09 juli 2021

Kan man mäta hur återtillverkningsbar en produkt är? Ja, det kan man nu. LiU forskare och studenter har tagit fram en metod som visar hur enkelt eller svårt är det att återanvända en produkt. Företag som vill använda metoden kan nu få svar i form av ett återtillverkningsbarhetsindex.

rengöring av tonerkassett

Comité Européen de Normalisation Électrotechnique (CENELEC) har tagit fram en ny standard för "Allmän metod för bedömning av möjligheten till återtillverkning av energirelaterade produkter" i juli 2020. Erik Sundin, professor i hållbar produktion vid Avdelningen för industriell miljöteknik, har varit med i processen och hjälpt till att framställa och skriva standarden tillsammans med andra experter i Europa. 

CENELEC är en europeisk standardiseringsorganisation som tar fram och fastställer europeisk standard på det elektrotekniska området. Standarden som heter ”Allmän metod för bedömning av möjligheten till återtillverkning av energirelaterade produkter (SS-EN 45553)” och beskriver grunderna för hur man bedömer möjligheten för elprodukter att återtillverkas. Med återtillverkning menas här att man i en industriell process återställer en använd produkt till nyskick eller bättre.

— När vi påbörjade jobbet med standarden, tänkte jag att vi måste testa den på ett företag, berättar Erik Sundin, forskare och projektledare för forskningsprojektet ”Automation för Reparation och Återtillverkning.”

Erik Sundin beslöt att välja ett företag där det fanns ett etablerat samarbete med LiU och det blev Scandi-toner. Företaget arbetar med återtillverkning av tonerkassetter i Karlstad sedan 1993 och är den största tillverkaren i Skandinavien.

Till sin hjälp hade han fyra studenter, Emma Ahlstedt, Johanna Gustavsson, Signe Svorén som läser till civilingenjör inom design och produktutveckling och Isabella Marklund som läser till civilingenjör i maskinteknik. Uppgift var specifik och nerskalad till ett företag med en konkret produkt.

— Det var en svår uppgift, men de lyckades ta fram ett slags recept på hur man kan göra för att beräkna produkternas återtillverkningsbarhet baserat på den generella standard som tagit fram inom CENELEC-samarbetet.

Metoden för bedömning av återtillverkningsbarhet (MAR)

Metoden som studenterna utvecklade kallas MAR. Syftet är att vägleda tillverkare vid bedömningen av återtillverkningsbarhet av en tonerkassett med hjälp av en steg-för-steg-metod. Metoden består av sex steg. Resultatet just för detta företag var att deras tonerkassett är återtillverkningsbar till 90 procent, vilket innebär att alla måstekraven uppfylldes, men också att det fanns förbättringspotential.

två kvinnor pluggar, skriver antekningar på tavlanGrupparbete, studenterna spånar idéer och planerar arbete. I bild Signe Svorén och Isabella Marklund. Foto: Emma Ahlstedt

Studenterna gav även konkreta förslag på designförbättringar som till exempel att större öppningar skulle underlätta rengöring eller att en återanvändbar försegling i gummi skulle minimera skador på produkten. Studenterna har även tagit fram en videoinstruktion som komplement till metoden de arbetat fram.

— Jag har visat studenternas arbete och videos för mina europeiska kollegor som varit med mig och skapat standarden och de var mycket nöjda att se hur standarden implementerats. Inom standardiseringsgruppen kommer vi ha ett uppföljningsmöte den 8:e juli för att se hur vi kan förbättra standarden vidare, berättar professor Erik Sundin.

Möt studenterna bakom MAR-metoden

svartvitbild på en kvinna
Emma Ahlstedt, student

Emma Ahlstedt

"Återtillverkning har blivit något som jag nu brinner för. Att tänka mer cirkulärt är en stor del av att vara designer idag och jag ser återtillverkning som en viktig tillgång för att skapa hållbara produkter som både gynnar företag och framtida generationer. Jag kommer att ta med mig en helt ny typ av förståelse för hur produkter kan designas för att hålla under en längre tid och till och med ha flera livslängder - vilket troligtvis kommer att följa med mig in i arbetslivet.

Jag tycker att det var roligt att jobba i en grupp och ha Erik som handledare, som verkligen värdesatte det vi jobbade med. Det gav oss värdefull feedback och hjälp för att utmana oss själva och ta det ett steg längre. Jag upplevde att allt jobb och alla timmar vi la ned uppskattades och kunde bidra till något mer än bara ett betyg i en kurs. Jag hade hela tiden hopp om att arbetet skulle kunna användas på något sätt i framtiden men jag trodde inte att själva metoden i sig skulle tillämpas! Riktigt häftigt och kul!"

svart vit bild på en kvinna
Signe Svorén, student

Signe Svorén

"Det blev verkligen ett lärorikt projekt i slutänden! Jag lärde mig jättemycket om hur standarder faktisk fungerar och hur man kan använda sig av dem. Jag lärde mig också mycket av att utveckla något annat än produkter, det var kul att se att vår kompetens är bred och kan tillämpas på så mycket mer än vad man förväntar sig! Man arbetar så ofta i projekt där det känns som att resultaten läggs på en hylla och glöms bort efter slutpresentationen, här känns det verkligen som att vi kunnat göra något som är av värde för någon.

Jag tycker verkligen att återtillverkning är spännande och ett arbetssätt som verkligen borde locka fler företag - det är så många som har så mycket att vinna på det!"

svart vit bild på en kvinna
Isabella Marklund, student

Isabella Marklund

"Återtillverkning är ett område som jag nu verkligen fått upp ögonen för och ser vikten i. Jag finner det inte bara väldigt intressant, utan tycker också att det är en superviktig del av ett modernt hållbart samhälle. Jag hoppas verkligen det kommer fortsätta växa och nyttjas mer av såväl företag, forskare och konsumenter.

Jag tyckte det var superroligt att få jobba både mot forskning och företag, och på så sätt undersöka både nyanserade analyser och metoder tillsammans med praktiska lösningar.  Det har varit väldigt lärorikt att jobba med ett produktnära projekt som inte baserades på produkten i sig utan istället i ett bredare perspektiv.

Att arbetet mottagits bra och att områdesledande experter har visat intresse för vårt arbete är verkligen superroligt."

svart vit bild på en kvinna
Johanna Gustavsson, student

Johanna Gustavsson

"Återtillverkning är ett väldigt intressant område som känns viktig att produktutvecklare lär sig mer om. Att förstå att vi inte kan fortsätta tillverka nytt hela tiden utan även måste ta hand om sakerna som redan finns och har mycket kvar att ge.

Jag tyckte det var väldigt roligt att jobba mot ett företag som faktiskt håller på med återtillverkning idag. Lärde mig mycket av att få höra hur de faktiskt jobbar. I skolan är det lätt att det mesta är hypotetiskt.

Vi visste nog inte från början hur långt vi skulle komma. Det kändes som att mycket under hösten handlade om att vi försökte förstå standarden och hur tillämpningar faktiskt kan funka. Det blev sedan viktigt för oss att försöka ta fram något som kunde underlätta för andra att förstå på kortare tid än vi."

 Instruktionsvideo för MAR-metoden

Metoden för bedömning av återtillverkningsbarhet, del 1

Metoden för bedömning av återtillverkningsbarhet, del 2

Läs rapporten här

Kontakt

Forskningsprojektet Automation för Reparation och Återtillverkning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.