11 oktober 2019

Energirenoveringar av äldre flerbostadshus kan nästan halvera energianvändningen. Ur ett kostnadsperspektiv är det oftast bättre att renovera än att riva och bygga nytt. Det visar en ny avhandling vid LiU.

Lina La Fleur, forskare i energisystem. Foto: Mikael Sönne

Stångåstadens hus i Linköping

En stor del av flerfamiljsfastigheterna i miljonprogrammet från 60- och 70-talen väntar fortfarande på renovering. En viktig fråga för fastighetsägarna är om – och i så fall hur – fastigheterna också ska energirenoveras, det vill säga byggas om för att minska energianvändningen.

I doktorsavhandlingen ”Energy renovation of multi-family buildings in Sweden. An evaluation of life cycle costs, indoor environment and primary energy use, and a comparison with constructing a new building” undersöker Lina La Fleur resultatet av en energirenovering av ett flerbostadshus i Linköping byggt 1961. Fastigheten på Barnhemsgatan ägs av Stångåstaden och består av tolv lägenheter.

Fältarbete i en av lägenheterna.

Energirenoveringen genomfördes samtidigt med en traditionell renovering och bestod av tre åtgärder: tilläggsisolering av fasad och vind, nya fönster och byte till ett ventilationssystem med värmeåtervinning.

Den sammanlagda energibesparingen blev betydande: minus 44 procent. Störst effekt gav det nya ventilationssystemet.

- Och då var energianvändningen ändå inte uppseendeväckande hög från början. Med andra ord var det en ambitiös energirenovering som jag fick följa, säger Lina La Fleur.

Bättre för hyresgästerna

Vid sidan av lägre energianvändning förbättrades också inomhusmiljön i lägenheterna. Såväl temperatur och luftkvalitet upplevdes som mer behaglig än före renoveringen. Det enda negativa var att några hyresgäster upplevde ljudet från ventilationen som störande.

- Vi gjorde enkätundersökningen på vintern, men simuleringarna visar att det kan bli något för varmt på sommaren. Isoleringen gör ju att huset blir lite som en termos. Men i så fall går det att vädra eller minska solinstrålningen på olika sätt, säger Lina La Fleur.

Mätutrustning.

Sett till fastighetens livscykelkostnad är det billigare att renovera ett äldre bostadshus jämfört med att riva och bygga nytt. Detta trots att energianvändningen i en ny fastighet normalt sett fall kan bli ännu lägre än vid en energirenovering. Endas i vissa fall är det möjligt att nå samma energiprestanda i en äldre fastighet som i en helt ny.

- Jag vill vara lite försiktig med rekommendationer, men ja, ofta är det klokare att energirenovera än att bygga nytt. Om fastigheten däremot skulle vara skadad eller det finns andra speciella omständigheter, kan det vara bättre att riva, säger Lina La Fleur.

- En förutsättning är att man passar på när fastigheten ändå ska renoveras. Då kan man utnyttja att byggnadsställningar finns på plats och kostnaderna minskar. Kanske har hyresgästerna också evakuerats till ett annat, tillfälligt boende.

Inte bara ekonomi

Den fastighetsägare som bara är ute efter lägsta möjliga kostnad, ska däremot inte genomföra en större energirenovering, eller i vissa fall inte energirenovera alls. Det är också en slutsats i avhandlingen. Trots den stora energibesparingen väger det inte upp kostnaden för åtgärderna. Därtill är energipriserna alltför låga.

- Ja, så är det, vilket möjligen är lite nedslående. Men det finns många andra värden i en energirenovering, konstaterar Lina La Fleur.

- Det finns ju också nationella målsättningar om att minska energianvändningen i byggnadssektorn. I avhandlingen har jag också visat på vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva vid olika energibesparingsmål.

I arbetet med avhandlingen har författaren både arbetat med datormodeller där olika åtgärder simuleras, och mätningar i det aktuella huset. Utöver den fysiska byggnaden har även tre vanliga svenska hustyper från 40-, 50-, och 70-talen analyserats i datorsimuleringar.

Kontakt

Läs mer

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.