Forskningsrådet Fortes etableringsbidrag delar ut omkring 90 miljoner kronor för åren 2024-2026 för ökad kunskap inom hälsa, arbetsliv och välfärd. Bland de framstående forskarna som tilldelas dessa medel i år finns två forskare vid Linköpings universitet.
Hjälpa barn i möten med socialtjänsten
Foto David Einar Madeleine Wirzén, forskare på Tema Barn, har beviljats dryga 3,6 miljoner kronor för sitt forskningsprojekt om utredande barnsamtal i praktiken. Projektets fokus är att undersöka barns delaktighet i samtal med socialtjänsten. Projektet kommer dels att bestå av analyser av verkliga samtal, dels av dialoger med yrkesverksamma för att berika analyserna och för att skapa möjlighet till kompetensutveckling.
– Det föreligger en komplexitet i den här typen av samtal då barnets rätt till information och stöd ibland kan krocka med att man vill få ut opåverkad information genom samtalet. Genom att kartlägga och konkretisera hur dessa samtal genomförs i praktiken kan vi generera viktig kunskap som kan hjälpa både yrkesverksamma, men även barn och familjer som möter socialtjänsten, säger Madeleine Wirzén.
Med detta forskningsbidrag kommer Madeleine Wirzén med start i januari 2024 kunna driva detta treåriga projekt som syftar till att bidra till att barns delaktighet i utredande samtal stärks.
– Det känns overklighet och alldeles underbart att jag ska få ägna mig åt det här spännande projektet. Jag känner glädje och tacksamhet över att Forte ger mig möjlighet att bedriva den här viktiga forskningen, säger Madeleine Wirzén.
Bättre folkhälsoinsatser
Albin Algotson, forskare vid avdelningen statsvetenskap, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI), har beviljats ett forskningsbidrag på dryga 2,1 miljoner kronor. Hans projekt fokuserar på styrningen av lokalt folkhälsoarbete riktat mot barn och unga, och syftar till att undersöka varför samverkan och helhetssyn mellan organisationsgränser är så svårt att få till.
Genom att analysera de styrningstrender och normer som bidrar till en organisatorisk fragmentisering av välfärdsstaten kan Albin Algotsons forskning komma att bidra till en bättre styrning och implementering av folkhälsoinsatser på både lokal och nationell nivå.