Doktoranden Mohammad Azharuddin mäter mängden antikroppar mot coronaviruset. Foto Alfred Rombo
Under de senaste 80 åren har i princip alla influensavacciner framställts med samma metod.Professor Jorma Hinkula. Foto Magnus Johansson
– Man jagar fatt på miljarder hönsägg strax före influensasäsongen och infekterar varje ägg med influensavirus. Varje ägg blir en vaccindos för en person. Läkemedelsindustrin har gjort på samma sätt sedan 1940-talet. Det är nästan otroligt att vi inte kommit längre, säger Jorma Hinkula, professor i molekylär virologi vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.
Men coronapandemin förändrade vaccinutvecklingen. När coronaviruset sars-cov-2 spred sig över jorden startade en frenetisk verksamhet i en mängd laboratorier världen över för att utveckla effektiva, säkra vaccin mot det nya viruset.Doktoranden Mohammad Azharuddin och Jorma Hinkula mäter mängden antikroppar mot coronaviruset. Foto Alfred Rombo
– Alla varianter av vaccinframställning som man kan föreställa sig används för att ta fram vaccin mot sars-cov-2. Det är helt underbart! Redan nu är över 300 vaccinvarianter under utveckling. Av dem har över 50 stycken kommit så långt att de testats på människa, säger Jorma Hinkula.
De fyra vacciner som i skrivande stund är godkända för användning i Sverige använder samma virusprotein för att trigga igång immunsystemets försvar mot sars-cov-2, nämligen det omtalade spikproteinet som ger viruset dess typiska utseende.
– Spikproteinet innehåller minst 17 olika ställen, så kallade epitoper, som immunförsvarets antikroppar kan binda till. Det är en kolossal tur för oss och smått otroligt att det här pandemiska viruset erbjuder så många alternativa epitoper i ett enda protein, säger Jorma Hinkula.
Mutationer då?
Alla virus kan mutera så att det uppstår förändringar i de proteiner som vårt immunförsvar lärt sig att reagera mot. Om förändringarna blir stora kan immunförsvaret inte längre känna igen viruset. Influensavirus är ökända för att mutera snabbt och att dessutom byta gener med varandra så att helt nya kombinationer uppstår. Sådana nya influensavirusvarianter orsakade flera pandemier under 1900-talet. Coronavirus är som tur är mycket mer stabila.
– Det är inte sannolikt att alla 17 angreppspunkter som immunförsvaret kan reagera mot på virusets spikprotein ska förstöras helt av mutationer. Och om det skulle ske, borde det vara mycket enklare för vaccintillverkarna att anpassa vaccinerna efter mutationer i coronaviruset. För RNA-vaccin tar det enligt forskare vid Imperial College i London bara två månader från det att mutanten upptäcks till dess att företagen kan vara i gång med produktion av en vaccinvariant som räcker till över en miljon människor, säger Jorma Hinkula.Yuming Zhang och Laura Sandners analyserar serum från virus-SARS-CoV-2 patienter (Serologisk IgG och IgA anti-SARS-CoV-2 S1 Spike ELISA). De vill se om patienter utvecklat IgG-antikroppar mot virus-proteinet som innehåller många neutraliserande epitoper. Foto Alfred Rombo
En av frågorna som hela världen vill ha svar på är förstås hur länge man är immun mot covid-19. I ett tvärvetenskapligt samarbete följer nu forskare personer som varit sjuka i covid-19. Forskarna mäter mängden skyddande antikroppar och räknar på hur länge skyddet räcker. De kommer också att ta reda på om immuniteten skiljer sig åt efter vaccination jämfört med att ha haft covid-19-infektion. Forskningen görs i samarbete med Håkan Hanberger och Åse Östholm-Balkhed på Infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping, och Maria Sunnerhagen och Daniel Aili vid Institutionen för fysik, kemi och biologi på universitetet.
Gyllene vaccin undersöks
– Vi kommer sannolikt inte att lyckas vaccinera bort coronaviruset, eftersom det finns hos djur som kan bära på det och sprida till människan. Vi får räkna med att viruset kommer att finnas kvar och att vi behöver ha vaccin till hands under lång tid, säger Jorma Hinkula.
Eftersom vi ändå varje år vaccinerar mot säsongsinfluensan, undersöker forskarna i Jorma Hinkulas grupp möjligheten att göra kombinationsvacciner som skyddar mot både influensa och coronavirus. I samarbete med forskare i bland annat Storbritannien håller de på att ta fram ett vaccin där proteiner från influensavirus och sars-cov-2 kopplats till ytan på extremt små partiklar av guld.
– Fördelen med guld är att kroppens celler inte tar upp det, utan det avlägsnas. Det är också väldigt ovanligt att vara svårt allergisk mot guld, så det är ofarligt för de allra flesta, säger Jorma Hinkula.
Artikeln har också publicerats i tidningen Forskning & utveckling nr 1/21. Webbversionen uppdaterades med uppgifter om de vaccin som godkänts för användning i Sverige fram till den 26 april 2021.
