Ny lärobok fyller kunskapslucka om proaktiv rättsanvändning

Hyllorna i bokhandeln har länge gapat tomma när det gäller litteratur om proaktiv rättsanvändning. I slutet av mars finns äntligen den första svenska läroboken inom området: ”Proaktiv användning av rätten”. – Det är klart att det förekommer proaktiva inslag i alla möjliga sammanhang, men det har inte funnits en enda vettig lärobok, inte ens en ovettig, säger Jan Kellgren, som författat boken tillsammans med Ingrid Arnesdotter. 

Boken på en hylla

Boken är tänkt att användas ihop med böcker i materiell rätt. Den är i första hand en lärobok för studenter inom juridik och handelsrätt, men den är relevant för alla som vill förstå proaktiv rättsanvändning. Dess metod och logik är oberoende av om det handlar om myndighetsutövning, affärsverksamhet, social eller politisk verksamhet.

Boken fyller kunskapslucka

Tidigare har det funnits en lucka då det gäller läroböcker om proaktiv rättsanvändning. ”Proaktiv användning av rätten” är den första svenska läroboken i sitt slag.

– Vi har inte hittat någon bok som förklarar detta på ett lättillgängligt och för oss ändamålsenligt sätt. Och framför allt inte i relation till svensk rätt, säger Jan Kellgren.

Ett proaktivt förhållningssätt

Den juridiska utbildningen vid Linköpings universitet, som är inriktad mot affärsrätt, har enligt Ingrid Arnesdotter alltid tillämpat ett proaktivt förhållningssätt.

– Att vara proaktiv är ett framåtblickande sätt att tänka som går ut på att utreda vilka omständigheter som måste fås att föreligga för att en viss önskvärd konsekvens ska uppkomma. Vi tränar studenterna i att ”använda rätten” och inte enbart ”tillämpa rätten”, säger Ingrid Arnesdotter.

 

Två vägskyltar med texten Proaktiv respektive Reaktiv

 
Även om det proaktiva förhållningssättet får stort fokus i boken är förhållandet mellan det reaktiva och proaktiva komplext. Det ena utesluter inte det andra.

– För att få ett optimalt resultat måste vi vara både reaktiva och proaktiva då vi analyserar och jämför olika handlingsalternativ, säger Jan Kellgren.

– Proaktivitet inom juridiken har tidigare byggt på praktisk erfarenhet. Termer och modeller för det proaktiva tankesättet har saknats. Vi har nu skapat begrepp och en modell av arbetsgången för att tydliggöra hur juridiska kunskaper kan användas för att ett visst verksamhetsmål ska uppnås, berättar Ingrid Arnesdotter.

En förmån att vara två författare

För snart två år sedan började projektet med boken och den 23 mars 2021 ska boken finnas i handeln. Författarna berättar att de har kompletterat varandra på ett framgångsrikt sätt under hela skrivprocessen. De ser det som en förmån att de har skrivit boken tillsammans.

Är det något ni vill tillägga?

– Att vår bok är först ut i Studentlitteraturs bokserie PROLEX, som är en helt ny serie om proaktiv juridik, säger Ingrid Arnesdotter.

– Och förstås att det både är roligt och stimulerande att syssla med proaktiv juridik, säger Jan Kellgren.

FaktarutaVisa/dölj innehåll

Om boken

Titel

Proaktiv användning av rätten

Författare

Jan Kellgren och Ingrid Arnesdotter

Förlag

Studentlitteratur, bokserie: PROLEX

Finns i handeln

Från och med 23 mars 2021

Om författarna

Jan Kellgren är professor i skatterätt vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI), Linköpings universitet samt gästprofessor vid Örebro universitet. Han har också erfarenhet av att bistå näringslivet med råd.

Ingrid Arnesdotter, civ.ek., jur.dr, är professor emerita i affärsrätt vid IEI, Linköpings universitet. Hon har 40 års erfarenhet av att undervisa blivande jurister, ekonomer och civilingenjörer. Hon har också praktiserat proaktiv rättsanvändning i styrelseuppdrag och som biträdande revisor och chefsjurist.

Reaktiv kontra proaktiv

Vid reaktiv användning av juridiska kunskaper utförs tankearbetet efter uppkomsten av de omständigheter som ska beaktas. Resultatet är ett svar på frågan: Vilka är de juridiska följderna?
Proaktiv användning ger kunskap om vilka omständigheter som måste råda vid en viss framtida tidpunkt för att de juridiska följderna ska vara maximalt gynnsamma för det verksamhetsmål som är i fokus och godtagbara i förhållande till övriga verksamhetsmål. Proaktiv användning innebär alltså att tankearbetet utförs före uppkomsten av de omständigheter som ska beaktas. Därför krävs ett annat arbets- och tänkesätt än vid reaktiv användning.

KontaktVisa/dölj innehåll

Relaterat innehållVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll