Energibesparing i mindre hus
"För fastighetsägarna är det viktigt att veta hur de kan minska energianvändningen på ett kostnadseffektivt sätt", säger Vlatko Milic.
I Sverige står bostads- och servicesektorn (kontor) för 39 procent av den totala energianvändningen och har därmed stor betydelse för den sammanlagda klimatpåverkan. Bostadsbeståndet är också relativt gammalt med en stor andel av fastigheterna byggda före 1945, totalt 25 procent. Dessa fastigheter är ofta sämre isolerade och därmed mer energikrävande.
I avhandlingen A techno-economic system approach for the energy renovation of residential districts built before 1945 undersöker Vlatko Milic hur dessa äldre bostäder bäst kan energirenoveras med hänsyn till livscykelkostnader, energianvändning och även bevarande av byggnadens eventuella historiska värden.
Till grund för undersökningen ligger 73 flerbostadshus i Vasastan i Linköping och tolv typbyggnader modellerade efter husen i Visbys historiska stadskärna.
Olika byggnadsmaterial
Avhandlingen resulterar i en strategi för energirenoveringar som inkluderar både ekonomi och miljöpåverkan för bostadsägare respektive fjärrvärmebolag som energileverantör. Analysen görs på fyra nivåer – byggnad, kluster, distrikt och stad – och omfattar både byggnadsmaterial (sten eller trä), källarens beskaffenhet och eventuella intilliggande byggnader.
Tre fastigheter i Linköping som ingår i undersökningen.
Som jämförelse tar nu gällande riktlinjer endast hänsyn till geografiskt läge, typ av uppvärmningssystem och om det är ett en- eller flerfamiljshus.
– Skillnaderna mellan olika fastigheter är stora och målen för energirenoveringarna borde differentieras mer än i dag, säger Vlatko Milic som hoppas att forskningsresultaten ska komma till praktisk användning.
– Ja, en mer precis strategi kan visa den kostnadsoptimala energibesparingspotentialen. Därmed får fastighetsägarna hjälp att hitta incitament för att energirenovera sina fastigheter.
Miljö och ekonomi
Avhandlingen visar att energirenoveringar snabbt leder till stora miljövinster, men att dessa också beror på hur den energi som används framställs. I ett livscykelperspektiv, upp till 50 år, är renoveringarna också ekonomiskt lönsamma för samtliga undersökta fastigheter. Hur stor besparingen blir och hur snabbt den uppstår, beror dels på den enskilda fastigheten, dels på vilka åtgärder som vidtas (tilläggsisolering, byte av fönster eller värmesystem).
Olika typhus i Visby.
– Enkelt uttryckt kan man säga att ju sämre utgångsläget är, desto större är potentialen, säger Vlatko Milic.
För den byggnadstyp som har sämst termiska prestanda (enfamiljshus i sten) innebär den optimala energieffektiviseringen en minskad energianvändning med 70–78 procent och en sänkning av livscykelkostnaden med 34–37 procent. För husen med bäst termiska egenskaper (flerfamiljshus i trä) är motsvarande minskning 23–24 respektive 14 procent.
Utvecklar effektsignaturen
Ett problem med energirenoveringar är att fjärrvärmeleverantören påverkas negativt. Det visar det andra perspektivet – energileverantörens - i strategin som Vlatko Milic utvecklat. Visserligen minskar bolagens kostnader när energianvändningen minskar, men intäkterna kommer att falla ännu mer. En konsekvens kan bli höjda priser.
– Olika parter har olika intressen, och det är en svårighet. I framtiden bör vi utveckla metoder för energirenoveringar som också tar hänsyn till fjärrvärmesystemen, säger Vlatko Milic.
En av avhandlingens fem artiklar innehåller också förslag för att utveckla den så kallade effektsignaturen, som används av många fastighets- och energibolag. Detta är ett sätt att enkelt visa olika fastigheters effektbehov vid olika utetemperaturer.
- Läs mer om projektet Spara och bevara
