Forskarna på området är relativt eniga – barn med utrikesfödda föräldrar tenderar att ha högre ambitioner om att studera vidare än barn med inrikesfödda föräldrar med liknande hemförhållanden.
– Vi har en grupp unga som är osedvanligt studiemotiverade, vars omgivning och föräldrar generellt tycker att det är viktigt att de lyckas i skolan och som ofta väljer att studera vidare när de har möjlighet. Men trots det förknippas den här gruppen ofta med låga resultat i skolan, säger Olav Nygård.
I sin avhandling studerar han utbildningsambitionerna hos unga med migrationsbakgrund i svenska skolor där genomsnittsbetygen är låga, vilka faktorer som påverkar de här ambitionerna och hur dessa faktorer hänger samman med utbildningsresultatet.
Ett kontaktnät som stöttar viktigt
Avhandlingen bygger delvis på enkätundersökningar till elever i nian i skolor med låga genomsnittsbetyg i Sverige. De har fått svara på frågor om bland annat sin inställning till studier, sina hemförhållanden och sociala nätverk.
Avhandlingen visar att socioekonomisk status, sociala nätverk och utbildningsambitioner hänger ihop. Ungdomar från familjer som haft en hög socioekonomisk status innan de migrerat till Sverige har ofta sociala nätverk eller kontakter med resurser att stötta och hjälpa på olika sätt i förhållande till utbildning. Det har i sin tur ett positivt samband med ungdomars vilja att studera vidare.
– Många ungdomar med migrationsbakgrund har föräldrar som är välutbildade och som haft ett stort socialt nätverk innan de migrerat. De tenderar att också ha ett socialt nätverk efter att de kommit till Sverige och att uppmuntra sina barn till vidare studier, säger Olav Nygård.
Skolsystemets påverkan
Den sociala omgivningen är alltså viktig för ungdomars vilja att studera vidare. Men, den sociala omgivningen kan påverka olika beroende på skolsystemet.
I sin avhandling gör Olav Nygård en jämförelse mellan skolor i Sverige och Nederländerna. Den visar att elever som tidigt delas in i olika grupper utefter förförståelse eller kunskapsnivå är mindre optimistiska till att kunna förverkliga sina utbildningsambitioner.
I Nederländerna blir eleverna grupperade vid 12 års ålder, i Sverige sker det formellt sett vid 16 års ålder i gymnasiets olika program.
– I praktiken förekommer någon form av nivågruppering i de flesta system. Ett exempel kan vara att placera barn som är tidiga med att läsa i en grupp och barn som är senare med att lära sig läsa i en annan. Från förespråkarna finns ofta en tanke att det här ska fungera kompensatoriskt, men risken finns att utbildningen får väldigt olika innehåll. Om nivågrupperingen sker tidigt kan elevernas framtidsutsikter påverkas från en väldigt tidig ålder, säger Olav Nygård.
Gruppindelning efter kunskapsnivå påverkar också umgängeskretsen.
– Vilken grupp eller klass eleverna hamnar i påverkar vem de kommer att umgås med. Umgås man med andra som inte är optimistiska till sina chanser att studera vidare så är risken stor att man själv inte heller blir optimistisk. Man börjar då att leta efter ett alternativ till vidare studier. Det syns tydligt i jämförelsen med holländska skolor, säger Olav Nygård.
Möjlighet att läsa upp betyg
Avhandlingen visar dock att ungdomar med migrationsbakgrund ofta hittar vägar att studera vidare, även i de fall när de hoppar av gymnasiet. Möjligheten att läsa upp betyg på Komvux fyller därför en viktig funktion.
– Det är viktigt att säga att de här ambitionerna om att studera vidare inte bara är ambitioner, de är också kopplade till ett verkligt beteende. Många studerar vidare, men vägen dit är inte alltid enkel. Vuxna lär unga att en hög utbildning är viktig, men så har vi byggt ett system där många unga snubblar på vägen. Och när de här ungdomarna sedan ska ut på arbetsmarknaden bromsas de av ojämlikheter där. Så i den meningen är det allas misslyckande, när ungdomar har svårt i skolan, säger Olav Nygård.
