− Väldigt många fokuserar hårt på demokratins brister och problem. Det är förstås jätteviktigt. Men jag känner att min nisch är att titta på styrkor. Saker som skulle kunna stärka demokratin, säger Helena Iacobaeus.
Hon är nu inne på andra året med podden. Avsnitten brukar inte bli så långa, mellan femton och 45 minuter. I stället vill hon att lyssnaren stannar kvar och behåller fokus.
Hur väljer du ämne?
− Det ska vara någon form av aspekt som kan stärka demokratin. Jag ser över vilka forskare som skulle kunna prata om det på ett bra sätt utifrån sin forskning. Varför är det här området viktigt för demokratin och vad kan vi göra för att stärka det?
Vilka forskare väljer du?
− Det är ju det som är det fina med universitetet. Det finns forskning inom allt möjligt! Jag väljer ett ämne som kan vara aktuellt och av intresse för tillfället. Och hittills har jag valt forskare vid LiU. Några av forskarna känner jag sedan tidigare. Andra har jag letat upp för att de passar ett ämne.
Vilka styrkor har demokratin i dag?
− Det beror ju på hur man frågar. Men jag har fokuserat på bland annat transparens, folkligt deltagande, minoritetsrättigheter. Och utbildning, till exempel.
Hur förbereder du dig inför ett avsnitt?
− Jag brukar skriva ett frågemanus som jag också delar med den som är inbjuden. Men det blir mer ett samtal som flyter på.
Är det något särskilt avsnitt som du tycker har varit extra starkt?
− Åh, det är många. Varje träff är ju rolig. Men ett avsnitt som jag uppskattar mycket det är med min kollega Khalid Khayati. Han pratar om minoritetsrättigheter i majoritetssamhället. Det tyckte jag var väldigt fint, insatt, intressant och väldigt personligt också.
Har avsnitten något gemensamt?
− Jag försöker alltid ha med något om framtidshopp. Vad kan vi göra för att stärka demokratin? Eller vad kan vi själva göra som medborgare? Jag tror att vi behöver hitta något som den unga generationen kan hålla sig i när de går ut i vuxenlivet.
Helena Iacobaeus har studerat vid LiU och sedan även arbetat inom förvaltningen och avdelningen för internationalisering och samverkan under flera år, innan hon påbörjade en doktorandtjänst. Vårterminen 2025 ska hon lägga fram sin doktorsavhandling som handlar om digitalisering, tillgänglighet och demokrati.
− Jag studerar den stora omställning vi gör i samhället nu, där vi får allt fler digitala tjänster inom offentlig förvaltning. Det är många grupper som inte hänger med i den här utvecklingen. Och det handlar inte bara om äldre människor.
Vilka grupper tänker du på?
− Det kan t ex uppstå problem vid stora livsförändringar, som att mista jobbet. Många kanske bara har sin jobbdator och det är deras digitala access och det har funkat jättebra. Plötsligt har man inte den. Det kan vara att man förlorar sin bostad eller att ett barn blir allvarligt sjukt. Och man måste ha nya typer av digitala kontakter med vården som man inte alls har varit van vid att ha. Eller att man har en funktionsvariation. Ungdomar, i viss mån, kan också ha svårt för digitala tjänster, säger Helena Iacobaeus.
− Här blir digitaliseringen en viktig demokratisk fråga om rättigheter och tillgänglighet.
