17 december 2021

En studie av psykosocial hälsa och anpassning vid 20 års ålder får ett anslag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, 2021. Det handlar om barndomsfaktorers betydelse (gen-miljötrauma) för utveckling av psykisk ohälsa och psykosocial anpassning.

Gunilla Sydsjö på sitt kontor
Gunilla Sydsjö Fotograf: Anna Nilsen
Här är Gunilla Sydsjös egen populärvetenskapliga sammanfattning som 2021 tilldelades 375 000 kronor per år i två år från Joanna Cocozzas stiftelse, totalt 750 000 kronor:

Svenska studier som följer utvecklingen av den psykiska hälsan under barns uppväxt saknas. SESBiC-studien (South East Sweden Birth Cohort) är en longitudinell studie om barns psykiska hälsa och psykosociala utveckling där vi använder en multimodal gen-miljö-trauma-modell för att belysa en rad frågor av betydelse för förståelsen av uppkomst och utveckling av psykiatrisk problematik under uppväxten.

Genom tidig identifiering av riskfaktorer och ökad förståelse för uppkomstmekanismer ökar möjligheterna till förebyggande åtgärder såväl som senare intervention SESBiC-studien baseras på en födelsekohort om 1 723 barn som föddes under 20 konsekutiva månader 1995-1996. Baslinjeundersökningen genomfördes på BVC vid barnens 3 månaders ålder. Uppföljningar har därefter genomförts vid barnens 3, 5, 12 - och nu senast 20 års ålder.

Telomerema är viktiga markörer av cellers naturliga åldrande. Man vet från tidigare forskning att telomerema förkortas i takt med bland annat ökad ålder, stress och psykisk sjukdom. Dock har det hittills saknats longitudinella studier av telomerlängd kopplat till stress tidigt i livet och psykisk ohälsa. Det finns tilltagande evidens för att telomerer inte enbart utgöra en markör för biologiskt åldrande utan att de också kan vara inblandade i utveckling av psykiska sjukdomar.

Inverkan av livsstilsfaktorer och stress tros också ha betydelse för telomerers längd. De bakomliggande biologiska mekanismerna är inte så väl studerade. Syftet med projektet är att tydliggöra kopplingen mellan genetiska faktorer (te1omerers längd, telomer-relaterade SNPs), födelsekarakteristik (låg födelsevikt, liten för tiden och prematuritet), miljö och psykisk ohälsa. Studien förväntas ge ny kunskap om samspelet mellan arv och miljö inom det beteendegenetiska fältet.

Kontakt

Om stiftelsen

Senaste nytt från LiU

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Forskare diskuterar i labbet.

LiU Composite Lab öppnar dörrarna för avancerad materialforskning

Här ska forskning på nya material inom till exempel kolfiber, polymerer och komposit pågå i samverkan med näringslivet, forskningsinstitut, andra lärosäten och studenter. LiU Composite Lab är ett nyetablerat laboratorium, våren 2025.

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.