17 december 2021

En studie av psykosocial hälsa och anpassning vid 20 års ålder får ett anslag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, 2021. Det handlar om barndomsfaktorers betydelse (gen-miljötrauma) för utveckling av psykisk ohälsa och psykosocial anpassning.

Gunilla Sydsjö på sitt kontor
Gunilla Sydsjö Fotograf: Anna Nilsen
Här är Gunilla Sydsjös egen populärvetenskapliga sammanfattning som 2021 tilldelades 375 000 kronor per år i två år från Joanna Cocozzas stiftelse, totalt 750 000 kronor:

Svenska studier som följer utvecklingen av den psykiska hälsan under barns uppväxt saknas. SESBiC-studien (South East Sweden Birth Cohort) är en longitudinell studie om barns psykiska hälsa och psykosociala utveckling där vi använder en multimodal gen-miljö-trauma-modell för att belysa en rad frågor av betydelse för förståelsen av uppkomst och utveckling av psykiatrisk problematik under uppväxten.

Genom tidig identifiering av riskfaktorer och ökad förståelse för uppkomstmekanismer ökar möjligheterna till förebyggande åtgärder såväl som senare intervention SESBiC-studien baseras på en födelsekohort om 1 723 barn som föddes under 20 konsekutiva månader 1995-1996. Baslinjeundersökningen genomfördes på BVC vid barnens 3 månaders ålder. Uppföljningar har därefter genomförts vid barnens 3, 5, 12 - och nu senast 20 års ålder.

Telomerema är viktiga markörer av cellers naturliga åldrande. Man vet från tidigare forskning att telomerema förkortas i takt med bland annat ökad ålder, stress och psykisk sjukdom. Dock har det hittills saknats longitudinella studier av telomerlängd kopplat till stress tidigt i livet och psykisk ohälsa. Det finns tilltagande evidens för att telomerer inte enbart utgöra en markör för biologiskt åldrande utan att de också kan vara inblandade i utveckling av psykiska sjukdomar.

Inverkan av livsstilsfaktorer och stress tros också ha betydelse för telomerers längd. De bakomliggande biologiska mekanismerna är inte så väl studerade. Syftet med projektet är att tydliggöra kopplingen mellan genetiska faktorer (te1omerers längd, telomer-relaterade SNPs), födelsekarakteristik (låg födelsevikt, liten för tiden och prematuritet), miljö och psykisk ohälsa. Studien förväntas ge ny kunskap om samspelet mellan arv och miljö inom det beteendegenetiska fältet.

Om stiftelsen

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.