– Anslaget från Joanna Cocozzas stiftelse ger oss fantastiska möjligheter! Både till pågående projekt och vår planerade forskningsstudie. Dessutom kommer vi nu att kunna påbörja ett samarbete med professor Marie Löfs forskargrupp för att utveckla en app för digitalt stöd, säger Torsten Olbers professor i kirurgi vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV.
När nya behandlingsmetoder för fetma hos ungdomar efterfrågades i början av 2000-talet, ansågs fetmakirurgi för denna åldersgrupp vara väldigt radikalt av många. Idag är området mer accepterat. Bland annat har ett nätverk för kunskapsutbyte mellan svenska barnmedicinska centra, som behandlar svår barnfetma, etablerats.
– Jag brukar referera till uttrycket ”Alla sanningar går genom tre stadier”. First, it is ridiculed. Second, it is violently opposed. Third, it is accepted as self-evident”. I dagsläget ligger vi nog på 2.5/2.6 på denna tregradiga skala, vad det gäller fetmaoperation för ungdomar, säger Torsten Olbers.
I AMOS-projektet (Adolescent Morbid Obesity Surgery) studeras värdet av kirurgisk behandling för svår fetma hos ungdomar i Sverige. Tidigare studier har påvisat positiva hälsoeffekter med denna behandling, och i en uppföljande studie håller nu forskargruppen på att jämföra kirurgi med intensiv livsstilsbehandling.
Utöver denna studie planerar forskarna tillsammans med forskare i Nederländerna att jämföra utfallet mellan två olika operationsmetoder, sleeve gastrektomi, där magsäckens storlek minskas, och gastric bypass, där man leder om födan så att den ej går via magsäcken. Primärt utfallsmått är andelen som uppnår en tjugoprocentig viktnedgång efter 3 år.
– Gastric bypass har varit den dominerande operationstekniken sedan 2000-talets början, medan sleeve gastrektomi har populariserats och är nu globalt den vanligaste kirurgiska metoden. Särskilt för ungdomar föredrar kirurger internationellt ofta sleeve gastrektomi, utan egentliga vetenskapliga evidens, detta vill vi studera närmare, säger Torsten Olbers.