Hopp och sorg
"I Iran är slöjan en symbol för förtryck. I en annan kontext kan den vara ett tecken på motstånd", säger Khalid Khayati.David Einar
På länk från Frankrike, där han just nu befinner sig för att skriva en artikel om utvecklingen i Iran, beskriver LiU-forskaren hur han slits mellan hopp och förtvivlan. Han följer händelserna via nyheter och sociala medier, främst Youtube, och personliga kontakter inne i landet. Hans pappa och flera syskon bor fortfarande i Iran.
– Ja, jag känner hopp, men också enormt mycket sorg. Många människor har dött och det går inte att undvika att bli påverkad av det som händer, säger han.
– Jag tror att det de närmaste dagarna blir avgörande, det står och väger. Det är inte omöjligt att demonstranterna kan tvinga bort regimen, men den kan också klamra sig fast några år till. Protesterna möts med ett frenetiskt våld, censur och propaganda.
Tredje veckan
Protesterna i Iran är inne på sin tredje vecka och samlar, enligt Khalid Khayati, deltagare från alla samhällsklasser, åldrar och etniska grupper. Andra religiösa krafter deltar också. Det är en viktig skillnad jämfört med tidigare protestvågor, till exempel 2009 och 2019, där en samhällsklass eller etnisk grupp varit dominerande.
Den utlösande faktorn var 22-åriga Mahsa Zhina Aminis död, som inträffade sedan hon gripits av polis för att inte ha burit den obligatoriska slöjan korrekt. Efter hennes begravning spred sig protesterna snabbt över hela Iran. Hittills har 133 människor dött och över 1000 arresterats.
– Som inte bara kvinna utan också kurd vad Mahsa Zhina Amini dubbelt förtryckt. Hon har blivit en ikon och ett samvete för kvinnor i Iran och över hela världen. Det finns en enorm symbolisk kraft i hennes öde, säger Khalid Khayati.
Predatorstat
I den artikel som han själv skriver används en teoretisk modell som beskriver hur Iran utvecklats till en så kallad ”predatorstat”. Det innebär ett land som inte längre kan möta en allt större befolknings växande behov, där råvaruekonomin gått i baklås, där korruptionen är utbredd och ideologin förlorat sin kraft och mest blivit ett tomt skal.
Staten beter sig som en predator (rovdjur) och ger sig på de egna medborgarna med övervåld och förtryck inom landet. Samtidigt försöker den exportera den iranska revolutionen till andra länder, vilket både politiskt och ekonomiskt blivit mycket kostsamt.
– Jag är inte förvånad över protesterna. Den iranska regimen har suttit vid makten i 43 år och problemen har bara blivit större. Den ideologiska legitimitet som fanns i början är också urholkad. Jag gick och väntade på att något skulle hända, säger Khalid Khayati och tillägger att tiden är utmätt för den iranska regimen.
– På längre sikt har en predatorstat ingen framtid. Även om protestvågen slås ned den här gången kommer det nya protester i framtiden, kanske om ett par år. Framför allt de unga människorna har egentligen inget val.
Vilket stöd har de iranska ledarna?
– Stödet blir allt mindre. Men Iran är ett stort land och det finns fortfarande stora grupper som antingen är ideologisk övertygade eller själva arbetar i regimens institutioner. Men de demonstrationer vi sett till stöd för regimen har inte varit speciellt stora.
Någon traditionella politiska oppositionspartier finns inte i Iran. Vad är alternativet till den religiösa regimen?
– Det är en bra fråga. Det finns de som är rädda för kaos om regimen skulle falla, men jag tror att alternativ kan växa fram underifrån. Det såg vi i andra länder under den arabiska våren, då det också saknades traditionella politiska partier. En positiv faktor är också att många iranier är välutbildade.
Sveriges roll
I sin egen forskning har Khalid Khayati ägnat sig mycket åt de olika grupper från mellanöstern som i dag lever i Sverige. Den diasporan gör faktiskt Sverige unikt i jämförelse med andra västländer.
– Som inget annat land har Sverige lockat till sig en intelligentia från Iran, Irak och flera andra länder. Det är ett humant kapital som påverkar på många positiva sätt. Det gör också att Sverige kan spela en stor roll för utvecklingen i till exempel Iran, säger han.
- Läs om mer Khalid Khayatis diasporaforskning: Diaspora: relationer och gemenskap över gränser (tillsammans med Magnus Dahlstedt)