25 mars 2021

När Sverige ska ta emot människor som tvingats fly från sina hemländer står ofta kostnaderna i centrum. I en ny bok belyser Peo Hansen de ekonomiska diskussioner som omger flyktingmottagande och hur tankesättet kring flyktinginvandring vilar på felaktiga grunder.

– Det finns en uppfattning om att ett land kan ha antingen en hållbar välfärdsstat eller höga invandringsnivåer. Men den synen är fel, för det går att ha båda. Flyktinginvandringen kostar inte Sverige. Tvärtom bidrar den med åtskilliga reella och samhällsbärande resurser i form av hårt arbetande människor, säger Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Institutet för migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet. Han har länge forskat om EU:s övergripande politiska ekonomi samt om frågor kring migration, medborgarskap och identitet inom det europeiska integrationsprojektet.

I boken A Modern Migration Theory: An Alternative Economic Approach to Failed EU Policy belyser Peo Hansen de ekonomiska diskussioner som omger flyktingmottagande. Bland annat går han igenom den ekonomiska forskningens syn på flyktingar samt EU-ländernas resonemang kring flyktingkrisen 2015, när ett stort antal människor flydde till Europa. I diskussionen kring hur EU skulle hantera de flyende människorna utgick man ifrån att de var en kostnad. Likaså var den svenska regeringen och den ekonomiska expertisen eniga om att flyktingmottagandet 2015 skulle bli en stor kostnad. En kostnad som skulle skapa stora underskott, ta pengar från välfärden, tvinga staten att låna och kanske också tvinga fram skattehöjningar. Makthavare framställde detta ekonomiska resonemang, inte som en prognos, utan som ett ofrånkomligt faktum.

Professor Peo Hansen menar att detta kostnadsperspektiv bygger på en bristfällig kunskap om makroekonomi. En stats utgifter, påpekar han, kan inte betraktas på samma sätt som ett hushålls utgifter, och inte uttryckas i samma termer. I ett hushåll må spenderade pengar vara förlorade, men när en stat spenderar är detta alltid en inkomst för resten av ekonomin, för kommunerna, företagen och hushållen, eftersom pengarna ju inte försvinner.

Peo Hansen menar istället att statens kostnader för flyktinginvandring bidrar till att öka tillväxten. Med tillväxten ökar också skatteintäkterna, vilket i sin tur kan generera överskott. Åren 2016 och 2017, då staten lade som mest pengar på flyktingar, blev överskotten de största på ett decennium.

– Regeringen, Ekonomistyrningsverket, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och Riksbanken hade alltså fel när de tvärsäkert uttalade sig om att flyktingutgifterna skulle leda till underskott 2016 och 2017. Tack vare de statliga flyktingpengarna som kommunerna tilldelades gjorde samtidigt den svenska kommunsektorn ett av sitt bästa resultat någonsin 2016, nära nog samtliga 290 kommuner gjorde överskott. Långt ifrån alla pengar gick till flyktingrelaterade investeringar, utan de förstärkte även kommunernas välfärd, infrastruktur och likviditet, säger Peo Hansen.

Peo Hansens bok tar avstamp i den makroekonomiska skolbildningen Modern Monetary Theory (MMT), vilken han menar hjälper oss med en korrekt beskrivning av hur det går till när staten spenderar och vilka konsekvenser det får. Genom att lyfta teorin vill han bidra med verktyg för att modernisera både migrationspolitiken och forskningen om migration.

Bok:
A Modern Migration Theory: An Alternative Economic Approach to Failed EU Policy. Peo Hansen (2021). Agenda Publishing.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.