12 maj 2021

Utställningen Tidsvalvet är en ny permanent utställning på Nordiska museet och har nyligen belönats med utmärkelsen Årets utställning 2020 av Forum för utställare. I arbetet att ta fram utställningen har Bengt Sandin, professor emeritus vid tema Barn vid Linköpings universitet, bidragit som barnforskare.

Utställningen Tidsvalvet
Tidsvalvets introrum, Nordiska museet. Fotograf: Helena Bonnevier, Nordiska museet

Nordiska museet tog kontakt med Bengt Sandin, professor emeritus vid tema Barn, då man sökte en historiker med stor kunskap kring just barns historia.

– Jag har forskat om barns historia precis som många av de doktorander och forskare som verkat vid avdelningen tema Barn vid Linköpings universitet. Utställningens tema knyter dessutom väl an till olika aspekter av forskningen där, säger Bengt Sandin.

Utställning om barns historia

Tidsvalvet är en fantasifull och utforskande kunskapsyta om barns historia i Sverige under de senaste 150 åren. Utställningen utgörs av en dramatiserad och interaktiv scenografi som bjuder in besökaren att resa i tiden och uppleva hur barn under olika perioder klädde sig, åt, bodde, lekte, arbetade eller gick i skolan.

– Genom Nordiska museet föremålssamlingar och arkiv bygger Tidsvalvets teman på autentiska källor. Det handlar om inte mindre än 200 fysiska föremål som ställs ut, många med starka berättelser knutna till dem, mängder av fotografier liksom uppteckningar och material från tidigare dokumentationer och insamlingar. Många föremål, berättelser och fotografier har tidigare aldrig varit med i utställningssammanhang, säger Sandin.

Uppdelad i teman och epoker

För att kunna berätta och gestalta det långa tidsloppet valde museet att strukturera utställningen utifrån ett antal kulturhistoriska teman som bostad, mat, kläder, medicin och resa. I dessa teman gjordes sedan nedslag i tre årtionden, 1880-tal, 1940-tal och 1980-tal.

– För att ge utställningen en tydlig stomme diskuterade vi oss fram till en tidslinje som tog upp aspekter på barns historia och historiska skeenden som påverkat barn, allt ifrån lagstiftning, skolreformer och hälsovård till krig och internationella konflikter. På det sättet kunde barndomen/barns historia och konkreta erfarenheter gestaltas som en del av den stora historien, som en del i bredare förändringsprocesser. Det ger också konkreta nedslag, kulturhistoriska teman och föremål en tydlig kontext. Vi fick också anledning att tidslinjens uppläggning och innehåll vid ett av våra seminarier vid Tema Barn och på det sättet konkretisera vår och andras forskning om barn på ett nytt sätt.

"Placerar barns historia i centrum"

På Museernas Vårmöte den 26–28 april 2021 hade Tidsvalvets projektgrupp en sejour på 40 minuter där de berättade om olika samarbetspartner i arbetet med Tidsvalvet. Bland annat berättade Intendent Ulla-Karin Warberg om samarbetet, med Bengt Sandin och LiU, och dess betydelse för utställningsarbetet.

– Det är därför roligt för tema Barn att utställningen blev så uppmärksammad i ett professionellt sammanhang. Det är naturligtvis också viktigt att LiU och tema Barns forskning och forskare på det här väldigt konkreta sättet kan medverka till att föra ut kunskap. Det är särskilt roligt eftersom det handlar om en permanent utställning vilket placerar barns historia, liv och erfarenheter centralt i vår gemensamma historia.

Läs mer om utställningen på Nordiska Museets hemsida.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.