrukturdepartementet hittar du på följande länk:Khashayar Farmanbar

Läs mer om vad som händer vid IDA

Senaste nytt från LiU

Kvinna utomhus, helbild.

Linda Carlsson blir ny kommunikationsdirektör

Linköpings universitet har utsett Linda Carlsson till ny kommunikationsdirektör. Hon kommer närmast från Universitets- och högskolerådet, UHR

En grupp unga tittar på en datorskärm

Blandad skolmiljö gynnar alla elever

Mer mångfald och mindre segregation i skolan kan höja ambitionerna för alla elever. En skola där barn med olika bakgrund går tillsammans kan också minska negativa effekter av socioekonomiska skillnader.

Specialbyggd kuvös och miljoner till barnmedicinsk forskning

Inköp av en specialbyggd kuvös som kan användas vid undersökningar av för tidigt födda och bidrag till sex nya forskningsprojekt. Det är några exempel på forskning som får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse år 2024 .