12 maj 2021

Utställningen Tidsvalvet är en ny permanent utställning på Nordiska museet och har nyligen belönats med utmärkelsen Årets utställning 2020 av Forum för utställare. I arbetet att ta fram utställningen har Bengt Sandin, professor emeritus vid tema Barn vid Linköpings universitet, bidragit som barnforskare.

Utställningen Tidsvalvet
Tidsvalvets introrum, Nordiska museet. Helena Bonnevier, Nordiska museet

Nordiska museet tog kontakt med Bengt Sandin, professor emeritus vid tema Barn, då man sökte en historiker med stor kunskap kring just barns historia.

– Jag har forskat om barns historia precis som många av de doktorander och forskare som verkat vid avdelningen tema Barn vid Linköpings universitet. Utställningens tema knyter dessutom väl an till olika aspekter av forskningen där, säger Bengt Sandin.

Utställning om barns historia

Tidsvalvet är en fantasifull och utforskande kunskapsyta om barns historia i Sverige under de senaste 150 åren. Utställningen utgörs av en dramatiserad och interaktiv scenografi som bjuder in besökaren att resa i tiden och uppleva hur barn under olika perioder klädde sig, åt, bodde, lekte, arbetade eller gick i skolan.

– Genom Nordiska museet föremålssamlingar och arkiv bygger Tidsvalvets teman på autentiska källor. Det handlar om inte mindre än 200 fysiska föremål som ställs ut, många med starka berättelser knutna till dem, mängder av fotografier liksom uppteckningar och material från tidigare dokumentationer och insamlingar. Många föremål, berättelser och fotografier har tidigare aldrig varit med i utställningssammanhang, säger Sandin.

Uppdelad i teman och epoker

För att kunna berätta och gestalta det långa tidsloppet valde museet att strukturera utställningen utifrån ett antal kulturhistoriska teman som bostad, mat, kläder, medicin och resa. I dessa teman gjordes sedan nedslag i tre årtionden, 1880-tal, 1940-tal och 1980-tal.

– För att ge utställningen en tydlig stomme diskuterade vi oss fram till en tidslinje som tog upp aspekter på barns historia och historiska skeenden som påverkat barn, allt ifrån lagstiftning, skolreformer och hälsovård till krig och internationella konflikter. På det sättet kunde barndomen/barns historia och konkreta erfarenheter gestaltas som en del av den stora historien, som en del i bredare förändringsprocesser. Det ger också konkreta nedslag, kulturhistoriska teman och föremål en tydlig kontext. Vi fick också anledning att tidslinjens uppläggning och innehåll vid ett av våra seminarier vid Tema Barn och på det sättet konkretisera vår och andras forskning om barn på ett nytt sätt.

"Placerar barns historia i centrum"

På Museernas Vårmöte den 26–28 april 2021 hade Tidsvalvets projektgrupp en sejour på 40 minuter där de berättade om olika samarbetspartner i arbetet med Tidsvalvet. Bland annat berättade Intendent Ulla-Karin Warberg om samarbetet, med Bengt Sandin och LiU, och dess betydelse för utställningsarbetet.

– Det är därför roligt för tema Barn att utställningen blev så uppmärksammad i ett professionellt sammanhang. Det är naturligtvis också viktigt att LiU och tema Barns forskning och forskare på det här väldigt konkreta sättet kan medverka till att föra ut kunskap. Det är särskilt roligt eftersom det handlar om en permanent utställning vilket placerar barns historia, liv och erfarenheter centralt i vår gemensamma historia.

Läs mer om utställningen på Nordiska Museets hemsida.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Kaj Holmberg och Roghayeh Hajizadeh

Effektivisering av snöröjning i städer

Forskare på Matematiska institutionen vid Linköping har tagit fram en matematisk modell om hur snöröjning kan optimeras i svenska städer.

Man som står i en matbutik

Edvin pausade studierna och startade obemannad matbutikskedja

Edvin Johansson pausade studierna på civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi för att starta AutoMat, en obemannad matbutikskedja. Nu är han tillbaka på campus med sin hittills största butik – belägen mitt i det myllrande studentlivet.

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.