04 oktober 2023

Det lilla, relativt okända, organet thymus kan spela en större roll för immunförsvaret hos vuxna än man tidigare ansett. Med åldern ersätts körtelvävnaden i thymus med fett – men hur snabbt det går är kopplat till både kön, ålder och livsstilsfaktorer, enligt en ny studie från LiU. Fynden tyder också på att thymus utseende speglar immunförsvarets åldrande.

manlig och kvinnlig forskare diskuterar datortomografibild.I studien har det lilla organet thymus undersökts med datortomografi. Foto Charlotte Perhammar

– Vi läkare kan bedöma thymus utseende på i stort sett alla utförda datortomografi-undersökningar av bröstkorgen, men vi fäster ofta inte så stor vikt vid den informationen. Men nu visar det sig att utseendet på thymus faktiskt kan ge en hel del värdefull information som man skulle kunna dra nytta av och som vi skulle kunna lära oss mer om, säger Mårten Sandstedt, medicine doktor affilierad till Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet och överläkare i radiologi vid Röntgenkliniken i Region Östergötland.

Porträttbild av man utomhus.Mårten Sandstedt, överläkare. Foto Charlotte Perhammar

Oviktig hos vuxna?

Thymus, eller brässen som den också kallas, är en körtel som sitter högt upp i bröstkorgen. Det har varit känt länge att det lilla organet är viktigt för utvecklingen av immunförsvaret när vi är barn. Efter puberteten tillbakabildas thymus och ersätts över tid med fett, eller fettdegenereras som det också kallas. Detta har tolkats som att den förlorar sin funktion. Thymus har därför under lång tid ansetts vara ointressant i vuxen ålder. Men detta synsätt har utmanats av en del mindre forskningsstudier, framför allt på djur, som talar för att det kan vara en fördel att ha en aktiv thymus i vuxen ålder och att det skulle kunna ge ökad motståndskraft mot exempelvis infektionssjukdomar och cancer. Det finns hittills bara ett fåtal studier som har undersökt thymus hos vuxna människor.

datortomografibilder som visar olika grader av fett i thymus.Thymusvävnad är ljus medan fettvävnad är mörk vid datortomografi. Här ses olika grader av fettomvandling av thymus, från helt fettomvandlad (0) till mestadels bevarad thymusvävnad (3).

I den aktuella delstudien, som publicerats i tidskriften Immunity & Ageing, har forskarna undersökt thymus utseende med datortomografi (DT) hos mer än 1 000 svenska individer i åldrarna 50–64 år, som deltagit i den stora SCAPIS-studien (Swedish cardiopulmonary bioimage study). I SCAPIS ingår en omfattande undersökning av hälsostatus och livsstilsfaktorer, såsom kostvanor och fysisk aktivitet. I den aktuella delstudien har forskarna också analyserat immunceller i blodet.

– Vi såg en stor variation i thymus utseende. Sex av tio deltagare hade en helt fettdegenererad thymus vilket var mycket vanligare hos män än hos kvinnor, liksom hos personer med bukfetma. Livsstil spelade också roll. Särskilt lågt intag av fibrer i kosten var förenat med fettomvandlad thymus, säger Mårten Sandstedt.

Koppling till immunförsvaret

Linköpingsforskarnas studie ger ny kunskap genom att den kopplar ihop thymus utseende med både livsstils- och hälsofaktorer och immunförsvaret. När immunförsvaret utvecklas fungerar thymus ungefär som en skola för en typ av immunceller, de så kallade T-cellerna (T:et i T-cell står för ”thymus”). Där får T-cellerna lära sig att känna igen bakterier, virus och annat som är främmande för kroppen. De lär sig också att vara toleranta och inte angripa sådant som hör till den egna kroppen, vilket annars kan leda till olika autoimmuna sjukdomar.

I studien såg LiU-forskarna att de personer som hade en fettomvandlad thymus hade lägre nybildning av T-celler.Lena JonassonLena Jonasson Foto Emma Busk Winquist

– Det är intressant med kopplingen till nybildade T-celler. Det tyder på att det vi ser i avbildning med datortomografi inte bara är en bild, utan att det faktiskt speglar thymus funktion också. Sin ålder och sitt kön kan man inte göra något åt, men livsstilsrelaterade faktorer är påverkbara. Det kanske är möjligt att påverka immunförsvarets åldrande, säger Lena Jonasson, professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård och överläkare i kardiologi vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Större studie på gång

Mer forskning behövs dock innan det går att veta om thymus utseende och därmed immunförsvarets åldrande har betydelse för vår hälsa. Forskarna går nu vidare med uppföljningsstudier av thymus i alla 5 000 personer som ingår i SCAPIS Linköping för att ta reda på om bilder av thymus vid datortomografiundersökning kan ge information om framtida sjukdomsrisk.

Forskningen har finansierats med stöd av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Svenska Frimurare Orden samt Region Östergötland och Linköpings universitet genom ALF-medel. Mårten Sandstedt är också affilierad till Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, i Linköping.

Artikeln: Complete fatty degeneration of thymus associates with male sex, obesity and loss of circulating naïve CD8+ T cells in a Swedish middle‑aged population, Mårten Sandstedt, Rosanna W S Chung, Camilla Skoglund, Anna K. Lundberg, Carl Johan Östgren, Jan Ernerudh och Lena Jonasson, (2023), Immunity & Ageing, publicerad 31 augusti 2023, doi: https://doi.org/10.1186/s12979-023-00371-7

SCAPIS-studien

SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) är en svensk befolkningsstudie som rekryterar och utreder hjärt- och lungstatus på 30 000 slumpvis utvalda kvinnor och män mellan 50 och 64 år.

Syftet är att kunna identifiera individuella risker för hjärtsjukdomar och förhindra dem innan de uppstår. Studien är ett samarbete mellan sex universitetssjukhus i Sverige med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär.

Kontakt

SCAPIS vid LiU

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.