13 maj 2024

Kvinnliga enhetschefer förväntas komma ihåg folks födelsedagar. Men de utgår också från att deras manliga kollegor bara är där för att göra karriär. En ny doktorsavhandling från Linköpings universitet visar hur könsroller påverkar lärande och utveckling i äldreomsorgen.

Vårdpersonal med ryggen vänd mot kameran.
SDI Productions

På ett sätt har manliga och kvinnliga enhetschefer inom äldreomsorgen samma förutsättningar. De har samma press på sig att klara en god verksamhet inom givna ekonomiska ramar. Ändå finns avgörande skillnader.

Porträttbild på kvinna.
Karin Wastesson, universitetsadjunkt vid Institutionen för kultur och samhälle på LiU.
I sin doktorsavhandling i pedagogik med inriktning mot arbete och arbetsliv, har universitetsadjunkt Karin Wastesson tittat närmare på enhetschefernas möjligheter att lära och utveckla sig i sitt dagliga arbete. Totalt intervjuades 40 personer inom två kommunala och två privata äldreomsorgsorganisationer. De flesta var chefer för hemtjänst eller särskilt boende.

En slutsats är att kön spelar roll.

Ensamma män och kvinnliga nätverk

Män hade visserligen en fördel genom att de mer självklart betraktades som kompetenta chefer av sina medarbetare, men i sin chefsroll var de mer ensamma. Medan de kvinnliga cheferna hade likställda kvinnliga kollegor att diskutera förtroligt med, fick männen oftast söka stöd hos en högre chef eller de egna medarbetarna.

– Men det går ju inte att hitta en kompis bland medarbetarna på samma sätt, även om man kan samarbeta. Då kan det också bidra till att männen slutar, säger Karin Wastesson.

Men intervjuerna visar även att de kvinnliga cheferna ofta förutsätter att männen bara tar jobbet som enhetschef som en språngbräda till en vidare karriär. Alltså finns ingen riktig motivation att lära känna dem närmare. Därför borde arbetsgivaren ta ett större ansvar för att chefer får mötas i olika konstellationer för att utbyta erfarenheter, menar Karin Wastesson.

Kub med symbol för man och kvinna.
Devenorr

Machoideal för kvinnor

Kvinnorna är å sin sida tvungna att gå balansgång mellan chefsidealet och bilden av hur en kvinna ska vara. ”Du ska komma ihåg folks födelsedagar, minnas vad allas barn heter och bjuda på geléhallon på alla hjärtans dag,” som en av cheferna säger i avhandlingen. Det resulterar i ett svåruppnåeligt ideal som Karin Wastesson kallar ”den robusta femininiteten” – ett begrepp som ursprungligen myntades av forskaren Linda Johanna Clavier vid Malmö universitet.

–Det är ju att man ska vara lite av en matriark. Att man ska var hård och rättvis, men empatisk samtidigt. Det är ett sorts machoideal för kvinnor, säger Karin Wastesson.

De motstridiga kraven ökar kvinnliga chefers arbetsbörda och tar mycket energi. Som en följd minskar tiden för lärande och utveckling. Enligt Karin Wastesson är det också en del av förklaringen till den förhållandevis stora chefsomsättningen och antalet sjukskrivna inom äldreomsorgen.

Erfarenheter sprids inte vidare

Men könsroller påverkar inte bara individens möjligheter, utan även hela organisationens förmåga att utvecklas. De intervjuade cheferna vittnar om att de brukar anpassa direktiv uppifrån så att det passar den egna verksamheten och så länge de håller budget är det ingen högre upp som bryr sig. Men samtidigt kan de också på eget initiativ hålla distans till högre chefer för att värna om sitt eget handlingsutrymme.

En konsekvens blir att demokratiskt tagna beslut kanske inte genomförs så som det var tänkt. En annan följd är att både misstag och smarta lösningar tenderar att stanna på enheten utan att spridas vidare.

– Det finns ett ointresse och man värderar inte den här kvinnligt kodade verksamheten. Hade de högre cheferna lyssnat mer hade det kanske inneburit att man behövt tillföra mer resurser, engagemang och tid. Det finns enhetschefer som påtalar den här könsdimensionen ganska tydligt. Men de säger att när de ställer krav, då uppfattas de som bitchiga, inte som pålästa eller som experter, säger Karin Wastesson.

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Porträtt av man (Carl Fredrik Graf)

Carl Fredrik Graf får LiU:s förtjänstmedalj

Avgående landshövding Carl Fredrik Graf tilldelas Linköpings universitets förtjänstmedalj för ”sin vilja och förmåga att samla regionens olika krafter i arbetet för en positiv samhällsutveckling”. Medaljen delas ut vid den akademiska högtiden 1 juni.

Kampanj mot droger blev Emmas genombrott

När Kårservice i samarbete med kårerna bestämde att tydligt ta avstånd från droger och droghandel gick uppdraget till GDK-studenten Emma Kunelius. Hennes kampanj fick stort genomslag på campus och nominerades i tävlingen Stora Kommunikationspriset.

Ola Larsmo.

En brygga mellan universitetet och samhället

Författaren Ola Larsmo sammanfattar sin tid som gästprofessor vid LiU som spännande, givande och viktig. Han menar att det i dag är viktigare än någonsin att känna till sin historia och att förstå den.