Forskning om coronavirus mitt i händelseutvecklingen

Den världsomfattande pandemin riktar strålkastarljuset mot virusforskningen. Vad vet vi om liknande virus? Vad är nytt för sars-cov-2-viruset? En sak är virologen Lennart Svensson säker på: det här är inte sista gången som vi får ett utbrott av coronavirus.

coronaviruses, virus that causes respiratory infections Foto Bertrand Blay
Pandemin orsakad av coronaviruset sars-cov-2 är inte den första pandemin att svepa genom mänskligheten, och den lär inte heller bli den sista. Under 1900-talet drabbades världen av flera pandemier, som hade det gemensamt att de orsakades av olika varianter av influensavirus. I spåren av första världskriget spreds Spanska sjukan år 1918, Asiaten kom år 1957, Hong Kong-pandemin år 1968. På den här sidan om millenniumskiftet, år 2009, gick svininfluensapandemin, även den orsakad av influensavirus. Svininfluensaviruset, liksom viruset som orsakade Hong Kong-pandemin, cirkulerar fortfarande som säsongsinfluensa. Dagens pandemi däremot kan visserligen ge symtom som till viss del liknar influensa, men det lär knappast ha undgått någon att smittan i stället orsakas av ett coronavirus, som ingår i en stor familj av virus. Lennart Svensson. Foto Thor Balkhed

– Vi känner till sju typer av coronavirus som infekterar människa. Fyra av dem har antagligen infekterat människor i minst hundra år och de ger förkylningssymtom hos barn. Runt 15–20 procent av alla förkylningssymtom hos små barn orsakas av coronavirus. Virus kan till och från även hittas i avföring från barn med mag-tarminfektioner, säger Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV.

De övriga tre av de sju kända coronavirusen har vandrat över från djurvärlden till människa och orsakat utbrott de senaste 20 åren. Det första, sars-cov-1 (svår akut respiratorisk sjukdom, coronavirus 1), upptäcktes år 2002. Det gav upphov till en epidemi i delar av Asien och i Kanada, det vill säga att sjukdomen spreds över ett stort område och många blev sjuka samtidigt (medan en pandemi är en svår epidemi, som påverkar ett ännu större geografiskt område och en betydande del av befolkningen).
Ett decennium senare, år 2012, upptäcktes ett liknande coronavirus, mers-cov (Middle East Respiratory Syndrome coronavirus). Det förekommer främst på arabiska halvön.

– Vi virologer är inte ett dugg förvånade över att det här sker. Coronavirus har flera egenskaper som gör att det här fenomenet kommer igen. Virusen finns i många andra djurslag. Och coronavirus är ett rna-virus som kan mutera, och det innebär att det kan hoppa mellan olika djurslag, säger Lennart Svensson.

När det gäller mers tror man att det hoppade från fladdermöss, via kameler och vidare till människa. Färre än 3 000 har bekräftats smittade sedan dess, men dödligheten är hög – runt var tredje av de smittade har avlidit i mers.

– Mers-cov håller sig lokalt i Mellanöstern. Varför det är så vet man inte. Mers lever kvar än, men väldigt sparsamt.

Sars-utbrottet i början av 2000-talet startade, liksom dagens pandemi, i Kina. Viruset spred sig ganska fort och runt 10 000 personer smittades.

– Till skillnad från de två förra coronavirusutbrotten är sars-cov-2 verkligen ett pandemiskt virus som har drabbat hela mänskligheten. Hastigheten som det spridits med är anmärkningsvärd. Viruset har en enormt hög förmåga att infektera och sprida sig vidare, säger Lennart Svensson.

Siffrorna över smittade och döda i covid-19 ändras konstant, men har i skrivande stund med råge passerat 2 miljoner smittade världen över och 170 000 dödsfall. Pandemin påverkar mänskligheten på flera plan.

– Jag skulle vilja påstå att det här är första gången i historien där en pandemi påverkar hela världsekonomin så här extremt. En anledning är förstås att ekonomin numera är internationell. Dessutom flyger vi kors och tvärs över kontinenter. Spridningen av pesten eller Spanska sjukan tog ju mycket längre tid, men i dag kan vi flyga från Beijing till New York på tio timmar och så har viruset spridits till en ny kontinent, säger Lennart Svensson.

Forskning mitt i händelseutvecklingen

För virologer som Lennart Svensson har pandemin lett till att många som forskat på andra humanvirus nu fokuserar på sars-cov-2. Det finns många kliniskt relevanta frågor som behöver besvaras.Marie Hagbom, forskningsingenjör och expert pÃ¥ stamceller, Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Linköpings universitet. Foto - Ulrik Svedin - LiU Foto Ulrik Svedin

– Kunskapsmassan om det här viruset var ju från början noll. På bara fyra månader har vi genererat otroligt mycket information om viruset, på ett sätt som vi aldrig någonsin i historien har gjort tidigare. Varje morgon när jag kommer till jobbet finns ny information att ta till sig. Det är enormt dynamiskt och väldigt spännande.

Lennart Svensson tycker att den allra viktigaste frågan just nu att få svar på är om vi blir immuna mot viruset efter att vi varit infekterade en gång.

– Det finns i princip inget bra undantag från regeln om att man utvecklar immunitet mot virus som man varit infekterad med. Vi har uppenbarligen väldigt god immunitet mot de fyra vanligaste coronavirusen. I dagsläget har vi inte så mycket belägg för det, men jag tror att vi också får immunitet mot det här coronaviruset. Det avviker inte på något sätt. Det är viktigt att vi kommer igång med att testa om vi får immunitet.

Lennart Svensson tror att sars-cov-2 på sikt kommer att bli det femte coronaviruset som främst smittar små barn, som ännu inte utvecklat immunitet mot det.

Snabb spridning väcker frågor

– Vi behöver ta reda på hur smittsamt det här viruset är. Jag tror att vi smittar även om vi inte har sjukdomssymtom. Det skulle förklara varför vi har den här otroligt snabba spridningen på äldreboenden bland annat, säger Lennart Svensson.

Nu isolerar forskarna coronavirus från personer som är infekterade, och som antingen har känt sig helt friska eller varit sjuka. En viktig fråga är förstås om många är smittade utan att veta om det, och om viruset kan smitta från personer som har milda eller inga symtom alls. Forskningen görs i nära samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping. En annan närbesläktad fråga handlar om smittvägarna. Lennart Svensson misstänker att det nya coronaviruset kan smitta via avföring.

– Flera nya studier visar på förekomst av virus i avföring, i flera fall under längre tid än i luftvägarna. Det faktum att sars-cov-2 även kan påvisas i avloppsvatten visar på väldigt stor förekomst av virus. Vi avser att mycket snart undersöka om viruset finns i avloppsvatten i Östergötland, säger Lennart Svensson.

De renar också fram stamceller från små vävnadsbitar av mänsklig tarm. Forskargruppen är en av få i världen som i sitt laboratorium utvecklar små bitar av tunntarm från mänskliga stamceller. Frågan de vill hitta svar på är om tarmen kan bli infekterad av sars-cov-2, och om tarmcellerna i så fall också kan ge ifrån sig virus som har förmågan att infektera andra.

”Det här är inte sista gången”

Många olika virus som har sitt ursprung i djurriket kommer till människa via fladdermöss. Även i fallen mers-cov, sars-cov-1 och sars-cov-2 står det klart att fladdermöss är involverade som källa.Fladdermöss kan sprida virusinfektioner utan att bli sjuka själva. Foto Steve Bourne (CC BY-SA 4.0)

– Fladdermöss har väldigt många virusinfektioner. Det intressanta är att i många fall blir de själva inte sjuka. Kanske bidrar det till att de ofta sprider virus vidare. Till exempel en av de mest dödliga virusinfektionerna, rabies, kan spridas av fladdermöss som själva inte blir sjuka, säger Lennart Svensson.

Vilket djur som var mellanled mellan fladdermöss och människa för sars-cov-2 diskuteras flitigt av forskare, men ett säkert svar kan dröja. Eftersom det finns så många coronavirus i djur, är en av de största utmaningarna för forskarna att veta i vilket djurslag de ska leta för att hitta ursprunget till det virus som nu hoppat vidare till människan. Det är inte alla virus hos djur som kan smitta människor. Eftersom virus under evolutionens gång har anpassats till att effektivt kunna infektera vissa djur, klarar de sällan av att infektera andra djurslag. För att viruset ska kunna hoppa från ett djur till ett annat måste den mottagarstruktur, eller receptor, som viruset utnyttjar för att ta sig in i celler finnas i båda djuren.

– Man kan likna det vid en dörr – det är bara om viruset knackar på rätt dörr, som dörren öppnas och viruset kommer in i cellen. Den receptor som coronaviruset använder heter ACE-2 och den finns i många andra djur. ACE-2 finns i flera vävnader i kroppen och har bland annat med blodtrycket att göra, säger Lennart Svensson.

Finns det något som har förvånat dig när det gäller det här nya coronaviruset?

– Den pandemiska spridningen, det förvånade mig. Att det skulle bli så här omfattande var det nog inte många som trodde. Det andra som förvånat mig är att högt blodtryck är en riskfaktor. En sådan koppling har vi inte sett tidigare för någon annan virusinfektion. Det kan bero på att virusets ”måltavla”, ACE-2, är involverad i blodtrycksreglering. Vi vet inte än om det är orsaken, men vi vet att sambandet finns, säger Lennart Svensson.

Förr eller senare kommer coronapandemin lätta sitt grepp om världen. När den akuta krisen är över kommer det finnas tid att reflektera och dra lärdomar.

– Det vi borde ha lärt oss då, och som varit negligerat, är virologins betydelse i samhället. WHO har en lista över infektioner som mänskligheten måste ha en beredskap för och som vi måste forska på, och alla de är virus. Det här är inte sista gången som vi får ett coronavirusutbrott. Jag vill bara att folk ska vara mer alerta då och att beredskapen ska vara mycket bättre på alla nivåer, för många står handfallna nu.

Intervjun med Lennart Svensson gjordes den 20 april 2020.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Mer LiU-forskning om coronaviruset
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll