28 juni 2023

Att presentera forskning för en offentlig publik är en färdighet som få forskare tycks ha tid och möjlighet att utveckla. Viveka Adelswärds kunskapsinternat 2023 bjöd doktorander på värdefulla insikter och utsikter.

Doktorander i workshop <div>Medverkande doktorander: Mansi Kashatria, Kenna Kenna Sim, Anna Karlsson, Katja Anióse, Myung Hwa Baldini, Sarah Bloem, Emilia Kangasjärvi, Hulda Karlsson, Pontus Larsen, Theodor Mejias Nihlén, Fredrik Olsson, Hannah Pelikan, Bijona Troqe och Elis Wibacke. Foto: Mansi Kashatria

För andra året i rad fick 12 doktorander den enastående möjligheten att under fyra dygn fullkomligt frottera sig i frågan om forskningskommunikation, kopplat till kultur och samhälle. Deras doktorandprojekt, som befinner sig i olika faser, sträcker sig över alla områden inom beteendevetenskap och lärande. Dessa fyra dagar gav sannerligen utrymme för givande dialoger kring ömsesidiga frågeställningar.

– Hela upplägget har gett oss ovärderliga insikter i våra projekt och bidragit till att främja diskussioner om potentiell tvärvetenskaplig forskning och samarbeten i framtiden, säger doktoranden Anna Karlsson.

Fem inbjudna talare höll workshops och gav praktiska färdigheter vad gäller att presentera, publicera och sprida forskning. Fokus låg på att arbeta med olika typer av medier och att våga avvika från traditionella format. Doktoranderna uppmanades att inte begränsa sig till det akademiska språket, utan snarare göra sina texter mer tillgängliga med alternativa format av böcker, tidskrifter och zines för att kommunicera sin forskning. De tittade även på hur samarbeten som samskrivning och sampublicering med andra forskare kan gå till.

– Med Ericas workshop lärde vi oss att kommunicera och översätta våra verk och fantasi till formatet av en Zine. Det hjälpte oss att skärpa våra tankar men också att tänka kreativt om vad vår forskning verkligen betyder för oss och hur vi bäst kan berätta för omvärlden, säger doktoranden Mansi Kashatria.

Doktoranderna fick gott om tid att förkovra sig i ny kunskap och lära känna varandra. Allt i en vacker, kreativ och dynamisk miljön på landet. Många av dem poängterade betydelsen av att få komma nära varandra och få arbeta tillsammans under en koncentrerad tid.

– Att få ha huvudtalarna med oss under hela retreaten har varit särskilt givande, vilket möjliggör avslappnade samtal även under exempelvis måltiderna. Det har varit förtjusande att dessa talare tog med sig sin kunskap från andra universitet i olika delar av Europa och berikade våra samtal med perspektiv från olika akademiska sammanhang, säger doktoranden Anna Karlsson.

Huvudtalarna

Jonas Magnusson och Cecilia Grönberg är författare och konstnärer som arbetat med olika publiceringsprojekt – böcker, tidskrifter och utställningar. De berättade om sin unika förlagssatsning OEI som är ett konstnärligt och litterärt projekt. De betonade vikten av att våga publicera avhandlingar på ett mer engagerande sätt, med inslag som bilder och färger för att öka läsbarheten, med bibehållen akademisk stringens.

  • Erica Engdahl som är estradpoet inspirerade med konceptet att skapa Zines. (Magazine) för att förmedla ett budskap på ett nytt och mer kreativt sätt. Att skapa och publicera zines är att dela en färdighet eller konst eller att utveckla en berättelse bortom konventionerna för professionell design och förlag. Information behöver inte alltid vara strikt formell och med Zine-kulturens lekfulla anda kan något personligt viktigt kommuniceras för att nå ut till en ny och bredare publik.
  • Janneke Adema, docent vid Coventry University diskuterade sitt arbete med att ombilda böckernas framtid i ett mycket fängslande föredrag. Hon menade att genom framtida digitala lösningar kan en bok överskrida sin nuvarande form och bli något mer betydelsefullt. Hon utforskade kommunikationsformaten för framtida böcker och föreställde sig dem som dynamiska enheter snarare än statiska artefakter. Genom begrepp som öppen publicering föreslog hon att teoretiskt sett skulle "vem som helst" kunna bidra till en befintlig bok och låta dess innehåll växa och expandera.
  • Nicholas Thoburn från University of Manchester delade med sig av sin erfarenhet som författare och processen att få sina böcker publicerade. Han hade som mål att bredda vår uppmärksamhet bortom innehållet i traditionell publicering och inkludera olika materiella former av publicering. Vidare beskrev han olika utmaningar och föreslog hur experimentella och reflekterande element kan användas för att tackla dessa.

Viveka vill återskapa en tvärvetenskaplig miljö

Professor emerita Viveka Adelswärd.Professor emerita, Viveka Adelswärd, donerar fyra miljoner till LiU. Foto Kristina Lyngenberg Det är andra året i rad som Vivekas kunskapsinternat genomförs. Det möjliggörs tack vare en generös donation från Viveka Adelswärd, professor emeritus och givare till LiU. Syftet med hennes initiativ är att skapa utrymme för doktorander att mötas över olika ämnesområden tillika att bredda sina perspektiv. Upplägget sker i linje med Vivekas vilja att återskapa den tvärvetenskapliga miljö hon en gång upplevde under sin tid vid LiU. 

– Att förmedla sin forskning till andra än dem som själva sysslar med och försöker lösa liknande forskningsfrågor är givetvis viktigt. Men att få berätta om sin forskning för dem som arbetar med delvis andra teorier och metoder och bli nyfiken på hur de reagerar kan berika den egna forskningen på oväntade sätt. Och frågor som ”vem är jag?”, ”varför gör jag det här?” ”vad gör det för nytta?” är också viktiga att ventilera med andra forskare, säger Viveka.

Medverkande doktorander

Mansi Kashatria, Kenna Kenna Sim, Anna Karlsson, Katja Anióse, Myung Hwa Baldini, Sarah Bloem, Emilia Kangasjärvi, Hulda Karlsson, Pontus Larsen, Theodor Mejias Nihlén, Fredrik Olsson, Hannah Pelikan, Bijona Troqe och Elis Wibacke.

Mer om Vivekas kunskapsinternat

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Porträtt på professor Zoran Slavnic.

Bosniska flyktingar klarade sig trots ovisshet

Två grupper flydde i omgångar från kriget i Bosnien. Den ena fick snabbt permanent uppehållstillstånd i Sverige medan den andra fick leva i ovisshet. Nu har forskare vid LiU undersökt vad det fick för följder. Resultatet är oväntat.

ung man tar paus i löpningen.

Fysisk form i tonåren kopplat till åderförfettning i medelåldern

Män som var i god fysisk form som unga hade lägre risk för åderförfettning nära 40 år senare, enligt en studie ledd av LiU-forskare. Fynden pekar mot att åderförfettning är en av mekanismerna bakom sambandet mellan fysisk form och hjärt-kärlsjukdom.

Med kunskap att ge den rätta bilden av folkhögskolan

Som enda lärosäte i Sverige examinerar LiU folkhögskollärare. Cecilia Lindholm tog sin examen genom uppdragsutbildningarna FUD och hon tror att möjligheten att ta examen är viktig för att stärka folkhögskolan som utbildningsform.