20 november 2023

Linköpings universitet, Volvo Construction Equipment, Bosch Thermoteknik, Mälardalens högskola och Addiva går samman i ett forskningsprojekt för att främja resurseffektivitet och cirkularitet inom den svenska tillverkningsindustrin.

Tomohiko Sakao är projektledare för projektet Catena-D. Catena betyder tråd eller kedja från latinska.   Fotograf: Magnus Johansson

Linköpings universitet har beviljats finansiering från Vinnova på sex miljoner kronor för det treåriga forskningsprojektet Catena-D (Circular and resource-efficient value chain systemically enabled with AI and digital thread). Detta projekt syftar till att omvandla sättet den svenska tillverkningsindustrin hanterar resursflöden genom att titta på informationsutbyte över organisationsgränser.

Övergången till en mer cirkulär ekonomi stöter på betydande hinder i form av grundläggande tekniska lösningar. Det finns en stor efterfrågan på ett robust och effektivt informationssystem som kan organisera och få eller ge åtkomst till data. Detta tekniska glapp har hindrat utvecklingen av ekonomiskt hållbara cirkulära affärsmodeller.

– Vi behöver en informationsinfrastruktur som effektivt kan ta till sig och använda data lagrad i omfattande databaser eller arkiv, särskilt under kritiska livscykelstadier som produktanvändning, säger Tomohiko Sakao, professor vid avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet.

Projektets huvudmål är att validera konceptet "digitala trådar". En digital tråd är informationsflödet om produktens prestanda och användning. Det kan innehålla allt från design till produktion, försäljning, användning och bortskaffande eller återvinning. Målet är att leverera en prototyp av digitala trådar skräddarsydda specifikt för den cirkulära ekonomin och visa upp AI:s potential inom resurshantering.

Två industrijättar, Volvo Construction Equipment och Bosch Thermoteknik, bidrar till olika fall som sträcker sig över hela spektrumet av en produkts livscykel – från design och produktion till användning, service och underhåll. Samtidigt kommer mjukvaruföretaget Addiva att leverera praktiska lösningar och förbättra projektets tillämpbarhet i verklighet.
– Deras engagemang och vilja att samarbeta bidrar till att vi kan skapa en förståelse för utmaningar och möjligheter vid varje stadium av en produkts livscykel, säger Tomohiko Sakao, som också är samordnare för projektet.

Linköpings universitet, som projektägare, kommer att bidra med vetenskaplig kunskap och lösningar och fokusera på principer för cirkulär ekonomi. Samtidigt kommer Mälardalens högskolas expertis inom artificiell intelligens att spela en viktig roll för att integrera tekniken i projektet.

– Jag hoppas att vi kan skapa en framgångssaga för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt och också hjälpa den svenska tillverkningsindustrin att omforma landskapet för cirkulära ekonomipraxis, säger Tomohiko Sakao.

Genom att kombinera digitala trådar och artificiell intelligens strävar projektet inte bara efter att överbrygga befintliga tekniska glapp utan också att tillhandahålla en plan för hållbara och ekonomiskt hållbara cirkulära affärsmodeller.

Om utlysningen

Vinnova vill med den här utlysningen bidra till ett resurseffektivt och cirkulärt samhälle där svensk industri möjliggör ett effektivt materialutnyttjande såväl inom som utanför Sveriges gränser. Inom utlysningen finansieras utvecklings- och demonstrationsprojekt. Utlysningens budget uppgår till 50 miljoner kronor och maximal projektlängd är 36 månader.

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.

En kvinna i vit blus.

Barn med NPF-diagnoser gynnas av riktad fritidsverksamhet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter.  I en ny doktorsavhandling från LiU studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.