12 september 2022

Skolforskningsinstitutet har kartlagt över 150 vetenskapliga studier av undervisning om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). Sammanställningen beskriver en bred palett av didaktiska valmöjligheter som lärare kan använda sig av i undervisningen.

Kartläggning av SNI-undervisning Skolforskningsinstitutet 2022.
Kartläggning av SNI-undervisning, Skolforskningsinstitutet 2022.

Skolforskningsinstitutet vill med kartläggningen underlätta för lärare och andra verksamma i skolan att få en överblick av forskning kring SNI-undervisning och inspirera till skolutveckling. Johan Wallin, fil.dr., är projektledare för kartläggningen vid Skolforskningsinstitutet.

Johan Wallin, Skolforskningsinstitutet.Johan Wallin, Skolforskningsinstitutet. Vi hoppas att materialet ska kunna användas som en idébank med exempel på ämnesinnehåll, arbetssätt och mål. Det kan även fungera som en hjälp i att hitta vidare och titta djupare på olika delar i forskning kring SNI-undervisning, säger Johan Wallin.

Kartläggningen beskriver resultat på forskningsområdet utifrån tre frågor.

  1. Vad undervisar man om – vilka SNI adresseras? Flera exempel tas upp inom områdena miljö och hållbar utveckling, hälsa och teknisk utveckling.
  2. Hur är undervisningen utformad? Den har ofta inslag av flera typer av aktiviteter och material. Några exempel på arbetssätt är gruppdiskussioner, debatter och rollspel.
  3. Vilka mål och syften framträder i undervisningen? Bland den mångfald som finns i studierna är några exempel elevers möjligheter att göra informerade ställningstaganden, att få en förståelse för naturvetenskapens karaktär och demokratiskt deltagande.

Hur har sammanställningen gjorts?

Per Högström, fil.dr., universitetslektor vid Högskolan Halmstad och NATDID-ambassadör, är en av två externa forskare som tillsammans med Skolforskningsinstitutet valt ut, analyserat och kategoriserat forskningsartiklarna. Han beskriver att kartläggningen från start till mål tagit runt 1,5 år.

För att få en initial bild av forskningsfältet gjorde Skolforskningsinstitutet omfattande sökningar i olika databaser. Per Högström och forskarkollegan Nicklas Gericke, professor vid Karlstads universitet, gick sedan igenom en stor mängd artiklar på varsitt håll för att göra ett urval. De jämförde varandras urval för att slutligen landa i de 157 studier som ingår i forskningssammanställningen. Urvalet av artiklar baseras på fyra kriterier som användes för att definiera SNI. För att sedan skapa en överblick av materialet kategoriserades artiklarna utifrån de tre frågorna: vad SNI-undervisningen handlar om, utformningen av den och vilka mål och syften som undervisningen har.

För att göra kartläggningen mer tillgänglig för lärare finns konkreta exempel från olika studier. Utöver att exemplen skulle visa på bredd och vad som bedömts som typiskt för materialet var det viktigt att man skulle kunna läsa vidare om dem i de vetenskapliga artiklarna. Därför redovisas också vilka artiklar som finns i fritt tillgängliga tidskrifter som inte kräver någon prenumeration. På frågan om vad Per Högström tror att lärare och andra intresserade kan få ut av materialet svarar han:

Per Högström, NATDID-ambassadör.Per Högström, fil.dr., NATDID-ambassadör. Jag gillar framför allt tabellen i början av kartläggningen där man kan se olika ämnesinnehåll men också metoder och mål som använts i undervisningen. Det är en didaktisk palett som man kan inspireras av till att göra olika kombinationer för olika undervisningsupplägg. Jag hoppas att den ska kunna bli en utgångspunkt för många diskussioner bland lärare på skolor.

Läs forskningssammanställningen på Skolforskningsinstitutets hemsida. På skolforskningsportalen.se finns ytterligare material, till exempel diskussionsfrågor som kan ge arbetslag stöd i att arbeta med materialet.

Kort om kartläggningen

Den omfattar 157 studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter under åren 1997-2021, med elever i motsvarande grund- och gymnasieskola i ett 30-tal länder. Majoriteten av studierna fokuserar på högstadium och gymnasium, men det finns även exempel på studier utförda i lägre årskurser.

Mer om naturvetenskapernas och teknikens didaktik

Senaste nytt från LiU

LiU satsar på AI-labb för framtidens lärande

Linköpings universitet satsar 3 miljoner kronor på AIST-labbet, en ny plattform för forskning och utbildning kring AI i undervisning. Målet är att utveckla och kritiskt ganska hur AI kan förbättra lärande och lärarutbildning.

LiU får kvalitetsstämpel av EU

Linköpings universitet har tilldelats EU-kommissionens utmärkelse HR Excellence in Research Award. Det är en kvalitetsstämpel som visar att universitetet arbetar systematiskt med att förbättra forskarnas arbetsvillkor.

Studenter på kursen Scholars at risk student led workshop

Akademisk frihet i praktiken

Den lilla gruppen master-studenter vid programmet Etnicitet och Migration på Campus Norrköping är unik. De är först i Sverige att gå en universitetskurs i hur man skapar en kampanj till stöd för en fängslad forskare och för den akademiska friheten.