Gunilla Sydsjö följer barns psykiska hälsa över lång tid

En studie av psykosocial hälsa och anpassning vid 20 års ålder får ett anslag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, 2021. Det handlar om barndomsfaktorers betydelse (gen-miljötrauma) för utveckling av psykisk ohälsa och psykosocial anpassning.

Gunilla Sydsjö Anna Nilsen

Här är Gunilla Sydsjös egen populärvetenskapliga sammanfattning som 2021 tilldelades 375 000 kronor per år i två år från Joanna Cocozzas stiftelse, totalt 750 000 kronor:

Svenska studier som följer utvecklingen av den psykiska hälsan under barns uppväxt saknas. SESBiC-studien (South East Sweden Birth Cohort) är en longitudinell studie om barns psykiska hälsa och psykosociala utveckling där vi använder en multimodal gen-miljö-trauma-modell för att belysa en rad frågor av betydelse för förståelsen av uppkomst och utveckling av psykiatrisk problematik under uppväxten.

Genom tidig identifiering av riskfaktorer och ökad förståelse för uppkomstmekanismer ökar möjligheterna till förebyggande åtgärder såväl som senare intervention SESBiC-studien baseras på en födelsekohort om 1 723 barn som föddes under 20 konsekutiva månader 1995-1996. Baslinjeundersökningen genomfördes på BVC vid barnens 3 månaders ålder. Uppföljningar har därefter genomförts vid barnens 3, 5, 12 - och nu senast 20 års ålder.

Telomerema är viktiga markörer av cellers naturliga åldrande. Man vet från tidigare forskning att telomerema förkortas i takt med bland annat ökad ålder, stress och psykisk sjukdom. Dock har det hittills saknats longitudinella studier av telomerlängd kopplat till stress tidigt i livet och psykisk ohälsa. Det finns tilltagande evidens för att telomerer inte enbart utgöra en markör för biologiskt åldrande utan att de också kan vara inblandade i utveckling av psykiska sjukdomar.

Inverkan av livsstilsfaktorer och stress tros också ha betydelse för telomerers längd. De bakomliggande biologiska mekanismerna är inte så väl studerade. Syftet med projektet är att tydliggöra kopplingen mellan genetiska faktorer (te1omerers längd, telomer-relaterade SNPs), födelsekarakteristik (låg födelsevikt, liten för tiden och prematuritet), miljö och psykisk ohälsa. Studien förväntas ge ny kunskap om samspelet mellan arv och miljö inom det beteendegenetiska fältet.

Kontakt

Om stiftelsen

Senaste nytt från LiU