Viktigt med kritisk granskning av bilder

Dagens avancerade teknik gör det lättare att manipulera bilder. Samtidigt finns det alltmer avancerad utrustning för att avslöja personer som visar upp manipulerade bilder i syfte att stärka sin forskning. Göran Collste, professor emeritus vid LiU, har lång erfarenhet av arbete med etiska frågor kring detta.

Tärningar med bokstäver som visar fake/fact. Fake or fact? MicroStockHub

– Den grundläggande etiska frågan vid bildmanipulation är givetvis att det är ett sätt att lura människor, något som aldrig är acceptabelt i forskningssammanhang, säger Göran Collste.

Göran Collste, professor emeritus vid LiU har lång erfarenhet av etikfrågor och har under mer än 30 år undervisat i etik och tillämpad etik. I egenskap av tidigare ledamot vid den Nationella expertgruppen för frågor om vetenskaplig oredlighet har Göran Collste kommit i kontakt med flera olika fall av bildmanipulation från lärosäten i Sverige.

– En del av problematiken är svårigheten med att upptäcka bildmanipulation. Vår nationella expertgrupps specialist inom området konsulterade ofta sina internationella expertkontakter för att stärka bevis angående inkomna misstankar om forskningsfusk via bildmanipulation, säger Göran Collste.

Vid en majoritet av fall som inkommit har inte den ansvariga forskningsledaren varit medveten om förekomsten av fusk. Trots detta är det forskningsledaren som drabbas hårdast, då hen ansvarar för sin forskargrupp och även är ytterst ansvarig för gruppens vetenskapliga artiklar.

Att anmäla en forskarkollega för forskningsfusk är inte helt okomplicerat. Den som öppet anmäler forskningsfusk skyddas inte av någon utredningssekretess, utan den anmälde har rätt att ta del av anmälan. Det finns idag en så kallad visselblåsarsida på nätet, där man anonymt kan gå in och anmäla misstanke om forskningsfusk. På grund av anonymiteten har sidan blivit lite ifrågasatt, samtidigt är det via sidan som mycket av forskningsfusken upptäcks.

– Gränsen mellan forskningsfusk, det vill säga att medvetet manipulera någonting för att uppvisa ett resultat som är fabricerat och okunskap eller rent slarv är ibland hårfin. Man kanske har tagit en slarvig bild utan att ha granskat den ordentligt eller av ren slöhet, använt en gammal bild som inte kommer från studien, säger Göran Collste.

För att komma till rätta med bildmanipulation är det viktigt att forskarna är uppmärksamma och vågar anmäla misstankar om forskningsfusk. Det är även viktigt att forskarna, precis som att de är duktiga på att kritiskt granska texter, utbildas i att kritiskt analysera bilder bättre, menar Göran Collste.

 

Vill du veta mer? Läs mer på Vetenskapsrådets sida om regler och riktlinjer för forskning

 

Artikeln har publicerats i Forskning och utveckling, nr 1/2020.

KontaktVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll