20 december 2021

När ett barn blir kroniskt sjuk innebär det stora förändringar för hela familjen. Ekonomi, sociala kontakter och praktiska förutsättningar så som närheten till sjukhus och skola har betydelse för föräldrarnas möjlighet att hantera vården. Deras mål är att skapa en så normal uppväxt som möjligt för barnet, visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet.

Ett barn och en vuxen ser ut över havet.
Vårdnadshavare till barn med njursjukdom vill ge barnet en så normal uppväxt som möjligt, visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet. Fotograf: Nathan Dumlao/Unsplash

Kronisk njursjukdom hos barn kräver komplex vård, både på sjukhus och i hemmet. Det innebär en drastiskt förändrad vardag för hela familjen. Vardagsrutiner behöver ändras, hemmet anpassas, nya matrutiner för en komplicerad diet tas fram, skola och sociala relationer fungera, och barnets vård hanteras.

– Det är ett stort ansvar som åläggs föräldrarna. Vården som föräldrar förväntas hantera hemma är väldigt tekniskt krävande, säger Andrea Bruno de Sousa, som nyligen disputerat vid Erasmusprogrammet Dynamics of Health and Welfare, vid Linköpings universitet.

I sin doktorsavhandling med titeln A parental perspective on child chronic kidney disease: The lived experience of caregiving in Portugal har hon studerat vårdnadshavares erfarenhet av att ta hand om barn med njursjukdom i en portugisisk kontext. Vilka erfarenheter har de, hur ser de på och uttrycker sitt föräldraskap? Vilka omständigheter påverkar deras möjligheter att hantera barnets vård? Hon har följt 21 familjer i Portugal för att få inblick i deras vardag, genomfört intervjuer och observationer.

Sociala och ekonomiska förutsättningar

Studien visar att föräldrars möjligheter att hantera sitt barns vårdbehov beror på vilka förutsättningar de har i vardagen. Det handlar exempelvis om familjens sociala och ekonomiska status, var hemmet och sjukhuset ligger rent geografiskt, hur involverade släktingar är, samt vilka resurser som finns tillgängliga på barnets skola.

– Familjens ekonomiska och sociala status har stor betydelse för deras möjligheter. Familjer med en stabil ekonomi och ett större socialt nätverk, till exempel vänner eller far- och morföräldrar, kan skapa ett socialt vårdnätverk som kan hjälpa till med hushållssysslor eller barnpassning, säger Andrea Bruno de Sousa.

För dem med ansträngd ekonomi eller få sociala kontakter, kan det innebära stora utmaningar. Genom olika stödinsatser skulle sjukvården kunna stärka föräldrarnas möjligheter, menar Andrea Brundo de Sousa.

– Genom ett vårdprogram som erbjuder hembesök, utbildning i att vårda ett barn i hemmet, stöd i att anpassa hemmet och en direktlinje man kan ringa för att få hjälp kan föräldrarnas möjligheter att vårda sitt sjuka barn stärkas.

Att skapa en normal vardag

Men även om vården är krävande, ger det livet mening att ta hand om ett sjukt barn, menar föräldrarna i studien.

Familjens mål är att skapa en känsla av att vara en ”normal” familj och ge barnet en ”normal uppväxt”. De använder sin påhittighet för att skapa en normal vardag, exempelvis genom att anordna födelsedagskalas eller se till att barnet kan delta i sportaktiviteter.

Det här kan benämnas ”readiness parenting”.

– Föräldrarna är ständigt vaksamma, men tar risker för att kunna ge sitt barn en normal uppväxt. Det här innebär att föräldrarna hela tiden måste bedöma risker samtidigt som de stöttar barnets självständighet, förhåller sig till sociala normer och förhandlar sitt ansvar som föräldrar.

Studien visar att kvinnor axlar det största ansvaret i detta.

Utmaningar att studera familjer i kris

Det kan innebära svårigheter att undersöka föräldrars erfarenheter av att vårda ett sjukt barn. Men de utmaningarna kan fungera som ingångar till att upptäcka de verkligheter som familjerna möter, menar Andrea Bruno de Sousa.

– Det är viktigt att förstå hur vård och föräldraskap fungerar när man lever i en sorts ”kronisk kris” med upp- och nedgångar och osäkerhet.

Avhandlingen

Doktorsavhandlingen har titeln: A parental perspective on child chronic kidney disease: The lived experience of caregiving in Portugal. Läs mer eller ladda ned den via DiVA.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Fyra personer i fåtöljer på scen.

AI kan boosta bättre ekonomiska beslut

Har du ingen större finansiell kunskap – eller är ekonomiska frågor något du gärna blundar för? Då finns det stora möjligheter att AI kan vara till hjälp, menar LiU-forskaren Kinga Barrafrem.

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Många blå sladdar som går in i en dator.

Europeisk AI-nod med ny superdator till Sverige

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. Ansvarig för AI-noden blir NAISS med Linköpings universitet som värd.