06 november 2020

Varför har högerradikala partier varit så framgångsrika i Sverige och, framför allt, varför är stödet för dessa partier större i vissa delar av Sverige än i andra? Det ska professor Anders Neergaard med kollegor studera i ett forskningsprojekt som får 5,9 miljoner från Vetenskapsrådet.

Människans sätt att beskriva en plats ger platsen en platsidentitet.
Människan har en tendens att beskriva olika platser på ett visst sätt. Detta kallas platsidentitet. Fotograf: Photo by John Simitopoulos on Unsplash

Högerradikala partier har varit framgångsrika de senaste åren och etnonationalism, att den etniska samhörigheten utgör grunden för nationen, har blivit en politisk kraft i parlamenten i många europeiska länder, enligt Anders Neergaard, professor och föreståndare för Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet.

I projektet ”Skånegåtan och geografier av solidaritet: Platsidentiteter i skuggan av framväxande etnonationalism” ska han tillsammans med kollegor från Malmö universitet och Lunds universitet, studera framväxten av högerradikala partier i Sverige.

I fokus står frågor om varför högerradikala partier varit framgångsrika i Sverige och varför framgången har kommit så snabbt, varför partierna domineras av män och framför allt, varför stödet för partierna skiljer sig mellan olika delar av Sverige.

– Att förstå politiska förändringar är viktigt för att förstå vad som händer i samhället och var samhället är på väg. Vi är intresserade av att förstå de regionala och lokala variationerna och dess koppling till platsidentiteter, säger Anders Neergaard.

Kan platsidentiteter förklara skillnader?

I ett svenskt sammanhang har forskning om Sverigedemokraterna gett ett antal förklaringar för partiets valframgång, men till viss del är både dominansen av män och de starka regionala variationerna fortfarande en gåta. Därför står dessa frågor i centrum i projektet, menar Anders Neergaard.

I projektet ska platsidentiteter i olika regioner, där SD är starkt respektive svagt jämfört med det nationella genomsnittet, undersökas.

– Vi som människor har en tendens att beskriva olika platser på ett sådant sätt så att den får en identitet över hur den är. Vår fråga är om dessa identiteter, som vi kallar platsidentiteter, påverkar möjligheten för styrkan i framväxten av etnonationalism. Finns det något i beskrivningen av platsen som gör det lättare eller svårare att identifiera sig politiskt? säger Anders Neergaard.

Också platsidentitetens koppling till genus ska studeras.

– Vi vet från tidigare forskning att platser upplevs olika av kvinnor och män, vilket vi kallar genuskodade platsidentiteter. Vi vet också att män och kvinnor har i viss grad olika politiska utgångspunkter. Vi är intresserade av kopplingen mellan genuskodade platsidentiteter och politiska utgångspunkter.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tätt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth Hägg står utanför ingång 23 på Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.